Sex timmars arbetsdag fungerar – i Mölndal och Göteborg

Mölndal-Det går bättre för min elvaåriga dotter i skolan sedan jag fick sex timmars arbetsdag. Nu kan jag hjälpa henne med läxorna när både hon och jag är pigga. Förut skulle jag alltid få henne att plugga när hon och jag var trötta på kvällen. Det var inte roligt.

Ett av de mest oväntade argumenten för sex timmars arbetsdag är samtidigt ett av de som gör störst intryck på mig. Jag är på besök på operationsavdelningen på Mölndals sjukhus och pratar med en av avdelningens sjuksköterskor. Undersköterskor och sjuksköterskor på avdelningen är nöjda, de håller på och ställer om arbetet på avdelningen. Nu jobbar de 30 till 32 timmar i veckan. En normal arbetsdag är sex timmar – lönen är oförändrad. Tidigare kände de sig pressade att arbeta övertid efter sin heltid. Nu anställer avdelningen fler och använder operationssalar och dyr utrustning mer effektivt när de opererar i två skift. Köerna betas av när fler operationer utförs. Regionen slipper köpa in dyra operationer från privata företag när de hinner göra mer själva. Den kortare arbetstiden gör att fler söker de lediga tjänsterna och målet är att helt slippa ta in bemanningsföretag. Att erbjuda kortare arbetstid och livskvalitet kan bli ett trumfkort för att locka den erfarna personal som det är så stor brist på. Jag pratar med Pamela som är en erfaren undersköterska, hon har sökt sig till Mölndals sjukhus och den kortare arbetstiden från privat arbetsgivare. Pamela är mycket nöjd. De undersköterskor och sjuksköterskor som jag talar om är alla positiva till försöket med kortare arbetstid. De känner att de orkar bättre både på jobbet och hemma. De första utvärderingarna visar att sjukfrånvaron har sjunkit. Jobbet med operationerna är tunga med många lyft, det sliter på dem som jobbar.

-Vi hinner återhämta oss, vi hinner träna och sköta om oss, är en av de vanligaste synpunkterna.

Marina som är vårdenhetschef visar runt mellan de sju operationssalarna där det är full aktivitet. Vi är klädda i skyddsrockar och mössor som täcker håret. Marina berättar om hur de tidigare hade svårt att hinna med alla operationer och hur omsättningen på personal var hög. De försökte lösa det genom att be de som jobbar om mer övertid. De provade att ge bonusar till de anställda, men problemen fanns kvar. Förslaget om att istället korta arbetstid kom från personalen själva. Det tog ett tag att planera genomförandet. Sedan februari 2015 är försöket igång, i september ska det vara helt genomfört. Då ska fler än 115 personer ha fått kortare arbetstid. Försöket ska utvärderas och mätas. Marina talar om ekonomin, det kostar nästan tio miljoner att genomföra. Frågan är hur mycket som sparas in när operationerna blir fler, utrustningen används bättre och om personalen blir friskare och inte byter jobb.

-Vi tittade faktiskt på Toyotas verkstad på Hisingen, berättar Marina. Toyota i Bäckebol har haft sex timmars arbetsdag i mer än tio år. Även om sjukvård och bilar är helt olika saker så finns det likheter. På bägge ställena kan vi använda utrustning och lokaler mer effektivt, kapa köer och hinna med vårt jobb bättre. Även jag har varit på Toyotas verkstad och sett att det fungerar. Cheferna och bilmekanikerna var lika nöjda. Cheferna var frågande till att fler företag inte gör likadant. Verkstan är lönsam, hade förlängt sina öppettider och minskat köerna när de gick från ett skift på åtta timmar till två med sex timmars arbetsdag. Precis som i Mölndal berättare bilmekanikerna för mig att de blev mer produktiva, de sista två timmarna på arbetsdagen är inte de då man är mest skärpt och effektiv.

På operationsavdelningen i Mölndal jobbar både män och kvinnor, även om kvinnorna är fler. Bland bilmekanikerna dominerade männen stort. Flera av dem berättade att den kortare arbetstiden gjorde att de kunde hämta sina barn oftare på skola eller förskola, att de lagade mer mat och handlade till hemmet mer. Kortare arbetstid kan användas till bättre jämställdhet.

