I dagens SvD skriver de rödgröna om hur de vill bedriva en aktiv politik för nedrustning efter valet 2010. Det är en utmärkt text om ett politiskt området som har ”glömts bort” av vår nuvarande regering.
Inför de rödgröna förhandlingarna trodde många, jag var en av dem, att utrikesfrågorna skulle vara en av de svåraste nötterna att knäcka. Så verkar det inte vara. För EU-politiken, där oenigheten har varit stor mellan partierna, verkar det redan ha växt fram en sorts gemensam grund. Det blir ingen ny EMU-omröstning under mandatperioden om de rödgröna vinner, det är ett bra och viktigt besked. Det blir ingen ny omröstningen om EU-medlemskapet heller, men det var ingen högoddsare. I EU kommer Sverige att höja profilen betydligt i frågor som miljö, arbetsrätt och kvinnofrågor om vi får en rödgrön regering.
Det svåraste nöten som är kvar att knäcka är frågan om Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan. Såväl utvecklingen i landet som debatten i Sverige har stärkt Vänsterpartiets krav på en avvecklingsplan för vår militära närvaro för att istället satsa på civilt bistånd och en politisk lösning. Nu ligger bollen hos Socialdemokraterna, det är en öppen fråga om partiet kommer att ompröva sin nuvarande hållning och närma sig Vänsterpartiets position. Om/när det sker så är en gemensam rödgrön politik på området helt klart inom räckhåll.
Härligt vi kan pusta ut, en eventuell rödgrön regering tänker inte vara för kärnvapen. *ironi*