Published in Alliansen,
Centerpartiet,
Kristdemokraterna,
Maud Olofsson,
Miljöpartiet,
Moderaterna,
Rödgröna,
Socialdemokraterna,
Sverigedemokraterna,
Umeå,
Vänsterpartiet,
Västerbotten and
Västerbottens Kuriren .
Inför valet har jag slagit vad med med Anders Ågren, moderat kandidat till kommunalråd i Umeå, om att staden får en majoritet för S-V-MP i kommunalvalet. Vadet gäller en öl på puben. Enligt opinionsmätningen i dagens VK ser Ågren ut att gå mot en säker förlust av en Staropramen. Även om moderaterna går fram i staden till 17,3 % så har vi rödgröna mer än 60 % av Umeborna med oss. Borgerligheten som helhet backar i Umeå. Om mätningen stämmer och också ger en fingervisning om valet till riksdagen så är målet 2 av 3 röster till de rödgröna i hela länet inom räckhåll. Vi ska leverera vår del av det som krävs för en rödgrön valseger även i riksdagen.
Mätningens resultat är inte så oväntat. MP går bra och får 12,6 %. Men jag delar kommunalrådet Holmlunds analys att det nästan uteslutande beror på den nationella trenden. I kommunen imponerar inte MP. Vs siffra på 9,5 % är visserligen en mindre ökning. Men ett rimligt mål i valspurten är att få mer än 10 % kommunalt och bli kommunens tredje största parti. Socialdemokraterna får en mindre nedgång till 38,2 %, men med ett valutslag som liknar VKs enkät så kan Lennart Holmlund tryggt sitta kvar som idag och vända sig ömsom till höger eller till vänster för att styra kommunen. Lennart Holmlund går för övrigt till val på parollen ”Rösta på Holmlund den 19e så slipper du Ågren den 20e”.
På den borgerliga kanten så är moderaterna på väg att äta upp C och KD. Centerns siffra på 4,5 % är inget mindre än en katastrof för det en gång så stora partiet. Är det kanske en föraning om att Maud Olofsson går mot underkänt i sitt eget hemlän även i valet till riksdagen? SD ser inte ut att kunna ta något mandat i Umeå med 1 % av rösterna. Det finns många skäl att gilla Västerbotten.
Även Rättvisepartiet, RS, backar kraftigt enligt mätningen. Med 1,2 % av rösterna riskerar de att bara få ett mandat eller kanske hamna helt utanför fullmäktige. Det vore ett historiskt bakslag för det lilla vänsterpartiet som har haft sitt verkliga fäste i Umeå. Splitting och interna bråk inom partiet har inte imponerat på väljarna. Umeåavdelningen har numera öppnat eget parti men tydligen finns även en spillra av rikspartiet kvar i Umeå. Inte ens jag som verkligen är intresserad av vänsterpolitik kan hålla riktigt reda på vad som är vad i RS splittring. Hur ska då väljarna kunna göra det?
Debatten om euron och valet går vidare. På Europaportalen skrev jag en text om Alliansens vilja att ansluta oss till krisvalutan under den kommande mandatperiod. EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) svarade och idag hade jag inne en replik på det svaret.
Häromdagen offentliggjorde nätverket ”Eurofrågan i valet” resultatet av sin stora enkät om hur riksdagskandidaterna ser på eurofrågan. Jag skrev om den häromdagen. Här är en liten rapport om hur toppkandidater i Västerbotten ser på euron:
Kandidaterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till euron och nej till en ny folkomröstning under kommande mandatperiod. De fyra av sex socialdemokratiska toppnamn som har svarat på enkäten svarar också nej på bägge frågorna. Men två socialdemokrater har inte svarat på enkäten. De är Isak Frohm som står trea på listan och Ibrahim Baylan som står först och som var aktiv på ja-sidan vid folkomröstningen 2003. Som helhet visar de rödgrön stor enighet i frågan. Läger är aningen mer oklart hos alliansen.