Att korta arbetstiden är en stor social reform. Den ökar livskvaliteten och kan göra att vi blir friskare och orkar arbeta ända fram till pensionen. Kvinnor som idag arbetar deltid kan få en heltid och bättre inkomster. Vi får mer tid för våra barn och för att leva rikare liv. De som idag arbetar för mycket får det bättre, och många som inte får jobb idag kommer att behövas på arbetsmarknaden. Sådant kan man inte mäta i pengar. Då passar det inte in i dagens politiska debatt där det mesta ska motiveras av att det är lönsamt. Men rimligen är ekonomin främst ett medel för att folk ska kunna leva bra liv. Det glöms ofta bort i politiken.

På många ställen är det faktiskt lönsamt att arbeta sex timmar med bibehållen lön. Toyota är ett exempel. Ett annat är IT-företaget Brath AB i Örnsköldsvik som jag också har besökt. Brath är i internationell toppklass i sökoptimering. Personalens kunskap och kreativitet är företagets viktigaste tillgång. Ägaren menade att man helt enkelt inte är kreativ i mer än sex timmar. Med kortare arbetstid får man en lojal personal som stannar och får mer harmoni i sina liv. Det lönar sig i längden, även i företagets bokslut.

Det är mycket möjligt att den kortare arbetstiden blir lönsam även för sjukhuset i Mölndal. Nu höjer de sina mål. En höftfraktur ska som regel kunna opereras inom 24 timmar, det klarar man redan i 70 procent av fallen. Vinsterna av det är enorma i form av minskat lidande och att folk blir friska snabbare. Men vinsterna av kortare arbetstid är ofta mer samhällsekonomiska än företagsekonomiska. Om fler får jobb och färre blir sjuka så vinner främst staten och samhället på det ekonomiskt, inte den enskilda arbetsplatsen. Därför är det ett politiskt ansvar att se till att arbetstiden kan sänkas. Resurser kan behövas fördelas om för att små företag ska klara att anställa fler. En stor utmaning för att korta arbetstiden är att vi behöver utbilda fler inom många yrken. Det är kanske det största praktiska hindret. Men det innebär också att fler kommer att få kunskap och meningsfulla arbeten.

Högern har alltid gjort motstånd mot kortare arbetstid. De var emot åtta timmars arbetsdag, de var emot 40 timmars arbetsvecka. Idag motsätter de sig i stort sett alla försök med kortare arbetstid som vi i vänstern vill sätta igång. Argumenten från deras sida är i grunden desamma nu som för 100 år sedan, det blir för dyrt, våra företag kommer att tappa i konkurrenskraft. Men faktum är att världens mest framgångsrika exportindustri, den tyska metallindustrin, redan har kortat arbetstiden. Långa arbetstider är snarare något som utmärker ekonomier som är dåligt utvecklade och har låg produktivitet.

Historiskt har högern oftast motsatt sig reformer som vi idag ser som självklarheter. Vänsterns roll har varit den motsatta. Vi har ofta varit först med förslag på reformer. Ibland har vi varit så tidiga att vi har avfärdats som orealistiska. Så var det när vi föreslog åtta timmars arbetsdag, när vi ville förbjuda barnaga eller att homosexuella skulle få gifta sig. Men stegvis tar andra partier till sig förslagen och gör dem till sina. Idag är det självklarheter som inte ens moderater ifrågasätter. Nu driver vi på för sex timmars arbetsdag och individuell föräldraförsäkring. Rollfördelningen är densamma, högern bromsar, vi driver på.

Vårt samhälle är rikare än någonsin. Vi tillverkar saker allt snabbare och effektivare. Frågan är hur vi använder rikedomen och den ökande produktiviteten. Idag blir en allt större del av det som produceras vinst, inte löner. Löneandelen av produktionsvärdet minskar. En arbetstidsförkortning kan delvis finansieras genom att mer av värdet av det produceras går till de som skapar värdena – löntagarna. Löneandelen får öka och vinsterna minska. Det är bra för samhället på många vis. En arbetstidsförkortning innebär också att löntagarna tar ut ökad produktivitet i kortare arbetstid istället för högre lön. Med mer ledig tid och mer social konsumtion istället för mer materiell konsumtion minskar belastningen på miljön. Vi står sannolikt inför en ny våg av automatisering. Den nya tekniken gör att många jobb försvinner med nya tekniska lösningar. Det måste en modern konkurrenskraftig ekonomi bejaka. Vi kan se det som ett hot, eller en möjlighet att dela på det arbete som vi gemensamt behöver utföra.

