Verkligheten tränger sig på

affisdcher2Frågan om privata vinster i välfärden är på väg att bli en stor valfråga. Även om vi i Vänsterpartiet har drivit frågan hårt och länge så kan vi inte ta åt oss det mesta av äran för det. Det är verkligheten som tränger sig på.

Häromveckan var det Attendo i Helsingborg som skämde ut sig med nya avslöjanden om misskötta vårdtagare samtidigt som företaget gör enorma vinster. Igår gick fyra privata vårdcentraler i Småland i konkurs. ETC rapporterar om att risken för nedlagda och konkursade skolor är akut i samband med årets skolstart. Bland de som arbetar i skolan är stödet för att ta bort vinsterna mycket kraftigt rapportera DN.

Vänsterpartiet kommer att göra frågan om privata vinster i välfärden till vår stora valfråga. DN och SvD skriver om upplägget på vår kampanj på ledarplats. Andra partier verkar göra det bästa för att undvika frågan, högerpartierna flyr både debatten och sitt eget ansvar. Socialdemokraterna lägger försiktiga förslag som inte löser det grundläggande problemet. Det hänger på oss i Vänsterpartiet om det ska bli en verklig förändring.

 

 

V kan rädda Löfven från dåligt sällskap

Jag och Ulla Andersson skriver om regeringsfrågan i Dagens Arena.

Politik är att vilja. Uttrycket kan tyckas vara slitet. Men i dessa tider av spekulationer om vilken regering Sverige ska få efter valet 2014 kan det vara värt att påminna om. Spelteori och maktanalys kan inte vara avgörande för inställningen till framtida regeringar. Värderingar och politikens innehåll måste rimligen vara det som avgör. I den senaste tidens debatt om regeringsfrågan saknas ofta det viktigaste, politikens innehåll.

Det är självklart att partier kan ha regeringsalternativ i första, andra eller tredje hand. Många dörrar kan hållas öppna om man inte får som man vill. Men lika självklart är det att man bör veta vad man helst vill. Det handlar om vilken politik man vill se, om vilka värderingar man har.

Det är inte samma sak att regera med Annie Lööf och Jan Björklund som med Vänsterpartiet. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet går till val som ett regeringsalternativ, S-Mp, får inte frågan stanna vid med vem de vill regera, utan också, vad de vill uppnå.

Vänsterpartiet vill bryta med den borgerliga politiken eftersom den leder till ojämlikhet, otrygga jobb och sämre välfärd. Det krävs en annan politik för att minska arbetslösheten, öka jämställdheten mellan kvinnor och män och för att ta klimatfrågans utmaningar på allvar. Det är därför vi inte vill att några delar av dagens högerregering med dess politik ska finnas kvar i maktställning efter valet 2014. Det är därför vi förordar en rödgrön regering med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är dessutom det mest populära alternativet bland svenska folket.

Med Vänsterpartiet slipper vi vinsterna i skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Pengarna går till verksamheten, till att skapa en likvärdig skola med bra undervisning för alla barn och ungdomar. Det blir fler undersköterskor i äldreomsorgen och de äldre får större inflytande över sin tid. Kvinnors arbetsvillkor förbättras.

Med Centern och Folkpartiet blir i stället vinstintresset kvar. Girigheten kvarstår som drivkraft när barn ska få utbildning och sjuka tas om hand. Det är positivt att socialdemokrater och miljöpartister skärper tonen mot riskkapitalbolagen. Men det är bara i samarbete med oss som vinstintresset i välfärden kommer att tas bort på riktigt. De partier som har börjat leka affär med välfärden kommer inte att kunna lösa problemen.

Vänsterpartiet vill att Sverige ska bli en föregångare på klimatområdet. Det kräver en massiv utbyggnad av järnväg och kollektivtrafik. Det kräver resoluta åtgärder för att minska utsläppen, inte minst från lastbilstrafiken. Det kräver att bostäder byggs om för att spara energi och att alla de nya hyreslägenheter som vi måste bygga byggs med bästa möjliga energiteknik. Vi vill se massiva satsningar på förnybar energi som sol, vind och vågkraft.

I dessa klimatinvesteringar finns också en stor del av de nya arbeten vi måste skapa för att få ner arbetslösheten. Vänsterpartiet är det parti som föreslår störst klimatinvesteringar. Folkpartiet och Centerpartiet saknar ambitioner att minska utsläppen till en hållbar nivå.

