Det är skillnad på opinionsmätningar och opinionsmätningar. De absolut mest tillförlitliga mätningarna gör SCB varje halvår. Med 9 000 tillfrågade så är det bara de som får tillräckligt låga felmarginaler och det är bara SCBs mätningar som är stora nog för att de ska vara intressanta att bryta ner siffrorna regionalt.
Dagens mätning från SCB är goda nyheter för oss rödgröna. 50 % av väljarkåren skulle rösta rödgrönt idag, det skulle ge egen majoritet i riksdagen och en stabil rödgrön regering. Precis som trenden har varit i andra mätningar så är det Miljöpartiet som tar in de nya rösterna till de rödgröna. Samtidigt är moderaterna de stor förlorarna på den borgerliga sidan. Dessutom har nog kritiken mot regeringens katastrofala hantering av de långtidssjuka sannolikt fått ännu fler att ompröva sitt stöd till alliansen den allra senaste tiden, något som inte fångas upp av denna mätning. Ju mer klassfrågorna hamnar i fokus, desto fler kommer att inse att vi behöver en annan politik.
Det finns också några dåliga nyheter i mätningen. Rasistiska Sverigedemokraterna får 5 % av partisympatierna, en uppgång på 2 %. Det var inte så oväntat och mycket tyder på att partiet har peakat redan med den enorma uppmärksamhet de fick tidigare i höst. Framåt valdagen lär de få kämpa för att nå 4 % av rösterna. Det kommer inte att bli helt enkelt när fokus i debatten hamnar på regeringsfrågan och då SD kommer att granskas hårdare av media. Ska vi gissa att det dyker upp både kriminella, gamla fascister och diverse rasistiskt tok bland partiets kandidater?
Vänsterpartiets siffra är dålig, 5,1 % av rösterna är så svagt att det inte kan förklaras bort. Detta trots att vreden växer över regeringens politik. Partiet har ännu inte riktigt hittat balansen mellan att vara lojalt med det rödgröna samarbetet och samtidigt vara det tydligaste alternativet för förändring av dagens politik. Där finns en del att fundera på. Kanske är det dags att damma av Ivar Starkenbergs klassiska valaffisch från partiets absoluta barndom då en senig arbetare lyfter borgarna med en hävstång med devisen ”lägg tyngden så långt till vänster som möjligt”.
Läs mer om SCBs mätning i DN, DN, SvD, SvD, GP, VK och Aftonbladet.
Samt bloggar: Peter Andersson, Mats Engström och Ett hjärta rött
Trots min periodvisa arbetslöshet tycker jag det är rätt att en regering lägger sig i sjukersättningar och akassans regler. Bara om man godkänner den rätten har man moralisk rätt att kritisera t ex den sjuka som blivit kronisk bland vissa höginkomsttagare på offentliga sektorn och på banksidan: bonussjukan samt Vanja L-W-sjukan att sitta i 40 styrelser utan att fatta vad man håller på med samt politikersjukan att gå i pension vid 60 bast medan man säger att väljarna (de kollektivanställda åtminstone) ska jobba till de blir uppåt 70.
Givetvis fel om en viss andel av de sjuka nu ska ut och söka jobb trots att de kanske bara har månader kvar att leva; fel också om folk är beredda att jobba med vad som helst men det faktiskt inte finns jobb för just dem att få någonstans i landet. Då måste nog staten anvisa jobb typ beredskapsjobb såsom att bygga järnvägar, sopa gator, skotta tak eller hålla rent i t-banan etc.
Alliansen lär ha tappat röster på grund av sjukdebatten men frågan är vem som vinner på att svenska elever tappar i matte och fysik jämfört med andra länder. Folk kanske kopplar den negativa rapporten till Björklund så att de rödgröna vinner. Fast jag tror inte det beror på vare sig sossar eller borgare eller lärares kompetens, läromedlens duglighet, hur skollokalerna är byggda, fri eller kommunal skola, kurser eller ämnen, osv. Troligen har det med attityder hos vissa subgrupper av elever (de som drar ned medelvärdet). Matte och fysik är helt enkelt för trist och jobbigt för stunden och då ids man inte engagera sig. Inte ens om Christer Fuglesang anställdes för att lära ut matte och fysik för högstadiet skulle resultaten förbättras annat än än under en första smekmånad.
Du kan hitta bilden här:
http://wp.me/ppfjt-zM
Använd gärna bilder från min blogg. Just denna är ju inte min bara för att jag höll i kameran men jag tror nog att vi får använda den. :-)
Ytterligare en mätning visar samma tendens, de rödgröna får egen majoritet, SD kommer in och V backar.
Missade V tåget, när man inte kunde bestämma sig för samarbete eller inte, gemensamt valprogram eller inte?
Tillsammans med miljöfrågorna och Maria Wetterstrand har det gett Mp ett försprång.
Det är ju heller ingen hemlighet, att Mp för något år sedan intrent uttalade en strategi, att bli både vänster och miljö, för att på det viset skära av vänsterflanken för V.
För egen del, tror jag att framgångsreceptet för V är att skffa sig en intern strategi för det rödgröna samarbetet, mejsla ut V:s roll och visa på visioner, vilket samhälle vi vill ha.
Ju mindre siffror, desto färre exkluderas.