Jag lämnar Mölndal och sjukhuset. Besöket har gjort mig både glad och fundersam över hur man kan gå vidare. Det är kallt för att vara maj, men solen skiner och träden blommar. Själv har jag en riktigt lång arbetsdag denna dag. Jag gick upp klockan fem för att göra mig klar för att debattera NATO med Jan Björklund i SVTs morgonsändning. Tillsammans med vänsterpartister från Göteborg åker vi till restaurang Jenin på Hisingen och äter vällagad palestinsk mat till lunch.

Vänsterpartiet i Göteborg har drivit på för att starta försök med sex timmars arbetsdag inom kommunen. Liknande försök är på väg att starta runt om i Sverige. Oftast är det Vänsterpartiet som har tagit initiativet. I det rödgrönt styrda Göteborg är det Svartedalens äldreboende som har fått korta arbetstiden. Där tas vi emot med öppna armar av de som jobbar. De bjuder på kaffe och nybakade bullar medan de berättar om försöket med entusiasm. De berättar om en piggare och gladare personal som orkar mer. Att arbeta med dementa och sjuka är ett krävande och svårt jobb. Även de äldre som bor på boendet märker skillnaden. 14 nya anställda har fått jobb när arbetstiden har kortats.

Vi hamnar i en diskussion om jämställdhet. Det är fler kvinnor än män som gör jobbet i äldreomsorgen, det gäller även Svartedalen. Hur använder de sina extra två timmar? Blir det inte bara så att de får göra ännu mer av det obetalda hemarbetet och att ojämlikheten förstärks? Men ingen av de som sitter runt bordet tycker att det blir så. Tvärtom hinner de med sig själva och sina barn bättre och de känner sig mindre stressade. Många kvinnor i äldreomsorgen arbetar deltid antingen för att de inte får heltidsjobb eller för att de inte orkar med jobbet på heltid. Med en låg deltidslön följer oftast ett direkt ekonomiskt beroende av en man både i arbete och efter pensioneringen. Det är knappast bra för jämställdheten. Med sextimmarsdag och heltidslön får de ett större ekonomiskt oberoende.

Försöket i Svartedalen fick genomslag över hela världen när det beslutades. Vänsterpartiets kommunalråd Mats Pilhem intervjuades i både CNN och Washington Post. Han citerades i tidningar i Vietnam, Australien och Finland. På något dygn fick Mats större globalt genomslag med sina argument om arbetsmiljö och jämställdhet än vad andra politiker kan få under en livstid. Det blev fin reklam för det rödgröna Göteborg och för Sverige som progressivt välfärdsland. Personalen vid Svartedalens äldreboende har fått vänja sig vid studiebesök från Frankrike och förfrågningar från Singapore.

På Svartedalens äldreboende har jag fått ett hedersuppdrag. Det rödgröna styret i staden har precis förhandlat färdigt budgeten för 2016. Efter hårda förhandlingar har Vänsterpartiet fått klart att försöket på Svartedalen ska förlängas hela 2016. Lättnaden och glädjen runt bordet blir påtaglig. Flera av dem frågor om det verkligen är sant.

Mitt emot mig sitter en man som har arbetat många år i yrket. Han är ensamstående med tre barn. Då måste man arbeta heltid för att kunna klara sig med de låga löner som kommunalarna har. Han har berättat hur mycket bättre hans liv med barnen har blivit med sex timmars arbetsdag. Jag ser på honom hur lättad och glad han bli när han får beskedet att det han får arbeta sex timmar även nästa år. Just då känns det ovanligt bra att vara ordförande i vänsterpartiet.