De kommande åren har vi en gyllene möjlighet att fortsätta avveckla kärnkraften och utöka satsningen på förnybar energiproduktion. Vänsterpartiet har som mål att två kärnkraftsreaktorer ska stängas under kommande mandatperiod. Priset för att bygga ny kärnkraft är högt medan förnybara energislag är mycket konkurrenskraftiga. Satsningar på förnybar energiproduktion kan skapa tiotusentals nya arbetstillfällen. Vi vill ge Vattenfall nya ägardirektiv och göra om bolaget från miljöbuse till pådrivare i energiomvandlingen. Detta är inte möjligt att göra om man ska regera med Folkpartiet. Men det är möjligt med Vänsterpartiet. Valet för S-Mp är tydligt. De behöver Vänsterpartiet för klimatets skull.

Centern vill förändra lagen om anställningsskydd så att det blir lättare för arbetsgivare att säga upp trotjänare. Annie Lööf vill ha sänkta ingångslöner. Vänsterpartiet vill i stället se färre otrygga jobb. Idag missbrukas tillfälliga anställningar och bemanningsföretag. För majoriteten av unga som har jobb är otrygga arbeten vardag. Arbetstagare från andra länder utnyttjas hårt på byggarbetsplater, i svenska restaurangkök, åkerier och bärskogar. Denna utveckling skapar otrygghet och stress. Den pressar tillbaks löntagarnas villkor och gynnar oseriösa företag.

Vänsterpartiet vill stärka arbetsrätten, begränsa möjligheten att använda bemanningsföretag och skapa justa villkor även för löntagare från andra länder. Vi vill ha ett socialt protokoll i EU:s fördrag som skydd för våra kollektivavtal. Det låter sig inte göras med partier som ytterligare vill försvaga arbetsrätten. Frågan är vilken väg S-Mp vill gå.

Vänsterpartiet vill föra en politik som präglas av omtanke om dem som drabbas av arbetslöshet och sjukdom. Vi vill ha en politik som inte släpper loss girigheten som drivkraft i välfärden. Vi måste skapa en jämlik skola och sjukvård som vi kan lita på. Därför kommer vi aldrig att hjälpa fram Reinfeldt till makten.

I dagens politiska läge är Stefan Löfvén det bästa alternativet som statsminister. I samarbete med honom är en solidarisk politik möjlig. Men det kräver att han får rätt sällskap. Det finns många områden där vi inte har exakt samma politik som socialdemokrater och miljöpartister, men den politiska grunden för kompromisser och samarbete finns. Vi styr redan en stor del av Sveriges kommuner och landsting ihop.

Den tid då ett parti ensamt kunde styra landet är över för överskådlig framtid. Nästa regering kommer att behöva flera partier för att kunna regera. Vi vill ta fullt regeringsansvar och ha vänsterpartister som ministrar. En förutsättning för att vi ska kunna regera är att dagens politik med privata vinster i välfärden ändras i grunden. Vi kommer inte att vara ett stödparti efter valet 2014. Antingen regerar vi – eller så är vi i opposition. Vi vill inte tillbaka till de oklara ansvarsförhållanden som samarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet gav före valet 2006. Vi vill regera.

Det är när Vänsterpartiet har gjort bra val som 1998 och 2002 som vi har nått rödgrön majoritet. När det har gått sämre för vänstern som 2006 och 2010 har borgerligheten vunnit. Det finns ingen risk att få Annie Lööf eller Jan Björklund på köpet när man röstar på Vänsterpartiet. En rödgrön regering med S, V och MP är vårt mål. Det är bara så verklig politisk förändring kan uppnås. Det är politik att välja vem man vill samarbeta med. Men framför allt är politik att vilja förändra.

Jonas Sjöstedt (V), partiordförande Ulla Andersson (V), vice partiordförande

Respektera folkomröstningens resultat

Det blev ett rungande JA i folkomröstningen om vården i Västerbottens inland. Stort tack till alla Vänsterpartister som har bidragit till denna fina seger. Det anmärkningsvärda i resultatet är inte valdeltagandet på knappa 30 %. Det är rätt normalt för en lokal folkomröstning. Det är anmärkningsvärda är det extremt tydliga resultatet. Bara 4 422 personer i hela länet röstade Nej, hela 53 305 personer röstade Ja.

