Med tio dagar kvar till valet tar spekulationerna i regeringsfrågan fart. SvD försöker utreda frågan idag, de lyckas sådär tycker jag. Men det är intressant att så många miljöpartister i ledande ställning runt om i landet verkar kunna tänka sig att gå över blockgränsen enligt SvD. Makten lockar.
Jag tolkar Alliansens uttalanden som att de är beredda att sitta kvar om rasisterna i SD blir vågmästare. Då får SD förr eller senare samma roll som Ny Demokrati hade på sin tid. Rasisterna kommer att hamna i förhandlingsposition och blir ett borgerligt stödparti. Frågan är om det gömmer sig några riktiga liberaler i ett parti som Folkpartiet, liberaler som inte är beredda att göra sig beroende av SD?
Som jag har skrivit tidigare så tror jag inte på en blågrön regering där MP samregerar med de borgerliga. Att MP skulle bli ett passivt stödparti till en borgerlig regering är ännu mer osannolikt, partiet har ju de senaste åren siktat tydligt på regeringsmakten. Vad skulle hända med en blågrön regering? Säkert skulle MP bjudas på något i form av satsningar på klimat och infrastruktur. Men det finns andra frågor som skulle bli mycket besvärliga för MP. Ska partiet godta en ny euroomröstning? Ska det tas beslut om att bygga nya kärnkraftsreaktorer under mandatperioden? Ska uranbrytning tillåtas? Ska det sändas fler svenska soldater till Afghanistan? Miljöpartiet kommer ofelbart att hamna i tunga svekdebatter. Deras väljare och de flesta av partiets medlemmar vill ha en rödgrön regering. Deras lättrörliga väljarkår kan snabbt skingras. Det tror jag att Eriksson och Wetterstrand inser.
Redan idag hamnar Miljöpartiet i problem i de kommuner där de öppet flirtar med de borgerliga partierna. Igår pratade jag med Hans Linde som berättade att han träffar miljöpartistiska väljare i Göteborg som byter parti för att de inte vill ha ett borgerligt styre i kommunen. Så ser det ut även i Umeå där MP håller öppet för att släppa fram ett borgerligt styre. Ser man på opinionstrenden nu tio dagar före valet så går Vänsterpartiet framåt medan Miljöpartiet står stilla eller backar lite. Den trenden skulle kunna förstärkas.
Jag tror att möjligheten att vi går mot nyval är reell om SD kommer in i riksdagen. En rödgrön minoritetsregering kommer inte att klara sig med rasisterna i riksdagen. En borgerlig regering skulle kanske kunna göra upp med rasisterna, men det skulle ha ett pris. Det bästa vi kan göra är att hålla ihop det rödgröna regeringsalternativet och att vinna valet den 19e.
läs mer i SvD, SvD, DN, Aftonbladet och Aftonbladet
Idag ska jag ha en valdebatt med Edward Riedl (M) på universitetet, Lindellhallen, hörsal A. Välkomna!
Valrörelsen rullar vidare. Igår var jag i Umeå hela dagen. Bäst var det på universitetet där många kom fram och sa att de skulle rösta på Vänsterpartiet, eller att de redan hade gjort det. VSF gör en otroligt bra valröresle på Umeå universitet. Inget annat parti eller studentförbund kommer i närheten av studentvänsterns aktivitet. Det är bokbord, utdelning av foldrar, affischering, debatter och möten. På kvällen blev det en liten paus från valet med presentation av min senaste bok ”Spanska brev” på bokcafé Pilgatan. Man kan behöva något annat än politik nu när valrörelsen går in i sin mer hysteriska fas.
Igår slängde Maud Olofsson igen dörren till de grödgröna med stor kraft i SVT. Att samarbeta med andra för att inte ge SD makt om rasisterna kommer in i riksdagen verkar inte vara aktuellt. Det blir allt mer tydligt att Alliansen förbereder sig på att sitta kvar som en minoritetsregering om rasisterna tar sig in i riksdagen och blir vågmästare. Då kommer rasisterna förr eller senare att hamna i förhandlingsposition med regeringen. Hellre de bruna än de rödgröna, så kan man sammanfatta Centerpartiets linje.