Centerns Maud Olofsson svarar ”vet inte” på frågan om hon vill införa euron. Ett lite oväntat svar från en partiledare som företräder ett parti som sägs ska vara emot EUs valutaunion. Olofsson motsätter sig dock en ny omröstning i frågan under kommande mandatperiod. Både KDs och FPs toppnamn, Anders Sellström och Maria Lundquist-Brömster svarar att de är för euron och vill ha en ny folkomröstning innan 2014. Detsamma gäller moderaten Edward Reidl som toppar moderaternas lista. Enkäten bekräftar bilden av borgerliga politiker som vill ansluta oss till euron under de närmaste åren.
SVT har lagt ut den regionala debatten på webben och gjort ett nyhetsinslag om uranbrytning baserat på debatten. Idag har jag också ett debattinlägg i Norran om Alliansens planer på privatiseringar.
Det är märkligt hur tyst det är om euron och EMU i valrörelsen. Detta trots att det är en tydlig valfråga. En rad ledande borgerliga politiker har varit ute och propagerat för svenskt inträde i euron under nästa mandatperiod samtidigt som vi rödgröna har lovat att respektera folkets nej från 2003. Ett inträde i euron skulle kunna vara ett direkt hot mot Sveriges ekonomiska stabilitet och våra möjligheter att kunna få ner arbetslösheten.
Nu har nätverket ”Eurofrågan i valet” gjort en mycket intressant enkät om inställning till euron bland partiernas kandidater till riksdagen. Den presenderas idag och resultatet finns redan på nätverkets webbplats. Undersökningen visar att kandidater från V och MP är pålitliga euromotståndare och att euromotståndet ser ut att stärkas inom S även om många ledande socialdemokrater inte har svarat på enkäten. På den borgerliga sidan ser det värre ut. Stödet för att vi ska byta valuta är stort. Centerpartiet som var på nej-sidan i folkomröstningen verkar svaja rejält i frågan. Partiledaren Maud Olofsson ”vet inte” om vi ska avskaffa vår valuta.
När ska alliansen ge besked om euron?
Dagens VF skriver om vår presskonferens om valplattformen i Umeå igår.
Har precis kommit hem efter att ha suttit i publiken i SVTs studio i Umeå och hört ekonomidebatten inför valet live. Jag tyckte att det var en ganska okej debatt med bra tempo. Det som slår mig är hur lite egen politik Alliansen har att erbjuda för att öka investeringar och sysselsättning. Det blir många luftpastejer.
Ulla Andersson från Vänsterpartiet verkade lite spänd inför debatten. Men hon gjorde det riktigt bra och var nog den från de rödgröna som satte mest press på finansminister Borg. Hon var konkret och offensiv, och hade dessutom järnkoll på matpriserna när frågan fick inleda sändningen. Anders Borg är lugn och skicklig, ändå har jag svårt att förstå att han är så upplyft. Många av hans svar var mer än lovligt fluffiga och han undvek att svara på många frågor. Bästa namnet i alliansen för kvällen var nog faktiskt Stefan Attefall från KD som argumenterade tungt och med konkreta exempel. Centerns Tiefensee var nog det svagaste kortet medan folkpartiets Carl B Hamilton ställde sig lite vid sidan av på flera vis. Han får också ett extra minus för sin taskiga attityd mot Ulla Andersson. Thomas Östros argumenterar starkt, men det är något som gör att folk irriterar sig på honom, vet inte riktigt vad.
läs mer i Aftonbladet, SvD, DN, Sydsvenskan och Expressen
Bästa ögonblicket under debatten var när det var handuppräckning om vilka i publiken som hade använt RUT-avdrag. I den stora publiken såg jag bara folkpartiets kommunalråd i Skellefteå Håkan Lindh och centerns riksdagsman Åke Sandström räcka upp handen. Det bekräftar bilden av att vanligt folk finansierar rikas avdrag.
