Dagens Nyheter är en politiskt förutsägbar tidning. Dag efter dag mals samma entoniga hyllningar till borgerligheten om på ledarplats. Gnället på vänstern är lika förutsägbart och slentrianmässigt. Men frågan är om inte dagens tidning slår ett något slårsvaget eget rekord på området.
I DNs huvudledare gnälls det på Mona Sahlin. Hon framställs som allt för vänster. DN tycker att inte att jämställdhet är någon stor fråga. Det samtidigt som dagens borgerliga politik inte bara ökar klassklyftorna dramatiskt, den gynnar också de välbeställda männen på kvinnors bekostnad.
Som om det inte räckte med denna huvudledare gnäller Wolodarski vidare i en ny ledare på sidan fyra. Mona Sahlin framställs som allt för vänster. Sedan beskriver skribenten Vänsterpartiets politik på ett ytligt och föraktfullt sett för att sedan kunna angripa sin egen parodi. Ett gammalt beprövat knep om man inte vill fördjupa sig i sakpolitiken.
På samma sida varieras temat i en text av ledarskribenten Johannes Åman. Denna gång angrips den tyska socialdemokratin. Sedan angrips det tyska vänsterpartiet, die Linke, som lite omväxling i retoriken.
På nyhetsplats skriver Staffan Kihlström en nyhetstext om Mona Sahlins tal. Den kompletteras av en ”analys” av Henrik Brors. Texten andas skepsis mot Mona Sahlin som beskrivs som svag. Istället varnas det för Vänsterpartiets radikala krav. Även de tyska socialdemokraterna får sig en släng.
Frågan är nu: Hur kunde DN upplåta sin debattsida till något annat ämne när någon hade kunnat få skriva något typ ”Mona Sahlin är svag och för långt till vänster. Vänsterpartiet är farliga och dumma, det gäller även i Tyskland”.
Till och med seriefiguren Bamse angrips på DNs ledarsida som en vänsterfara, hur orkar de? Blir de aldrig trötta på att lyssna på sin egen skiva däruppe i DN-huset? Hör de inte att den har hakat upp sig och tjatar om samma sak, samma sak, samma sak, samma sak…
Det är dagar som dessa man saknar en stor rödgrön dagstidning. Det har ju börjat diskuteras en del, men satsningen borde genomföras relativt omedelbart, för så här kan det ju inte få hålla på..
Jonas:
Då skulle du sett DN:s ledare om vänsterpartiet inför valet 2006. Den 27/9 2005 anklagade DN vänsterpartiet för att vara en liten sekt när partiet redogjorde sitt ekonomiska policydokument där de 200 000 jobben i offentlig sektor nämndes. Man påstod att partiet ville ha det som i sovjet med en större offentlig sektor.
Sen måste man ta med familjen Bonniers monopolägande i beaktning när man pratar om borgerlig mediajournalistik. Jag tror knappast de skulle skriva en ledare där man hyllar mer demokrati och rättvisare fördelning av rikedomar. Gissar på att husbonden du syftar på var Bonnier…
Rekommenderar att du skriver något inlägg eller hänvisar till Flammans ledare om en motvikt till borgarpressen i form av en rödgrön dagstidning:
http://www.flamman.se/huvudledare.php?id=6510
Tja, DN är väl som Flamman, fast tvärtom? Fast DN är i alla fall roligare. Den tar sig inte på lika tröttsamt och pompöst allvar som Flamman.
Jag är också sjukt trött på de progagandatidningar till morgontidningar som finns i det här landet. Varför finns det inget rödgrönt alternativ? Är det inte här presstödet ska komma in och balansera upp? Varje morgon blir jag lika förbannad när jag läser ledarna i någon av mina morgontidningar och sätter mitt morgonte i fel strupe.
Jag tror inte det är så viktigt med en stor tidning för att föra ut ett politiskt budskap, allra minst idag då framför allt yngre folk inte ens läser morgontidningar. Minns när Stockholmstidningen återupplivades nån gång i skarven 70- och 80-tal tror jag det var. Den var precis lika kass som DN är idag, alltså i avseendet att bara plädera för en viss linje typ Pravda. Försökte läsa ett längre tag men gav upp eftersom jag blev nedstämd. Möjligen kan politiker finna stöd en egen stark tidning som backar upp den egna linjen men folket, väljarna, torde inte efterfråga en sån. Skulle någon förresten (sossar) större krets vilja läsa Helle Klein, Lotta Gröning, han högersossen från Hassela ??? eller i och för sig sympatiske Göran Greider? Nej, en förankrad politik räcker för att fånga upp väljare, det är det fina i kråksången. Enda sen jag började lyssna på p 1 som tonåring har man beklämts av tidningskrönikans fördummande förutsägbarhet i slutet på Ekot. Fast jag håller verkligen med om att man inte orkar läsa DN längre, jag slutade för många år sen efter ett par decenniers pren. Idag tycker jag SvD är mindre provocerande för en vänsterblocksväljare som mig.
Tycker det roligaste i artikeln var det försräckligt chockerande förslagen som Wolodarski grävt fram som bevis på vänsterpartiets fanatism:
”Vänstern vill riva upp pensionssystemet i grunden, lämna EU, utesluta Israel från internationellt samarbete, återkalla Sveriges trupper från Afghanistan, öka statens ägande i banksektorn, förbjuda vinster i privata välfärdsföretag och sätta fart på subventionerna till bostadssektorn.”
Förstår inte riktigt vad som är kontroversiellt i det där..?
Märkligt att vänstern alltid går till angrepp med nedsättande omdömen. Om man läser Wolodarskis artikel så säger han att Mona Sahlin fick rykte om sig som högersosse eftersom hon lojalt genomförde ett antal impopulära åtgärder. Det skulle sedan vara förklaringen till att hon nu försöker mildra det intrycket.
Givetvis låter DN ensidig i sin kritik av vänstern. Den sitter trots allt kvar i det tidiga nittonhundratalet i sin verklighetsuppfattning. Tar man någon vänsterkritisk artikel från femtiotalet behöver man i huvudsak bara byta namn på några personer så är den giltig igen.
Ska man ta vänstern på allvar måste den sluta klaga på ”orättvisor” och faktiskt formulera ett alternativ som inte har misslyckandets historia (Sovjet, Kina, Kuba etc) som belastning.
Har slutat läsa DN. Sverige är full med politiska pygmeer. Jonas du behövs här, kom hem!
Ja gud bevare oss från detta med att använda ordet ”rättvisa”…nä slå ett slag för ökade klyftor istället helt i linje med högerns favoritkoncept ”sköt dig själv och skit i andra”