Det rimliga vore nu att landstingsledningen insåg att man gjort fel och följde folkviljan. Men tyvärr gräver S och MP i ledningen för landstinget ner sig ännu längre i sin grop. Det är dåligt på många vis, inte minst för bristen på respekt för demokratin och väljarna i länet. S och MPs argument är att valdeltagandet var för lågt. Men några formella regler om det finns inte. Problemet är att deras eget agerande med att tala illa om folkomröstningen och spekulera i att de ska strunta i resultatet aktivt har bidragit till att sänka deltagandet. Det är invånarnas rätt att begära folkomröstning. Doroteauppropet har följt alla grundlagens spelregler. Det borde S och MP ha respekt för. Nu skapas istället stor bitterhet och en svekdebatt som kan dominera politiken i länet över valet 2014.

Normalt sett är Västerbotten ett län med en trygg rödgrön majoritet. Risken för borgerligt styre har varit liten. Nu har S och MP gett högeralliansen en gratisbjudning inför landstingsvalet 2014. Missnöjda väljare måste rösta antingen på oss i Vänsterpartiet eller på högeralliansen. Om de borgerliga får makten i landstinget kommer vården att hamna ur askan i elden med omfattande privatiseringar. Jämför med hur högeralliansen och MP vansköter vården i region Skåne. Den enda garanten mot detta är i dag Vänsterpartiet i Västerbotten. Genom att rösta på oss kan väljarna få respekt för folkomröstningens resultat och bättre vård i inlandet utan risk för borgerligt vanstyre efter 2014. Den borgerliga politiken på riksnivå med urholkade statsbidrag och påtvingade privatiseringar är själva grunden för krisen för vården.

Jag hoppas att S och MP besinnar sig och respekterar resultatet av omröstningen. Om inte lovar vi att det blir en stor valfråga i länet 2014. Miljöpartiet har hukat bakom socialdemokraterna och undvikit debatt i frågan. Partiet är svagt i Västerbottens inland, och har om möjligt försvagats än mer av det som skett. Nu riktas ljuset på Miljöpartiet. Står ni bakom beslutet att inte respektera folkomröstningens resultat? Ni har avgörandet i er hand. Ut på banan och förklara er.

Vänsterpartiet har motsatt sig neddragningarna i akutvården. Vi röstade för en folkomröstning när ingen annan lösning gavs. Vi bedrev en aktiv valkampanj över hela länet och försökte mobilisera väljarna. Vi vann med solklara siffror. Nu kräver vi att utslaget i omröstningen respekteras.

Läs mer i VK, VF, Norran SR och SVT.

 

Vinst i välfärden blir valfråga

Skriver i Aftonbladet om vinster i välfärden efter S-kongressen.

Efter lång debatt enade sig Socialdemokraternas kongress om hur de ser på vinster i välfärden. Tyvärr löser deras förslag inte problemen. För att få en välfärd man kan lita behöver få vi bort vinstintresset.

Socialdemokraterna är en naturlig samarbetspartner för oss i Vänsterpartiet. Vi hör båda till arbetarrörelsen och samarbete mellan oss har under åren byggt upp den svenska välfärden.

Men i frågan om vinster i välfärden har Socialdemokraterna gått vilse.

Debatten har varit lång och stundtals het, men nu har Socialdemokraterna satt ner foten. Processen visar att det finns många socialdemokrater som ser problemen och beslutet innebär vissa steg i rätt riktning. Det nya förslaget innehåller större inflytande från det offentliga när verksamheter startar, vilket skulle mildra vissa av dagens problem. Men det löser inte problemen.

Så länge man tillåter bolag vars syfte och mål är att göra vinst, så kommer nya problem att uppstå. Pengar kommer att läcka till vinster istället för till välfärd. I jakten på vinster kommer företag att pressa verksamheterna och prioritera annat än kvalitet. Välfärden styrs fel.

Att försöka komma åt dessa problem genom omfattande regleringar kan leda till en kostsam kontrollapparat och hämmande detaljstyrning.

Det är svårt att mäta kvaliteten i välfärden på ett bra sätt. Oavsett vilka kvalitetsregler och insynskrav man sätter upp kommer vinstsyftande bolag att försöka gå runt dem. Reglerar man det ena, så pressar de fram vinster genom att trixa med det andra. Erfarenheten visar att vi har att göra med företag som är experter på att gömma undan vinster och se till att de inte behöver betala skatt.