Annars börjar valrörelsen synas allt mer. Affischerna sätts upp runt om i stan. Men runt valstugorna på torget var det ganska lugnt, mest talar partifolket med varandra. På torget drog högskoleminister Tobias Krantz knappt tio personer, de flesta folkpartistiska valarbetare, på ett lamt torgmöte. Det blir nog mer folk och bättre fart när jag och Edward Riedl (M) möts i en valduell på universitetet, Lindellhallen, hörsal A, klockan 12.00 den 9/9. Idag blev allt klart runt den valduellen. Idag hade jag och LiseLotte Olsson också en artikel om arbetslinjen i Norran.
En gråmulen söndagsmorgon. Det har i alla fall slutat regna. Gårdagskvällens valupptakt i Umeå regnade delvis bort. Lite synd på ett så fint arrangemang med barnaktiviteter, musik, ståupp, tal, mat och bokförsäljning. Det skulle kunna ha dragit ett par hundra personer. Nu var det som mest ett hundratal tappra som höll ut i regnet. Kanske kom det fler senare på kvällen, men då var jag inte kvar. God stämning och välarrangerat var det i alla fall.
Gårdagen började med ett besök i Hörnefors några mil söder om Umeå. Det kändes att orten är ett S-fäste. Det var bara vi och Socialdemokraterna som hade stånd och delade material. Därifrån for jag till Vindeln som är en av de få borgerligt dominerade kommunerna i länet. Alla partier utom MP var på plats på nationalälvsdagen som firades vid den strömmande forsen som aldrig byggdes ut eftersom Vindelälven tillhör en av de orörda levande älvar som räddades undan kraftbolagen efter en lång politisk strid och motstånd i bygden. I Vindeln styr S och C tillsammans och även oppositionen inklusive V kan samarbeta över blockgränsen. Centerpartiet är fortfarande ett starkt parti i den här bygden även om en äldre centerpartist kom fram till mig och beklagade sig över att han inte alls känner igen sitt parti längre. Jag fick också beskedet av en av centerns riksdagskandidater att Maud Olofsson, som kandiderar både här och i Stockholm, inte tackar ja till att debattera med mig i Västerbotten före valet. Det tycker jag är lite synd, det kunde ha blivit en bra debatt.
Våra lokala vänsterpartister i Vindeln arbetar för att åter öppna fritidsgården, för att utveckla turistnäringen och för att kommunen ska dra till sig nya invånare. Överst på vänsterns lista står Mikael, en av de många som har flyttat från Tyskland till Norrlands inland. Invandrare från Tyskland och Holland kommer till många orter i Norrlands inland. Många av dem söker närhet till naturen, lugn och livskvalitet långt från Europas storstäder. Många av dem är driftiga och startar nya småföretag. Många har barn. Den här typen av invandring borde vara en del av framtiden inte minst i delar av Norrland där befolkningen minskar och dessutom domineras av äldre.
Vad ska man då säga om dagens Sifo? De rödgröna backar men Vänsterpartiet går fram om man ska tro mätningen. Problemet är att den säger precis motsatsen mot vad en annan mätning sa i DN häromdagen. Det känns ganska osäkert. Det positiva är dock att rasisterna i SD inte klarar spärren i någon av mätningarna.
Läs mer i SvD, DN, GP, Aftonbladet och Sydsvenskan.
Vi i Vänsterpartiet i Västerbotten utmanar Centerpartiet i länet på debatt. Vänsterpartiet vill att förstanamnen på valsedeln till riksdagen, jag och Maud Olofsson, ska mötas i en duell före valet.
Vi försökte få till stånd en sådan debatt i våras, men då nappade inte Centerpartiet. Nu inför valet borde det vara dags. Vi skulle gärna diskutera viktiga frågor för Västerbotten som Norrbotniabanan, arbetslöshet, arbetsrätt och uranbrytning.
Vänsterpartiet föreslår varken tid eller plats för debatten. Vi vill att debatten ska hållas i Västerbotten och den ska vara öppen för allmänheten. Men vi har förståelse för att en partiledare har ett fullspäckat schema och därför är vi öppna för olika platser och datum. Väljarna har rätt att höra de olika partiernas åsikter inför valet.
