Samma viktiga frågor i båda valen

Skriver i dagens VK.

Egentligen är det ganska lätt. Både EU-valet och riksdagsvalet handlar om höger eller vänster, om ökade orättvisor eller jämställdhet. Varken Sverige eller Europa ska styras av girighet och jakten på pengar. Det handlar om vinster i välfärden, jämställdhet och trygga jobb. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra är ett bättre samhälle.

Nyligen presenterade Vänsterpartiet valplattformen till riksdagsvalet. Samtidigt drar nu valrörelsen i gång inför EU-valet. För oss är det tydligt att det är samma frågor som avgör i båda valen. Vinster i välfärden, jämställdhet och trygga jobb är viktiga i riksdagsvalet – men de är lika viktiga i EU-valet.

I Vänsterpartiets valplattform är vinster i välfärden den centrala frågan. Välfärden ska finnas till för alla de som behöver den, inte för några riskkapitalister att tjäna pengar på. Därför finns det skäll att sätta stopp för vinstuttag från skola, vård och äldreomsorg.

Gärna personalkooperativ, ideella stiftelser eller företag utan vinstintressen, men de ska inte få plocka ut vinster.

Men frågan om vinster i välfärden gör det också viktigt att rösta i EU-valet.

Just nu förhandlar EU och USA om ett frihandelsavtal som kan ge företag rätt att stämma Sverige om våra demokratiska beslut gör deras vinst mindre. Det skulle kunna ge det amerikanska riskkapitalbolaget som äger Carema en möjlighet att stämma Sverige om riksdagen förbjuder vinster i välfärden.

Eftersom EU-parlamentet ska besluta om avtalet är det avgörande hur väljarna röstar i EU-valet.

För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige själva ska få avgöra frågan om vinster i välfärden. Varken EU eller riskkapitalbolagen ska kunna bestämma över det.

På område efter område i valplattformen till riksdagsvalet finns förslag för att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män.

Kvinnojourerna måste få ett ordentligt statligt stöd till det viktiga arbete de utför. Rätt till heltid måste införas, en viktig jämställdhetsfråga eftersom det framför allt är kvinnor som tvingas arbeta deltid. Vänsterpartiet satsar på att höja lönerna i lågavlönade kvinnodominerade yrken.

Även i EU står jämställdhetsfrågorna i centrum. När konservativa och högerextrema partier växer behövs röster som står upp och försvarar kvinnors rättigheter. Aborträtt, trafficking och mäns våld mot kvinnor är områden där V gör skillnad.

Ett tredje område som blir viktigt både i riksdagsval och EU-val är frågan om trygga jobb. Man ska inte behöva ha visstidsanställning år efter år på samma arbetsplats utan att få fast tjänst. Ingen ska sparkas och ersättas med bemanningsföretag.

Alla som arbetar i Sverige ska ha schysta villkor och omfattas av svenska kollektivavtal, oavsett om man kommer från Eslöv eller Estland. Men för att få en ordentlig arbetsrätt och trygga jobb måste vi driva det både i riksdagen och i Bryssel. EU ska inte pressa på oss försämrade villkor och lönedumpning.

Egentligen är det ganska lätt. Både EU-valet och riksdagsvalet handlar om höger eller vänster, om ökade orättvisor eller jämställdhet. Varken Sverige eller Europa ska styras av girighet och jakten på pengar. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra är ett bättre samhälle.

SEKO sjöfolk fyller 100

Igår var jag i Göteborg där SEKO sjöfolk firade 100 år. Det var ett fint och värdigt firande av en fackföring som verkligen har kämpat för sina medlemmar genom åren. I min hälsning lyfte jag fram sjöfolkets unika insatser i arbetet mot fascismen genom 1900-talet. Det är inte oviktigt att minnas i dessa tider då rasistiska idéer och partier åter försöker ta plats i politiken.

Sverige var en stor sjöfartsnation. Tiotusentals unga svenskar gick till sjöss. Många kom från enkla förhållanden, från arbetarhem och arbetslöshet. Även på båtarna märktes klassamhället av. Sjöfolket blev ofta politiskt radikala. Det märktes inte minst i samband med den stora Sjömansstrejken i mars 1933 då man strejkade emot de lönesänkningar som redarna krävde. Strejken blev delvis hätsk med sammanstötningar mellan strejkande, polis och strejkbrytare, inte minst i Göteborg.