Vi behöver gå till roten med problemet. Istället för att försöka mildra konsekvenserna av vinstslöseriet, så ska vi inte längre tillåta det i välfärden. Vänsterpartiet vill därför lagstifta om att inga skattepengar ska gå till vinstsyftande bolag i skola, förskola, vård och omsorg. Det är vad som krävs för att komma åt vinstintresset, men det saknas tyvärr i det socialdemokratiska förslaget.

Vi vill även se till att demokratiska beslut alltid ska vara en förutsättning när nya gemensamt finansierade verksamheter öppnas. Kommuner ska ha vetorätt när nya privata skolor vill starta för skattepengar.

Genom våra förslag ges valmöjligheter för den enskilde och många olika typer av utförare i välfärden, samtidigt som resurserna går dit där de behövs. Det skulle ge fler undersköterskor, lärare och läkare. Välfärden skulle fokusera på kvalitet istället för på vinster åt ägarna.

Det finns många bra tankar i den text Socialdemokraterna nu har beslutat om. Bland annat skriver de att ”vinstintresset inte ska vara styrande i välfärden”. Det är en utmärkt princip, men tyvärr föreslår de inget som skulle förverkliga detta. Därför behövs Vänsterpartiet. Vi vet att vi har stöd av en majoritet av svenska folket och vi ska driva frågan om privata vinster i välfärden ännu hårdare framöver.

Vinster i välfärden kommer att vara en av de stora valfrågorna 2014. Om valet ger en rödgrön majoritet kommer frågan att vara en knäckfråga för oss.

Vi anser helt enkelt att vinstintresset passar mycket dåligt när det gäller att ge omsorg åt äldre eller vårda sjuka. Inte heller passar det bra när det gäller att ge elever utbildning. Därför finns det ingen anledning att låta vinstintresset styra. När andra inte vågar gå hela vägen är vi garanten för att välfärden ska befrias från vinstintresset.

Bara vänstersamverkan kan skapa ett rättvisare Sverige

Skriver i dagens DN:

I nästa vecka samlas Socialdemokraterna till kongress i Göteborg. Som vänster­partist hoppas jag att kongressen blir framgångsrik. Vi ser socialdemokratin som en naturlig samarbetspartner. För att vinna valet 2014 och få en rödgrön majoritet behöver vi både en stark socialdemokrati och en stark vänster.

Den tid då socialdemokratin kunde styra ensam är över. Därför är det viktigt att Vänsterpartiet tar ansvar för att lägga grunden för ett vänstersamarbete efter valet 2014. Vi är beredda att regera ihop om politikens innehåll är det rätta.


Mycket av det som är bäst i Sverige har skapats av arbetarrörelsen och våra två partier. Många gånger har vi bildat gemensamma majoriteter för sociala reformer som barnbidrag, semester, inflytande för löntagarna och utbyggd barnomsorg.

När socialdemokratin har samarbetat väns­terut har resultatet blivit mer rättvisa. När den har arbetat med borgerligheten har resultatet blivit sämre. Pensionssystemet är ett utmärkt exempel på det.

Vi styr många kommuner tillsammans i dag. Där finns Sveriges mest progressiva kommunpolitik. I Umeå, Norrköping, Arboga och Gotland har vi återtagit äldreomsorg till kommunal drift från privata vinstintressen. Vi genomför rätt till heltid i bland annat Göteborg, Borås och Malmö.

I Kiruna, Avesta och Hallstahammar har vi genomfört avgiftsfri kollektivtrafik. I Umeå, Malmö och Göteborg storsatsar vi på jämställdhet och höjer kvinnors löner. När vi samarbetar skapar vi större rättvisa och god service.

Vi vill göra samma sak på nationell nivå. Men för att det ska bli möjligt krävs en politik som för Sverige åt rätt håll. Vi vill öka jämlikheten, bekämpa arbetslösheten och minska utsläppen av växthusgaser. Det här vill vi göra tillsammans efter 2014: Vi vill ta bort det privata vinstintresset från skolan, förskolan, vården och äldreomsorgen. Behoven och kvaliteten ska stå i centrum, inte vinstintresset hos riskkapitalbolag som i dag tjänar miljarder på våra skattepengar.

Vi vill ha mångfald och valmöjligheter utan privata vinster.