Dagens Sifo visar egentligen bara att mycket lite verkar ha hänt i opinionen under sommaren. Den borgerliga alliansen leder med ett par procent över oss rödgröna. Rasisterna i SD riskerar att komma in i riksdagen och bli vågmästare.
Jag trodde att det skulle se bättre ut. I Almedalen skedde något. De rödgröna var tydliga, eniga och politiska. Alliansen präglades av skandaler, oenighet och märkligheter. Det hade uppenbarligen ingen större effekt på opinionen. Men något gott skedde i alla fall, de rödgröna med Mona Sahlin i spetsen blev mer offensiva och fick bättre självförtroende. Det är inte oviktigt i en valrörelse.
Valet kan gå hur som helst, läget är helt öppet. Men visst är de borgerliga favoriter till valsegern. De har egentligen två möjligheter att vinna valet, med eller utan SD. Jag har svårt att tro något annat än att Reinfeldt biter huvudet av skam och sitter kvar om SD blir vågmästare. Då går vi mot en ganska turbulent mandatperiod och kanske nyval.
Vad talar för de rödgröna? Att vi har en bättre politik förstås och att sakfrågorna väger tungt när valet närmar sig. De allt mer desperata utspelen från C och KD talar också för de rödgröna. När borgerliga partier kör dagliga sololopp kan den borgerliga alliansen se ut att falla sönder som sammanhållet regeringsalternativ.
Valet kan vinnas, men det sker inte av sig själv. Nu blir det valarbete varje dag till den 19 september.
Läs mer i SvD, GP, Aftonbladet, Sydsvenskan och DN.
Att vägra svara på en enkel och rak fråga verkar vara dagens borgerliga tema på debattsidorna i Västerbotten. I Norran vägrar Edward Reidl (M) svara på frågan om Carl Bildt kan sitta kvar som utrikesminister om Lundin Oil fälls för brott mot folkrätten i Sudan under den tid då Bildt satt styrelsen. I VK vägrar Anders Sellström svara på frågan om KD vill använda Vattenfalls resurser för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Istället får man glädjas åt VKs ledare som är en elegant sågning av Jan Björklunds utspel om heltäckande slöja i skolan.
Även ett ickesvar kan vara ett svar. Riedls uppretade ton tyder på att Bildt och Lundin Oil är ett mycket känsligt tema för moderaterna. Självklart är det en politisk fråga som hör hemma i valdebatten om Sveriges utrikesminister indirekt utreds för brott mot folkrätten. Det är anmärkningsvärt att moderaterna inte klart kan säga att Bildt måste avgå om Lundin Oil fälls för folkrättsbrott begångna medan Bildt satt i styrelsen.
Även KDs brist på svar är tydligt. Har partiet tänkt sig använda Vattenfalls miljarder till att finansiera ny svensk kärnkraft? I så fall har de blåst Centerpartiet helt i kärnkraftsfrågan. Inga statliga pengar till ny kärnkraft hette det ju, men hur är det med pengar från ett statligt företag?
KD och C verkar dock vara överens om att en privatisering av Vattenfall ska inledas. Det är som att slakta kon för att kunna köpa mjölk på affären. Att Vattenfall behöver kapital är inte heller något trovärdigt argument. Ett företag som gjorde 28 miljarder i vinst förra året och som satsar enorma summor på tysk kolkraft behöver inte mer kapital - de behöver en ägare som vågar styra företaget. Det har den här regeringen misslyckats med fullständigt.
Vår borgerliga regering, med ansvarig minister Maud Olofsson, har vanskött statliga Vattenfall grovt. Idag tillhör företaget Europas stora miljöbovar med tvivelaktiga satsningar på smutsig kolkraft och kärnkraft. Regeringen har valt att inte styra upp bolaget. Vattenfall skulle kunna vara en enorm tillgång för att skapa arbetstillfällen i Sverige genom kloka satsningar på förnyelsebar energi och ett moderniserat kraftnät.
