Valrörelsen inför valet till EU-parlamentet försöker ta fart. Många går omkring och funderar på hur, och om, de ska rösta den 7e juni. Här följer en liten, garanterat partisk, guide till partierna som ställer upp. Jag satt själv elva år i EU-parlamentet som ledamot för Vänsterpartiet.
Moderaterna kan nog göra ett hyggligt EU-val. Det beror helt på partiets popularitet och upputsade profil i den nationella politiken. Det är lite ironiskt eftersom Bryssel har fungerat som en förvisningsort för partiets gamla nyliberaler, med Gunnar Hökmark i spetsen, som inte riktigt passar in i de nya moderaterna. Med sömngångaraktig säkerhet använder de sina mandat till att rösta nej till förslag för en bättre miljö, mot friheten på Internet och för vad diverse lobbyister från storföretagen föreslår dem.
Folkpartiet försöker göra om sin tidigare framgång från valet 1999 med Marit Paulsen i spetsen på listan och rosenkindad EU-entusiasm. Den här gången kan det bli lite svårare att sälja in Marit Paulsen som ja-sidans folkliga alibi. Hon verkar helt enkelt inte få samma gratis bjudresa av okritiska journalister som förra gången hon toppade listan. Men två mandat kan det kanske bli.
Kristdemokraterna kämpar för att inte tappa sitt enda mandat. Anders Wijkman var i EU-parlamentet var något så ovanligt som en seriös borgerlig miljövän. Nu ska tomrummet efter honom fyllas av Ella Bohlin som har gjort förvånansvärt bra ifrån sig hittills i valrörelsen, om man nu gillar kristdemokraternas sociala konservatism. Men om partiet tar mandat kan det mycket väl knipas av Alf Svensson som står längre ner på listan. Detta trots att Alf slår nya rekord i eurosvada, få har lyckats tala så mycket och säga så lite i EU-debatten.
Centerpartiet ska nog också vara glada om de behåller sitt mandat. Inget parti har en lista som spretar mer åt olika håll än Centern. Här finns den sympatiske och förhållandevis progressiva EU-kritikern Håkan Larsson på samma lista som skjutglada Abir Al-Sahlani som vill skicka EUs soldater kors och tvärs över jorden på militära uppdrag. Men det lär bli Lena Ek som blir återvald. Hon har profilerat sig lika militant antifackligt som partiet gör på riksnivå. Apropå Lavaldomen har hon sagt att den fria marknaden helt enkelt är viktigare än kollektivavtalen.
Miljöpartiets lista spretar också åt många olika håll i grundläggande frågor nu när partiets EU-politik har lagts om till något ganska oklart. I topp finns Carl Schlyter som både är en erkänt duktig miljöpolitiker och tydlig EU-motståndare. Även Nej-sidan tidigare nestor Per Gahrton finns på listan, efter en politisk dubbel mollbergare med skruv finns han nu bland partiets ja-sägare.
Socialdemokraterna toppar listan med Marita Ulvskog som av någon märklig anledning ofta utnämns till EU-kritiker trots att hon är för Lissabonfördraget med dess centralstyre, marknadstro och militarism. Annars dominerar de lojala, mot EU och partiledning, listan. EU-kritiska Anna Hedh är ett av få undantag. Men hon har det tufft med de andra s-ledmötena som ogärna ger henne utrymme i debatten. Sämre än förra gången kan det väl inte gå, eller kan det?
Vänsterpartiet slåss i praktiken för att behålla sina två mandat. Gamla ordföranden för Nej till EU, Eva-Britt Svensson, toppar listan. Hon är en stabil feminist, socialist och EU-motståndare. Många av de följande kandidaterna är unga, okända men duktiga. Kanske kan internetexperten Erik Josefsson eller fackligt aktiva kurdiskan Berivan Öngörur överraska i personvalet. Partiet är beroende av att ja-nej dimensionen kommer in i valrörelsen även denna gång.
De övriga då? Ja, Junilistans Sören Wibe kan nog greja ett mandat. Piratpartiet har också hugg på att komma in bara inte deras väljare börjar fundera på vad partiet ska göra i de 99 % av voteringarna som inte handlar om deras frågor. Sverigedemokraterna verkar inse att de inte tar mandat, annars hade nog Jimmie Åkesson fått toppa listan för att ges en plattform inför riksdagsvalet. Inte heller lär Gudrun Schyman ta mandat trots, eller kanske på grund av, att Feministiskt initiativ allt mer framstår som hennes personliga valplattform.