Vi vill satsa mer resurser och utveckla demokratin i den offentliga sektorn. Vänsterpartiets och LO:s förslag på området är goda utgångspunkter. Företag ska inte tillåtas plocka ut vinster i dessa sektorer. Demokratin ska avgöra var våra skattepengar ska satsas på skolor, äldreboenden och vårdcentraler.

Övergångsregler kan behövas för vissa kommuner och landsting, men permanenta undantag från dessa principer ska inte vara möjliga. Offentlig upphandling ska inte göras från företag som utnyttjar skatteparadis.

Jämställdheten mellan kvinnor och män kräver vänstersamverkan. I dag ökar inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Vi vill driva en ekonomisk politik med starka socialförsäkringar och mer rättvisa skatter som i stället utjämnar denna inkomstklyfta.

Vi vill ta beslut om och inleda en reformering som leder till delad föräldraförsäkring. Det är en nyckel till mer jämställda löner och pensioner och större jämställdhet i hemmen.

Vi vill lagstifta om rätten att arbeta heltid, med deltid som en möjlighet. De ofrivilliga deltiderna är ett stort jämställdhetsproblem eftersom det främst är kvinnor som drabbas.

Vi vill sätta jobben främst. Det måste prägla hela den ekonomiska politiken. Vi behöver stimulera privata investeringar och öka offentliga investeringar. Målet att få ner arbetslösheten måste få styra den ekonomiska politiken, även de ekonomiska ramverken och penningpolitiken. Vi vill satsa mer på utbildning för de arbetslösa.

Alla unga ska garanteras utbildning, praktik eller arbete med avtalsenlig lön senast efter 90 dagars arbetslöshet.

Sverige ska bli en föregångare på klimatområdet. Därför måste en investeringspolitik för fler jobb också vara grön. Vi vill bygga energisnåla hyreslägenheter och satsa på att renovera och energieffektivisera slitna bostadsområden, skolor och äldreboenden. Vi vill satsa på järnväg och kollektivtrafik för att minska utsläppen från trafiken. Vi vill stimulera investeringar i grön energi i biogas, solenergi och vindkraft. Vi vill höja klimatmålen och ta på oss en pådrivande roll internationellt.

Otryggheten växer på svensk arbetsmarknad. Majoriteten av de unga som har ett jobb har en otrygg anställning. Arbetskraftsinvandrare utnyttjas hänsynslöst. Bemanningsföretag missbrukas. Denna politik skapar stress och otrygghet, men inte fler arbetstillfällen. Det är bara våra två partier som kan göra något åt detta.

Omotiverade visstider ska bli fasta anställningar. Reglerna för bemanningsföretagen måste stramas upp rejält. Reglerna för arbetskraftsinvandring ska göras om så att dagens exploatering inte längre är möjlig.

Skattefusk och oseriöst företagande ska inte gynnas. En politik för bra villkor på arbetsmarknaden gynnar såväl dem som arbetar som seriösa företag.

Socialdemokraterna har ett val. Utan samarbete med andra partier kan de inte styra. Om partiet väljer att regera med borgerliga partier kommer politiken inte att kunna skapa större rättvisa. En sådan majoritet skulle inte stoppa vinstslöseriet i välfärden, den skulle knappast kunna förnya klimatpolitiken eller lägga om till en ekonomisk politik som sätter jobben främst.

Det är bara möjligt om vi får en rödgrön majoritet i valet 2014. En sådan majoritet ska användas på bästa vis. Vi är beredde att regera tillsammans för en bättre politik.

En bild kan säga så mycket, statistik också

bild (3)

En bild kan säga så mycket, även om den visar statistisk. Bilden ovan är från tidningen Riksdag & Departement och visar hur ofta partierna röstar likadant i riksdagen. Den säger självklart inte vad man i sak är överens eller oeniga om, men den ger ändå en ganska tydlig bild.

Vänsterpartiet har mest gemensamt med MP, i 66 % av voteringarna röstar vi lika. Men också mycket gemensamt med S, 57 % av omröstningarna. Lika ofta röstar MP och S lika.

SD röstar mest som Alliansen, i hela 60 % av voteringarna, och minst som V, 13 %. Det är den i särklass minsta samstämmigheten mellan några partier och det finns ingen fråga där V och SD är så oeniga som i den avgörande flyktingpolitiken. Men kan med fog säga att SD och V är de partier som står längst ifrån varandra i riksdagen. 21 % är samstämmigheten mellan V och Alliansen.

