Senast jag bloggade satt jag vid Stilla havet i ett varmt Costa Rica. Nu blickar jag ut över isen och snön vid havet utanför Umeå. Landade för några timmar sedan med min familj efter en sömnlös resa över Atlanten med två jetlaggade små barn. Snön och vinternt har jag ju bara läst om på håll, minus 27 grader, strålande sol och vitt överallt var det när vi landade på Alviks flygplats utanför Umeå. Vackert. Nu har vi flyttat hem igen, det känns lite overkligt.
Bloggandet har tagit en del stryk den senaste tiden. Jag har helt enkelt inte hunnit när jag har varit ute och rest. Intressanta ämnen har dock inte saknats. Bara sådana sak som EMU-krisen i Grekland, att Hollands regering sprack på Afghanistanfrågan eller det nya budet på sjukförsäkringsreform i USA hade varit värt några rader. Nu lovar jag bot och bättring framöver. Jag kommer att skriva allt mer om politiken i Västerbotten och Sverige inför valet.
Den här bloggen kommer också att göras om en del. Den nya vinjetten skvallrar om det. Så småningom ska det komma till en sida med tips för den som vill resa i Västerbotten, ungefär som sidan om Brooklyn. Min nästa bok, Sahara, släpps om en månad, den kommer jag också att skriva en del om då den kommer. Så ha tålamod med mig kära läsare.
Välkommen hem, Jonas! Ser framemot att se/höra dig i valrörelsen.
Jag tror man döpt om Umeås flygplats rätt nyligen. Den heter inte Alvik utan Umeå City Airport eller något liknande. Namnbytet har förstås kritiserats lokalt, med rätta tycker jag. Jag är inte helt emot alla anglicismer men detta namnbyte var töntigt.