När nazisterna tog makten i Tyskland spelade sjöfolket en viktig roll i motståndsarbetet. Svenska sjömän smugglade ut flyktingar och smugglade in motståndsmän i Tyskland. Antinazistisk propaganda smugglades också. 1934 greps den svenska sjömannen Knut Mineur och 1935 greps sjömannen Erik Jansson i Tyskland för att ha smugglat in antinazistiska publikationer. De sattes i koncentrationsläger. I Sverige ordnades omfattande kampanjer för att de skulle friges, inte minst i samband med Berlinolympiaden 1936.

När det spanska inbördeskriget bröt ut 1936 strömmande frivilliga från hela världen till försvaret av den spanska republiken mot fascisternas kupp. Påfallande många av de omkring 540 svenska frivilliga var sjöfolk. En del mönstrade helt enkelt av i en hamn nära Spanien och anslöt sig till republikens styrkor. Omkring 150 svenskar stupade i försvaret av den spanska demokratin. Andra kom hem sårade och medtagna av de hårda striderna. Men av det officiella Sverige fick de inte mycket hjälp. De flesta mönstrade på båtar och gick ut på sjön igen så fort de kunde.

Sveriges var neutralt i det 2a världskriget och anpassade sig till Tysklands önskemål. Svenska tankfartyg leasades ut till tyskarna och malmtransporterna till den tyska krigsindustrin pågick fram till 1944. Men tusentals svenska sjömän arbetade på båtar för de allierade. Det var livsnödvändiga och farliga transporter för de allierade till hamnar som Liverpool och Murmansk. Omkring 600 svenska sjömän dog på de allierades båtar som sänktes under kriget, omkring 460 dog på svenska båtar. Efter kriget fick svenska sjömän utmärkelser både av Norge och Sovjet för sina insatser under kriget. Bara under landstigningen vid Normandie beräknas omkring 100 svenska sjömän ha tjänstgjort på de allierade båtar som ingick i den jättelika operationen. Några tyska båtar som hade lagt till i Göteborg sprängdes senare av sprängladdningar. Polisen misstänkte, sannolikt med rätta, svenska hamnarbetare och sjömän för att ha legat bakom dåden.

Idag är mycket av detta bortglömt. Men det kan vara värt att påminna om när sjöfolkets fackförening fyller 100 år. Ingen svensk yrkesgrupp har gjort större insatser i kampen mot fascismen än sjöfolket.

Vänstern inom sjöfolket var länge stark. Men i takt med att sjömännen blev färre och villkoren ändrades försvagades den. Men bara för något år sedan började nya medlemmar strömma till i föreningen Röda lanternan som organiserar sjöfolket till vänster. Föreningens medlemmar var pådrivande när SEKO sjöfolk vann en strejk i skärgårdstafiken under förra året. Det var fint att se föreningens fana på kajen vid protesterna mot arbetsgivarnas strejkbryteri.

röda lanternan

EU:s handelsavtal med USA hotar en vinstfri välfärd

Malin Björk och jag skriver i Expressen om handelsavtalet mellan EU och USA som vill sätta företags vinstintresse över demokratin

Ska företags vinstintressen vara viktigare än demokratiska beslut? Ska  företag kunna hindra oss att skärpa miljökrav eller ta bort vinsterna i  välfärden bara för att det ger dem mindre vinst? Frågorna kan tyckas  vara absurda.

Men om det föreslagna handelsavtalet mellan Europeiska unionen och USA blir av kan det ge företag rätten att överklaga demokratiska beslut som minskar deras vinster. Det här kommer att bli en stor fråga i EU-valet. Vänsterpartiet vill få bort de privata vinsterna i välfärden, oavsett om besluten sker här eller i Bryssel.

KKR är ett av det mest kända och aggressiva riskkapitalbolagen i USA. Deras ägare har blivit stormrika på att sälja och köpa företag. De äger det svenska vårdbolaget Vardaga, de som tidigare hette Carema men som bytte namn efter att varumärket hade solkats ner av vårdskandaler. De redan rika ägarna blir alltså ännu rikare på att pressa pengar ur svensk äldreomsorg.

Konsekvenserna blir tydliga i Sverige. I den vinstdrivna äldreomsorgen görs vinsterna genom lägre personaltäthet, otrygga anställningar och deltider. Det finns ett direkt samband mellan de enorma vinsterna i New York och stressade undersköterskor som inte hinner med de äldre i den svenska äldreomsorgen.

Nu förhandlar EU med USA om ett nytt handelsavtal under stort hemlighetsmakeri. Avtalet ska enligt förslaget innehålla ett särskilt skydd för investerare. Det ger företagen rätt att överpröva demokratiska beslut. Den utvecklingen har redan börjat. Tobaksjätten Philip Morris har stämt Australien för att de vill begränsa rökningen. Svenska Vattenfall har stämt den tyska staten för att den vill avveckla kärnkraften.