Dagens opinionsmätning från DN och Synovate bekräftar att de borgerliga har en knapp ledning, 3,5%, att SD verkar komma in och att Centerpartiet ligger rätt risigt till med 4,5 % och har svårt att mobilisera sina gamla väljare. Det kan nog stämma, hur många besvikna tidigare centerväljare har man inte träffat denna valrörelse? Den intressantaste uppgiften från Synovate är annars att de rödgröna ännu inte har lyckats mobilisera sina väljare till att faktiskt rösta. I det ligger ett betydande hopp. Om Socialdemokraterna får upp de väljare de har i soffan så kan vi rödgröna snart vara ikapp.
läs mer i DN, SvD, SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen och GP
Två veckor kvar till valet och enligt Sifo så leder den borgerliga alliansen med stor marginal. Den rödgröna ökningen är allt för liten för att det ska bli riktigt spännande. De usla siffrorna för socialdemokraterna blir också de rödgrönas stora bekymmer. Socialdemokraterna har två veckor på sig att lyfta och mobilisera sina väljare. Jag har svårt att tro att det stora partiet ska göra ett så här dåligt val. Men mobiliseringen blir en kamp mot klockan. Till de rödgrönas fördel talar att vi faktiskt har en politik för arbete, välfärd och miljö, något som alliansen saknar. Vi har också sett många stabila rödgröna insatser i debatter och utfrågningar den senaste tiden. Det talar för att det kommer att jämna ut sig. Mot oss talar en mediabild som allt mer fokuserar på socialdemokraternas usla läge i opinionen. Men med en vändning i opinionen kommer även den bilden att ändras.
Det finns också två andra goda tecken. Andra opinionsmätningar som Synovate visar att det är betydligt jämnare mellan blocken. Vilken bild är sann? Det är omöjligt att säga. En annan god nyhet är SDs dåliga siffra hos sifo. 2010 kan bli valet då rasisterna floppade och inte kom in i riksdagen. Vi lär få se fler desperata rasistiska utspel från rasisternas sida de närmaste två veckorna.
Vänsterpartiets trend är försiktigt uppåtgående i flera mätningar. Vi bör kunna göra ett hyggligt val. Men utan en rödgrön valseger blir det en tröst för tigerhjärtan.
Det är inte synd om de rödgröna partierna om vi förlorar valet. Det är en olycka för alla de unga arbetslösa som inte kommer att få jobb, för fyra förlorade år för klimatpolitiken och för alla de som behöver en välfärdsstat som kommer att lämnas i sticket.
Det är bara att kavla upp ärmarna och ge sig ut och kämpa för ett rättvist och anständigt Sverige, det kräver en rödgrön valseger.
läs mer i SvD, SvD, DN, GP, Sydsvenskan, Aftonbladet och Expressen.
Carl Bildt vägrar diskutera utrikespolitik med de andra partierna i P1. Det är ganska anmärkningsvärt. Att debattera med väljare och andra partier är en viktig del av det politiska uppdraget, inte minst inför ett val. Men det är en bra bild av Bildt som utrikesminister. Det går bra att flyga jorden runt och träffa andra ministrar, men det är ointressant att diskutera politiken med de egna väljarna. Bloggen är ett viktigare politiskt verktyg än UD för vår utrikesminister.
Man kan fundera över Bildts motiv till att vägra debattera. Ett kan vara att regeringen faktiskt inser att de inte har någon Afghanistanpolitik och att de förlorar på att diskutera det faktum att Sverige deltar i ett krig utan mål eller mening. Ännu mer sannolikt är att Bildt inte vill prata om utredningen mot Lundin Oil, där han själv satt i styrelsen, får allvarliga brott mot folkrätten i Sudan. Det är hög tid för en ny regering och en ny utrikesminister.
läs mer: SR, GP och SvD
Published in Alliansen,
Centerpartiet,
Kristdemokraterna,
Maud Olofsson,
Miljöpartiet,
Moderaterna,
Rödgröna,
Socialdemokraterna,
Sverigedemokraterna,
Umeå,
Vänsterpartiet,
Västerbotten and
Västerbottens Kuriren .
Inför valet har jag slagit vad med med Anders Ågren, moderat kandidat till kommunalråd i Umeå, om att staden får en majoritet för S-V-MP i kommunalvalet. Vadet gäller en öl på puben. Enligt opinionsmätningen i dagens VK ser Ågren ut att gå mot en säker förlust av en Staropramen. Även om moderaterna går fram i staden till 17,3 % så har vi rödgröna mer än 60 % av Umeborna med oss. Borgerligheten som helhet backar i Umeå. Om mätningen stämmer och också ger en fingervisning om valet till riksdagen så är målet 2 av 3 röster till de rödgröna i hela länet inom räckhåll. Vi ska leverera vår del av det som krävs för en rödgrön valseger även i riksdagen.
Mätningens resultat är inte så oväntat. MP går bra och får 12,6 %. Men jag delar kommunalrådet Holmlunds analys att det nästan uteslutande beror på den nationella trenden. I kommunen imponerar inte MP. Vs siffra på 9,5 % är visserligen en mindre ökning. Men ett rimligt mål i valspurten är att få mer än 10 % kommunalt och bli kommunens tredje största parti. Socialdemokraterna får en mindre nedgång till 38,2 %, men med ett valutslag som liknar VKs enkät så kan Lennart Holmlund tryggt sitta kvar som idag och vända sig ömsom till höger eller till vänster för att styra kommunen. Lennart Holmlund går för övrigt till val på parollen ”Rösta på Holmlund den 19e så slipper du Ågren den 20e”.