 

 

Vägen till helvetet är kantad med goda föresatser

Det brukar heta att vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. Möjligen är den också kantad av välmenta EU-direktiv. Under mina elva år i EU-parlamentet ställdes jag många gånger inför valet att rösta ja eller nej till förslag som jag var för, men som jag inte ville att EU skulle bestämma om. Hur röstar man då? Röstar man ja överför man mer makt till EU – vilket jag inte vill. Röstar man däremot nej så röstar man emot något man egentligen är för.  Som EU-kritiker och vänsterpartist brukade jag så konsekvent jag kunde rösta emot att ge EU makt över nya områden oavsett vad jag tyckte i sakfrågan. Frågor som kan regleras nationellt hör inte hemma på den mer odemokratiska EU-nivån. Däremot brukade jag inte tveka att försöka förbättra direktiv och förordningar på områden där EU redan bestämde, där den nationella självbestämmanderätten redan var borta. Gränsdragningarna är dock inte alltid så solklara.

Detta klassiska dilemma i EU-politiken har i dagarna blivit aktuellt med förslaget om att reglera könskvotering i bolagsstyrelsen på EU-nivå. Den borgliga regeringen och vissa ledarsidor gör ett stort nummer av att detta beslut inte ska tas i Bryssel. Å andra sidan vill de inte ta det i Stockholm heller. Socialdemokraterna och en del debattörer tycker att beslutet är bra och att det därför bör stödjas. Vänsterpartiet är för att anta en lag på området i Sverige, men inte för att reglera frågan på EU-nivå.

Själva sakfrågan är inte så betydelsefull tycker jag. Visst är det bra om det blir fler kvinnor i bolagens styrelser. Men jag är betydligt mer bekymrad över att inkomstklyftan växer mellan kvinnor och män i Sverige, att aborträtten inskränks i flera EU-länder eller att det förekommer en omfattande slavhandel, trafficking, med prostituerade i Europa. Men som principfråga har frågan om representation i bolagstyrelser ett intresse.

Ska man då inte bara rösta för alla förslag som man tycker är bra oavsett om man överför mer makt till EU? Så verkar socialdemokraterna resonera. Det finns flera argument mot att tänka så. För det första innebär det att den nationella och lokala demokratin urholkas när makten över besluten flyttas till Bryssel. Demokratin har ett värde i sig. När makten förs över till EU gör vi det svårt eller omöjligt att ändra politiken  framtiden, det är fel oavsett beslutens innehåll. För det andra så kan man försöka rösta för bra lagar i EU, men när lagarna väl antas så påtvingas vi istället något vi inte vill ha. Man kan vara för aborträtt på EU-nivå, men med dagens reaktionära regeringar och parlament i EU skulle en sådan lagstiftning kunna innebära att aborträtten inskränks hos oss. Här finns dilemmat i socialdemokraternas EU-politik. De har varit för att ge EU mer makt för att skapa ett s-märkt Europa och det har i allt väsentligt slutat med att vi påtvingas en massa borgerlig politik av EU.

Det stora hyckleriet i denna debatt tycker jag dock att borgerliga EU-vänner står för. När det passar framställer de sig som att de värnar nationell beslutanderätt och demokrati. Men det sker nästan utan undantag för att de egentligen ogillar regler som är bra för jämställdhet, löntagarnas rättigheter eller miljö. De döljer högeråsikter bakom för tillfället hävdade principer om EU och var besluten ska tas. När det handlar om att tvinga igenom rättigheter för företagen eller högerpolitik brukar de aldrig tveka att reglera saker via EU. Det är den totala principlösheten. Dessutom har de borgerliga partierna, liksom socialdemokraterna, konsekvent röstat för alla fördagsändringar i EU som har överfört stora mängder makt från Sverige till EU. Det är ändringar som har gett EU makt att lagstifta på nya områden och som har gjort unionen mer överstatlig. Det har enorm betydelse, att sedan motsätta sig enskilda förslag har liten betydelse i jämförelse. De partier som var/är för euron och nya fördrag som Lissabonfördraget är de som driver på EU:s utveckling till superstat. När de sedan försöker framställa det tvärtom i en debatt om ett direktiv om könskvotering i bolagsstyrelser så blir det rejält oärligt.