Om avtalet blir verklighet med ett investerarskydd, skulle KKR kunna försöka kräva kompensation om den svenska riksdagen som Vänsterpartiet vill beslutar att bort de privata vinsterna ur välfärden efter valet.

I praktiken innebär det att USA och EU skulle pressa på oss företag som Carema, mot folkets vilja. Det är naturligtvis orimligt och skulle dessutom allvarligt begränsa demokratin.

Försvararna hävdar naturligtvis att det här inte är någon stor sak. Ändå gör de allt för att hålla innehållet hemligt och driver kampanjer för att avtalet ska innehålla möjligheten för företag att stämma länder för utebliven vinst.

Sveriges regering och Moderaterna tillhör det här handelsavtalets främsta försvarare. De verkar inte se några problem med att öka företagens makt på demokratins bekostnad. Även de svenska Socialdemokraterna har uttalat sig positivt om avtalet. För oss vänsterpartister är det en självklarhet att handel med andra länder ska främjas, eftersom Sverige är ett exportberoende land. Vi ser behovet av ett modernt regelverk för en rättvis och fri handel. Men vi kan aldrig ställa oss bakom ett avtal som sätter riskkapitalisternas girighet framför demokratin.

Frågan kommer att avgöras av EU-parlamentet. Det innebär att det är du som väljare som avgör. Vi är många som vill få bort de privata vinsterna i välfärden och höja miljökraven. Vi vill att vi i Sverige självständigt ska få bestämma om hur välfärden ska organiseras. Vill du inte göra storföretag till överdomare över demokratin? Då har du all anledning att rösta och att rösta på Vänsterpartiet i valet den 25 maj.

Moderaternas replik, och vårt svar.

Läs mer om TTIP på denna faktaspäckade och utmärka blogg och även i ETC.

Hos Vänsterpartiet Göteborg

GBG DÅK

Sitter på tåget norrut från Göteborg. Jag har besökt partidistriktets årskonferens där listor och program inför valet har antagits. Stämningen var god, partiet växer så det knakar i Göteborg. Idag är vi 1 400 partimedlemmar i staden, så stora har vänstern i Göteborg inte varit i modern tid.

Riksdagslistan toppas av Hans Linde, följd av Maj Karlsson och Helen Engholm. Alla listor är inte klara runt om i landet. Men helt klart är att nästa riksdagsgrupp kommer att ha en av de lägsta medelåldrarna av alla partier i riksdagen. Dessutom lär vi slå rekord i andel ledamöter med utländsk bakgrund.

Foto: Jöran Fagerlund

GBG kandidat

Om Ryssland och Ukraina

De senaste dagarna har präglats av dramatiken i Ukraina och inte minst av den ryska militärens agression och ockupation av Krim. Vänsterpartiet har förstås tydligt tagit ställning mot Rysslands brott mot folkrätten. Här är vårt uttalande.

Vi har också tagit upp bekymren i Ukraina. I landets nya regering sitter det högerextrema, enligt en del fascistiska, partiet Svoboda. Det är klart oroande och vi har fått in rapporter om utsatta minoriteter och vänsterpartier som har fått sina partilokaler vandaliserade. Hans Linde har varit en av de tydligaste, men också en av de mer nyanserade, rösterna i debatten. Här på SVT-Debatt.

Carl Bildt har skruvat upp retoriken hårt och låter ofta som ett eko från det kalla kriget. Tydliga fördömanden av den ryska aggressionen är förstås på sin plats, men frågan är hur Bildts tonläge kan bidra till dialog och politiska lösningar. Intressant nog låter Reinfeldt annorlunda, jag har mött dem bägge i EU-nämnden och Utrikesnämnden de senaste dagarna. Medan Bildt viftar undan all oro för högerextremister i Ukrainas regering och risker för landets minoriteter så argumenterar Reinfeldt betydligt mer nyanserat.

Utvecklingen i Ukraina har också lett till en diskussion om den svenska försvarspolitiken. Vi i Vänsterpartiet la om inriktningen på vår försvarspolitik under förra året. Dagens utveckling bekräftar att den omläggningen var riktig. Där betonas att försvarets resurser ska gå till förbandsverksamhet i Sverige och en bättre försvarsförmåga inte dyra insatser under Nato-befäl som i Afghanistan eller till EU:s stridsgrupper. Läs mer om vår försvarspolitik här.