På den borgerliga kanten så är moderaterna på väg att äta upp C och KD. Centerns siffra på 4,5 % är inget mindre än en katastrof för det en gång så stora partiet. Är det kanske en föraning om att Maud Olofsson går mot underkänt i sitt eget hemlän även i valet till riksdagen? SD ser inte ut att kunna ta något mandat i Umeå med 1 % av rösterna. Det finns många skäl att gilla Västerbotten.
Även Rättvisepartiet, RS, backar kraftigt enligt mätningen. Med 1,2 % av rösterna riskerar de att bara få ett mandat eller kanske hamna helt utanför fullmäktige. Det vore ett historiskt bakslag för det lilla vänsterpartiet som har haft sitt verkliga fäste i Umeå. Splitting och interna bråk inom partiet har inte imponerat på väljarna. Umeåavdelningen har numera öppnat eget parti men tydligen finns även en spillra av rikspartiet kvar i Umeå. Inte ens jag som verkligen är intresserad av vänsterpolitik kan hålla riktigt reda på vad som är vad i RS splittring. Hur ska då väljarna kunna göra det?
Ska man skratta eller gråta? Enligt SVTs Västerbottensnytt så kommer Norrbotniabanan att byggas oavsett vem som vinner valet. Detta trots att Alliansen inte har satt av en enda krona för bygget och inte har det med som ett seriöst förslag i sin plan för infrastrukturen de kommande åren. Samtidigt har vi rödgröna satt av tio miljarder kronor till banan och lovat en byggstart om vi vinner valet.
Borgarna är ute och skarvar och lurar väljarna i frågan. Kan inte Västerbottensnytt syna en enkel bluff?
Jag har trott på det hela tiden, att vi rödgröna ska kunna jaga ikapp och bli större än den borgerliga Alliansen till valet. Rimligen borde trenden kunna vända den här veckan. Med valmanifesten presenterade så har valets huvudlinjer klarnat. Vi rödgröna har en ambitiös reformpolitik för att investera för nya arbeten, renovera välfärden och få ner utsläppen av växthusgaser. Detta medan Alliansen i stort sett går till val på att fortsätta som nu och att sänka skatterna ännu mer. Dessutom har rättvisefrågor som sjukförsäkringen och A-kassan liksom arbetslösheten kommit mer i fokus den sista tiden. De frågorna är regeringens svagaste punkter.
Därför känns det helt rimligt när Synovate nu bekräftar att vi rödgröna är på väg att gå ikapp. Alliansens ledning är halverad, den har minskat med 1,9 % och är nu bara 1,8 % enligt Synovate. En sådan förskjutning till i opinionen och vi har en rödgrön ledning. Det ligger helt inom det möjligas gräns, inte minst om valvinden nu vänder med dryga två veckor till valdagen.
Vänsterpartiets siffra i mätningen är bra, 7,5 %. Det är också den bild jag får när jag är ute och talar med folk, jag möts med sympati och intresse även från väljare som inte har röstat på oss tidigare.
Man ska inte dra allt för stora växlar på en enstaka mätning även om trenden är tydlig. Vi får se vad de andra instituten säger de närmaste dagarna. Men helt klart är att den som trodde att valet var förlorat har haft fel. Nu krävs det arbete för att vinna varje röst.
läs mer i Aftonbladet, GP och SvD
Även DN publicerade så småningom sin egen undersökning på webben. Men var är Henrik Brors denna dag? han som alltid brukar kommentara mätningarna.
Vid lunchtid idag presenteras den rödgröna valplattformen. Det blir ett viktigt ögonblick i valrörelsen om vi rödgröna ska kunna vända de dåliga opinionssiffrorna. Alliansens valplattform var ju mer än lovligt tunn, nu måste vi rödgröna visa att vi har mer att komma med. Om vi lyckas vända trenden nu ett par veckor valet finns det en bra chans att vinna valet, annars blir det svårare.
Mycket av valplattformen verkar dock ha läckt ut innan presentationen. Om det är av misstag eller en medveten ”skedmatning” av media är svårt att säga. Nu på morgonen framkommer det att de rödgröna vill höja EUs mål för att minska utsläppen av växthusgaser till 30 % till år 2020. Den pinsamma sanningen med vår nuvarande regering är ju att den har tillhört bromsklossarna inom EU som inte vill ha offensiva mål på klimatområdet och som gärna ser att EU uppnår minskningar av utsläppen genom att investera i andra länder. Med tanke på att vi släpper ut runt fyra gånger mer CO2 per person än vad som är globalt hållbart så är det att smita från sitt miljöansvar.
se DN, SvD, Norran, Expressen, Aftonbladet och Aftonbladet.
