Svenska Dagbladet har kikat närmare på Sverigedemokraternas förslag till riksdagslista. Resultatet är inte så förvånande. De flesta på listan har en tydligt borgerlig bakgrund och hälften har en tidigare koppling till moderaterna. Förutom att partiet är rasistiskt så är det också i grunden ett högerparti. Om SD skulle få 4.5% av rösterna så skulle det ta 16 mandat, men bara två av dem som då skulle väljas är kvinnor. Den manliga dominansen på listan är kompakt. Det bekräftar bilden av ett parti med reaktionära värderingar på jämställdhet och familj.
Enligt SvD har partiet arbetat hårt för att få bort kriminella från listan. Trots detta finns det plats där för ett par dömda. Min gissning är dock att vi fram till valet kommer att få flera exempel från olika SD-listor i landet på att personer dömda för brott och tidigare medlemmar i öppet fascistiska organisationer kandiderar för partiet.
Personligen tror jag att SD inte kommer att klara spärren. Vi klarar oss bra utan ett borgerligt rasistiskt gubbparti i riksdagen.
läs även Krassman
Min egen valrörelse har dragit igång på allvar. På två dagar har jag haft valmöten för Vänsterpartiet i Sorsele och Vilhelmina. Idag blir det Dorotea och därefter Åsele, Umeå och Lycksele denna vecka. Det är roligt att vara ute igen, det känns bra inför valet.
I det här landet har det blivit en väldig fixering vid kön. Könet behöver inte spela så stor roll när man tillsätter/anställer folk. (Könsorganet används i regel inte på arbetstid.) Det där med höger-vänster är inte heller så intressant. I flera frågor finns inget höger eller vänster. Det finns sådant som är större än så.
I konsekvensens namn kanske du skulle skita i att kandidera då eftersom du är en gubbe. Om principen om allas lika värde ska gälla ska väl detta inte spela någon roll?
V är ett öppet könsdiskriminerande parti ”åt andra hållet”.
@Jonas
Jag åker till Umeå i slutet av veckan. När och var skall ditt valmöte vara?
Bäste Jonatan,
Vänsterpartiet praktiserar varvade listor i val och tar hänsyn till könsfördelningen vid alla val till egna styrelser i partiet. Det gör att vi har en väldigt jämn fördelning mellan kvinnor och män på alla ledande poster. Inte så svårt, välkommen till år 2010.
Man får inte glömma att släktskapet mellan SD och M ligger djupt och som du också nämner så är över hälften av partitoppen fd Moderater. SD är på många sätt mycket lika M men är mer öppna med sina åsikter om ”skillnader på folk”. SD har ju tom anammat strategin om att framställa sig som någon sorts arbetarparti, precis som M försöker. Det som skulle kunna ta SD till riksdagen är att man lyckats bättre med den strategin. Kommer SD in så kommer racet mot nattväktarstaten att gå ännu fortare.
Trots att jag, liksom du Jonas, anser mig tillhöra den ideologiska motsatsen till Sverige Demokraterna, så tror jag att vi måste ta dem mycket seriöst. Jag hoppas naturligtvis att du får rätt i att de inte kommer in i Riksdagen, men oavsett om de gör så eller ej, så måste vi acceptera att de har stöd av uppemot fyra procent av väljarkåren. Det finns nästan lika många väljare som tänker som Sverige Demokraterna, som det finns väljare som tänker som du och jag. Vi måste förstå deras politik, och vi måste förstå varför så många människor vill rösta på dem. Om det är deras invandrings och flykting politik som lockar väljare, ja då måste vi försöka förstå dessa väljares oro. Vi måste visa att vi kan driva en solidarisk flykting politik, och bygga ett mångkulturellt samhälle, som inte alls hotar någon. Vi får inte låta dessa väljare känna sig hotade, ty jag misstänker att det ofta är någon sorts rädsla som driver människor ut på högerkanten. Vår retorik får därför inte bli aggressiv och fördömande. Vi vill bygga ett samhälle där alla är välkomna, där alla har möjligheter till självförverkligade, och där ingen är rädd, hotad, eller känner sig utanför. I det samhället kommer det inte att finnas någon efterfrågan på Sverige Demokraternas politik.
Föga förvånande egentligen. Minns Josefssons valrepportage.
”Vänsterpartiet praktiserar varvade listor i val och tar hänsyn till könsfördelningen vid alla val till egna styrelser i partiet.” skriver du Jonas.
Jag läser följande i vänsterpartiets stadgar:
”§ 21. Kvinnor skall vara representerade i valda organ och på förtroendeposter med minst 50 procent om inte synnerliga skäl förhindrar detta. I de fall där suppleanter förekommer skall såväl antalet ordinarie ledamöter som styrelsen som helhet bestå av minst 50 procent kvinnor. Om synnerliga skäl anförs skall särskilt beslut om detta fattas och skälen antecknas till protokollet. ”
Vad är detta om inte REN DISKRIMINERING? Är detta ens förenligt med demokratiska principer frågar jag mig. Du ska vara medveten om att V skulle förlora MÅNGA (speciellt manliga) väljare om denna paragraf blev mer allmänt uppmärksammad.
Alltså MINST 50% kvinnor. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att inom vänsterpartiet så är matriarkatet grundfäst i stadgarna. Allt snack om ”patriarkatet” faller därför platt.
Till Jonatan,
Genom hela historien har kvinnor diskriminerats. Trots de framsteg som har gjorts så är det fallet även idag. Det är bara att läsa statistisken exempelvis över inkomster eller vem som gör merparten av obetalt hemarbete. Även i maktpositioner så är det männen som dominerar vare sig det handlar om EU-kommissionen, bolagsstyrelser eller SDs riksdagslista. Vi i vänstern har valt att aktivt bryta detta och ge kvinnor den plats de har rätt till, minst 50% av posterna. Om man inte gör det så förblir allting lätt vid det gamla.
Det kommer nog en dag när vi inte längre behöver kvotera, men vi har i så fall nått dit tack vare att vi har bekämpat den kvinnliga underrepresentationen bland annat genom kvotering. Män vid makten har kvoterat in andra män i alla tider, det har bara inte kallats det.
Jonas
Jonas,
du som bott i USA kanske har hört uttrycket ”Two wrongs don’t make a right”?
”V skulle förlora MÅNGA (speciellt manliga) väljare om denna paragraf blev mer allmänt uppmärksammad.”
Tror jag inte alls. Människor som röstar på V är medvetna om problematiken.