Ännu en morgon i ett höstgrått i Umeå. Idag blir det två möten på bibliotek, i Grubbe och Nordmaling, om min bok Sammanflöden. Gårdagen var mer politisk. På eftermiddagen hade VSF, vänsterns studentförbund, ordnat ett möte om klimatfrågan på universitetet. Jag försökte tala både om allvaret i situationen, det svåra läget inför klimatmötet i Köpenhamn och hur vi faktiskt kan lägga om politiken för att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % till 2020 utan att lägga över det mesta av minskningarna på trix som CDM-åtgärder i andra länder. Regeringen har ju på papperet en ganska bra position i frågan, men granskar man den ser man att de nya åtgärder som ska tas till mest ska ske någon annanstans. Allvaret i frågan förstärks ju av att att WMO, den meteorologiska världsorganisationen, precis har uppmätt halten koldioxidhalten i atmosfären till 385,2 PPM. Det är ett av många tecken på att utsläppen av växthusgaser och klimatförändringarna nu går allt snabbare. Sannolikt måste vi stabilisera halten av CO2 i atmosfären runt 350 PPM för att undvika den värsta katastrofen. Det hastar. Publiken var ganska stor, runt 70 personer, och verkade vara väl inläst i frågan. Enda gången det tände till var när en ”klimatförnekare” tog ordet och hävdade att allt ihop var en bluff. Kristdemokraterna verkar dock mer bekymrade över andra saker än klimatet, upptejpade affischer på elskåp, se VK och VF. Man väljer sina strider.
Se även intervju i SVTs Västerbottensnytt.
På kvällen var det debatt om kriget i Afghanistan och de svenska truppernas medverkan. Ordfront arrangerade på bokcafé Pilgatan. Tyvärr hade det inte varit möjligt att hitta någon från regeringspartierna som kunde vara med i debatten och Anna Ek från svenska freds var en mycket försiktig och nyanserad försvarare av den svenska truppinsatsen. Jag undrar om inte hennes organisation är på väg att ompröva sin syn på frågan. Det finns ju många tecken på att allt fler inser att det krig som Sverige deltar inte kan lösa landets problem utan tvärtom stärker talibanernas styrka. Lite synd då att Miljöpartiet och Socialdemokraterna verkar vilja skjuta hela debatten om frågan till efter valet. Det hade varit en styrka om de rödgröna hade gått till val på att ta hem militären och trappa upp det civila biståndet. Nu får vi i Vänsterpartiet ta på oss den uppgiften själva.
Tre förhoppningar i klimatfrågan: 1) forskare gör genombrott kring miljövänlig energiproduktion samt finner i en snar framtid metoder att faktiskt ta ned halten co2 i atmosfären, alltså förutom att plantera träd etc 2) tunga politiker sätter upp realistiska mål och tar för staterna tvingande beslut 3) mer jämställd energiförbrukning per capita införs på nationell nivå (antagligen via skatter), i princip också på global men det torde vara svårare att genomföra.
Jag tycker att en början mot utsläppen borde vara att kommunaltrafiken var gratis. I de tre ”storstäderna” hade man sparat massor av utsläpp på detta. Man skall ju motivera folk til att resa/åka kommunalt. Som det är idag är det mera lönsamt att köra två i bil än att åka kommunalt.