Nu vill Centerpartiet, liksom tidiagre KD, inleda en privatisering av Vattenfall. Det är ett mycket ogenomtänkt förslag. Företaget gör enorma vinster, förra året 28 miljarder. Varför ska staten göra sig av med en av sina viktigaste och mest lönsamma tillgångar? Varför ska dessa vinster i ställer gå till privata placerare? Många kommuner som har sålt sina kraftbolag har fått ångra sig bittert. Idag vill Centern och KD göra om samma misstag men på nationell nivå.
Statligt ägande inom energisektorn är viktigt inte bara av ekonomiska orsaker. Ägande ger makt, om man väljer att använda makten. Idag behöver vi långsiktiga kloka investeringar för en trygg och miljövänlig energiförsörjning och rimliga elpriser till konsumenterna. Ett privatiserat Vattenfall skulle innebära att vi tappar ett av våra viktigaste verktyg för att uppnå det.
Istället för ännu en ogenomtänkt privatisering så behöver vi en regering som vågar ge tydliga instruktioner och direktiv till Vattenfalls ledning. Det har den här regeringen inte klarat av.
läs mer i VK, DN och DN och Jens Holm
Västerbottens län är en stor och vacker valkrets att bedriva valkampanj i. Igår for jag upp med bil de knappa 40 milen från Umeå till Tärnaby för att vara med under gränsmarknaden. Tillsammans med aktiva vänsterpartister från Tärnabyområdet, varav många är våra kandidater i kommunvalet i Storuman, så talade vi med folk och delade ut lite brochyrer. Det är en form av valarbete som jag gillar. Inga mikrofoner och tal, bara samtal med dem som känner för det. Idag fortsätter vi på samma vis.
Det känns bra. Precis som vid marknaderna i Åsele och Vännäs så är det svårt att tänka sig att vi är ett parti på runt 5 %, det känns mer som 25 %. Men vi har en god hjälp av att ha lokala kandidater som drar röster även från folk som vanligen inte ser sig som några Vänsterpartister. Jag slog vad med Bengt-Göran Burman, som trappar ner till detta val, att han kommer att bli inkryssad i fullmäktige igen. Det vadet tror jag att jag vinner.
Glesbygden har sina speciella problem och många känner, med viss rätt, att politiker med olika politisk färg tar dålig hänsyn till livsvillkoren här. Hårdast är nog ändå kritiken mot Centerpartiet. Service utarmas, beroendet av bilen är stort och många unga flyttar. Samtidigt finns det mycket kreativitet och idéer. I Tärnaby talas det mycket om den stora gruvan som skulle kunna öppnas i Rönnbäcken. En jätteinvestering som många är positiva till. Det skulle kunna innebära nya invånare och investeringar. Själv ser jag nya gruvor är en möjlighet. Men miljökraven ska vara hårda och efterlevas. Pengar måste komma tillbaka till regionen och vi måste se till att vi har rätt utbildningar så att länets arbetssökande faktiskt kan få jobben.
Gårdagens Aktuellt bjöd på en liten pärla, reportaget om KDs försök att varumärkesskydda begreppet ”verklighetens folk”. Det var ett roligt reportage med politisk udd. KDs försök att efter amerikanskt mönster hetsa mot ”eliten” är ganska underligt. När de dessutom stjäl en gammal slogan från Ny Demokrati i konkurrens med Sverigedemokraterna – och utmanas av RFSL om samma begrepp – då blir röran total. Det hela verkar mest desperat. Kristdemokraterna söker efter något relevant som ger dem profil och plats i debatten. Det går inte så bra. I den lokala debatten utmärker de sig mest för att gnälla på andra – det räcker knappast för att övertyga fundersamma väljare. Ett parti som nästan bara är känt för vårdnadsbidraget förtjänar att åka ur riksdagen.