Valrörelsen är på ett vis trist. Alliansens enda strategi är att vädja till folks egenintresse och lova mer pengar i den egna plånboken. Borta är förslag om miljöansvar, förslag som ger skydd för sjuka och arbetslösa eller som aktivt bekämpar arbetslösheten. I en sådan valrörelse känns det ännu viktigare att föra fram idéer och värderingar.
Dagens sifo bekräftar att Alliansen är i ledning, även om det är en ledning som krymper något. Folkpartiet backar rejält i mätningen och det är välförtjänt. Några mer euroutspel och flirtande med antimuslimska strömningar och partiet kan tappa ännu mer.
I mätningen klarar rasisterna i SD spärren. Det är svårt att bedöma deras styrka, inte minst för att de knappt existerar i Västerbotten där jag är aktiv. Kommer de att göra ett bättre val än mätningarna, vilket har hänt förut? Eller protesterar folk i mätningarna för att sedan rösta på ett annat parti på valdagen? Det är omöjligt att veta.
Det är svårt att tro att Alliansen skulle kunna få egen majoritet om SD kommer in. Det är inte osannolikt att SD blir vågmästare i riksdagen. Vad sker då? Jag kan tänka mig två möjligheter:
Alliansen kommer säkerligen att försöka locka över MP till ett samarbetet för att bilda en blågrön majoritetsregering. Det är uppenbart att många inom MP är väldigt sugna på att regera och det kommer säkert att finnas ett yttre tryck på partiet att ”ställa upp” för att hålla SD borta från inflytande. Men jag tror ändå inte på denna modell. Orsaken är enkel. MP skulle slå ihjäl sig själva på kuppen och tappa det mesta av sin trovärdighet. De flesta av partiets medlemmar känner sig mycket hemma i och bekväma med det rödgröna samarbetet. Många står till vänster om sin egen partiledning. Min gissning är att de snart skulle revoltera mot ett blågrönt samarbete. Att en stukad socialdemokrati skulle inordna sig i en Reinfeldtregering tror jag helt enkelt inte på.
Det andra alternativet är att regeringen Reinfeldt helt enkelt sitter kvar eftersom det inte finns en majoritet i riksdagen som kan fälla den. Det är kanske det mest sannolika. Det skulle innebära att SD förr eller senare får inflytande över och förhandlingsläge om regeringens politik. SD kommer inför avgörande voteringar alltid att ställas inför frågan om de ska rädda regeringen eller inte. Det blir knappast en stabil ordning och SD kommer snart att hamna i svåra realpolitiska avvägningar, så mycket svårare än att stå vid sidan om och gasta. SD kan omvandlas till ett borgerligt stödparti. Det avgörande i en sådan situation är att de rödgröna partierna håller ihop och inte en och en börjar rädda regeringen och få borgerlig politik på kuppen. Istället bör vi rödgröna snabbt göra oss redo för nyval och sedan fälla regeringen vid rätt tillfälle.
Alla dessa dåliga alternativ kan dock undvikas med en rödgrön valseger den 19e september.
läs mer i DN, SvD, SvD, GP, Skånskan, Aftonbladet och Expressen.
Det rödgröna beskedet om att svensk trupp ska lämna Afghanistan var både klok sakpolitik och viktigt för att det ger besked till väljarna. Reaktionerna på beslutet är de väntade överorden från borgerliga politiker och ledarsidor. Men det är intressant att se att även på den borgerliga sidan finns det allt fler som inser att den militära strategin har blivit en återvändsgränd. För ovanlighetens skull nickade jag instämmande när jag läste DNs ledare i morse.
Men de som kritiserar den rödgröna strategin har svårt att få ihop argumenten. De rödgröna har faktiskt en strategi för Afghanistanpolitiken något som vår nuvarande regering egentligen aldrig har haft. De har bara hängt amerikanerna i svansen. Det blir tydligt när Carl Bildt intervjuas i frågan. Att tala om att Sverige tappar inflytande när vi kallar hem våra soldater blir en aning patetiskt när Sverige aldrig har haft några egna synpunkter på hur den internationella militära operationen hanteras. Ett exempel är att Sverige har legat lågt när de amerikanska styrkorna har bombat civila mål. Påståendet att våra soldater ska hamna under attack för att de ska lämna landet framstår också som mer än lovligt skruvat. Om det finns något samband så är det snarare omvänt.
läs mer i DN, Aftonbladet och Expressen
