Jonas Sjöstedt

Det är inte ovanligt att de mest intressanta debatterna och nyheterna finns i lokalpressen. I VK rasar debatten – igen, om Umeås kommunalråd Lennart Holmlund. Nu är han i blåsväder – igen, denna gång för att ha tillämpat klassisk manlig härskarteknik mot SSUs ordförande Jytte Guteland, dessutom sänt i aktuellt. Mina känslor inför Lennart Holmlund är blandade. Det är inget tvivel om att hans engagemang för Umeås bästa är brinnande och genuint och ingen slår honom på fingrarna när det gäller att kunna kommunens budget eller kommunallagen. Det är viktiga egenskaper hos ett bra kommunalråd. Men han är ett kommunalråd av den gamla stammen, på gott och ont, och ibland gör han bara så okloka saker, som nu.

Apropå Jytte Guteland så skriver hon ett bra debattinlägg i Värmlands Folkblad. Hon vill att Sverige ska erkänna Västsahara diplomatiskt. Jag håller med till 100 %. Större delen av Västsahara ockuperas sedan årtionden av Marocko. Det är en olaglig och brutal ockupation där Marocko plundrar landet på dess råvaror. Men stora delar av omvärlden erkänner den legitima sahariska regeringen som leds av befrielserörelsen Polisario. Bland dem som har erkänt Västsahara finns Sydafrika och flera länder i Latinamerika. Sverige borde vara först i EU med ett erkännande för att öka den politiska pressen mot ockupationen. Vi behöver inte vänta på EU, det var flera länder som inte gjorde det då Kosovo erkändes. Ytterligare en sak som de rödgröna kan ta itu med.

Apropå de rödgröna så skriver Johan Lönnroth intressant om det rödgröna samarbetet i Flamman. I Svenska Dagbladet skriver företrädare för alla tre partierna om den avgörande klimatfrågan. De pekar på behovet av en mer rättvis fördelning av bördorna för att komma till rätta med problemen. Inte minst för att få med utvecklingsländerna, som släpper ut mindre växthusgaser per person än oss per person, på ett bindande avtal för framtiden.

Apropå miljöfrågor så har det blivit mycket debatt om riskerna med uranbrytning den senaste tiden. Ibland glömmer man bort att samtidigt lyfta fram de stora möjligheter som gruvnäringen ger för Norrland. Vi har råvaror som världen kommer att efterfråga under lång tid. Med bästa möjliga miljöteknik och ett förnuftigt nyttjande av resurserna kan det bygga upp välståndet och skapa arbete under många årtionden framöver. Men för att det ska lyckas krävs både samhällelig kontroll av verksamheten och att vi förmår att utveckla vårt miljökunnande så att även det kan exporteras. Vi har massor med brytvärd metall, vi kan därför lugnt låta bli att ägna oss den allra mest miljöfarliga brytningen som uranet. Om gruvnäringens framtid skriver Lennart Gustavsson i dagens Norra Västerbotten. En viktig fråga i sammanhanget är hur avkastningen till samhället kan öka på de vinster som görs i gruvnäringen. Till min förvåning lyfte moderaten Edward Riedl nyligen denna viktiga fråga. Men att de borgerliga skulle kunna ändra reglerna på detta område tror jag på först när jag ser det, för det krävs det nog vänsterpolitik.