9 reaktion på “Sex timmars arbetsdag fungerar – i Mölndal och Göteborg

  1. En mycket klar och framförallt vacker vision. Jag har dock en fråga:

    Jonas skriver:

    “Idag blir en allt större del av det som produceras vinst, inte löner. Löneandelen av produktionsvärdet minskar. En arbetstidsförkortning kan delvis finansieras genom att mer av värdet av det produceras går till de som skapar värdena – löntagarna. Löneandelen får öka och vinsterna minska.”

    Men om företagens vinster minskar, skulle det inte medföra att investerare, vars främsta intresse naturligtvis är högsta möjliga vinst, lär investera sina pengar annorstädes, i länder där löneandelen (vare sig den tas ut i pengar eller tid) är lägre, och vinsterna högre? Är det inte redan nu ett problem att arbetare i andra länder är “villiga” (eller tvungna är nog ett mer sanningsenligt ord) att utföra samma arbete för betydligt lägre lön? Om konkurrenskraften redan nu lider av de relativt höga lönerna i Sverige, hur går det då om vi höjer ytterligare (även om vi gör det med tid och inte med pengar)?

    I korthet: om en svensk arbetstimme blir betydligt dyrare än en estnisk, ungersk, eller kinesisk arbetstimme – kommer företagen då fortsätta köpa svenska arbetstimmar? Kanske i servicesektorn, ty den måste ju bedrivas i Sverige. Men om vi pratar tillverkningsindustri, hur går det där?

    Problemet jag ser med denna vision är att det liknar vad Bucharin kallade “socialism i ett land”. I dagens globalkapitalism, där ofantliga summor kan flyttas runt till de mest lönsamma investeringsmöjligheterna inom loppet av sekunder, blir det då inte ganska svårt att driva igenom den typ av reformer som Jonas förespråkar?

    • Tysk metallindustri som alltså är världens mest framgångsrika exportindustri har redan förkortat arbetstiden … om Tyskland kan klara detta så ska väl inte vi vara sämre ?

      Vi måste komma ifrån det ensidiga fokuset på antal arbetade timmar, idag hinner man med mer på en timme i en helautomatiserad fabrik än man gjorde på ett helt dygn i slutet av 1800-talet, genom ökad produktivitet så ska vi kunna förkorta arbetstiden ytterligare.

      Det är möjligt att det är billigare att hålla igång en fabrik i Kina dygnet runt än att hålla igång den två sextimmarspass i Sverige, med 6-timmarsdag kan man ju köra två skift, men frågan är ju om de får mer gjort under den tiden ? När man ser smygfilmade videos av arbetare som sitter/står och sover i kinesiska fabriker för att de inte får vila tillräckligt så inser man ju att deras produktivitet inte kan vara i närheten av vår sett per timme.

  2. Det är också en fråga om hur vi ser på produktion. Är det enbart en fråga om tid eller vad vi faktiskt gör med den? Ju större del av arbetet som består av kognitivt krävande uppgifter; problemlösning, analys, kreativitet etc, desto mindre intressant blir investeringen i tid. Det är snarare så (ungefär som man resonerar på Brath) att en förutsättning för god prestation kan vara just en kortare arbetstid.
    Men det innebär ju också att en arbetstidsförkortning inte är lika enkel – eller försvarbar ur produktionssynvinkel – på alla typer av arbetsplatser.
    Argumentationen för den samhällsekonomiska vinkeln sköter Jonas bra på egen hand.

  3. Det är högst märkligt att vi fortfarande jobbar 8t/dag, så att GBG och Mölndal ny visar på fördelarna med 6t/dag är jättebra. För finns det ens några nackdelar, förutom för de privata vårdbolagen som därmed får se sina jättevinster på arbetarnas bekostnad, sjunka?

  4. Tacksamhet för att du finns Jonas!

    Tack för utmärkt utfört arbete och intelligent ledarskap! Det är glädjande att åtminstone en politiker förtjänar sitt arvode i åtminstone en fråga.

    Som f.d. miljöpartist har jag alltid förespråkat sex timmars arbetsdag som något som skulle sänka lönen så är det verkligen inspirerande läsning. Har skrivit om saken på min blogg.

  5. Jag gillar ditt statement ang. arbetsvillkor och Rut-tjänster. Jag tycker att du ska driva samhällsnyttiga beredskapsjobb istället. Det borde S och MP gå med på i budgeten.

Kommentera