Samma viktiga frågor i båda valen

Skriver i dagens VK.

Egentligen är det ganska lätt. Både EU-valet och riksdagsvalet handlar om höger eller vänster, om ökade orättvisor eller jämställdhet. Varken Sverige eller Europa ska styras av girighet och jakten på pengar. Det handlar om vinster i välfärden, jämställdhet och trygga jobb. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra är ett bättre samhälle.

Nyligen presenterade Vänsterpartiet valplattformen till riksdagsvalet. Samtidigt drar nu valrörelsen i gång inför EU-valet. För oss är det tydligt att det är samma frågor som avgör i båda valen. Vinster i välfärden, jämställdhet och trygga jobb är viktiga i riksdagsvalet – men de är lika viktiga i EU-valet.

I Vänsterpartiets valplattform är vinster i välfärden den centrala frågan. Välfärden ska finnas till för alla de som behöver den, inte för några riskkapitalister att tjäna pengar på. Därför finns det skäll att sätta stopp för vinstuttag från skola, vård och äldreomsorg.

Gärna personalkooperativ, ideella stiftelser eller företag utan vinstintressen, men de ska inte få plocka ut vinster.

Men frågan om vinster i välfärden gör det också viktigt att rösta i EU-valet.

Just nu förhandlar EU och USA om ett frihandelsavtal som kan ge företag rätt att stämma Sverige om våra demokratiska beslut gör deras vinst mindre. Det skulle kunna ge det amerikanska riskkapitalbolaget som äger Carema en möjlighet att stämma Sverige om riksdagen förbjuder vinster i välfärden.

Eftersom EU-parlamentet ska besluta om avtalet är det avgörande hur väljarna röstar i EU-valet.

För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige själva ska få avgöra frågan om vinster i välfärden. Varken EU eller riskkapitalbolagen ska kunna bestämma över det.

På område efter område i valplattformen till riksdagsvalet finns förslag för att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män.

Kvinnojourerna måste få ett ordentligt statligt stöd till det viktiga arbete de utför. Rätt till heltid måste införas, en viktig jämställdhetsfråga eftersom det framför allt är kvinnor som tvingas arbeta deltid. Vänsterpartiet satsar på att höja lönerna i lågavlönade kvinnodominerade yrken.

Även i EU står jämställdhetsfrågorna i centrum. När konservativa och högerextrema partier växer behövs röster som står upp och försvarar kvinnors rättigheter. Aborträtt, trafficking och mäns våld mot kvinnor är områden där V gör skillnad.

Ett tredje område som blir viktigt både i riksdagsval och EU-val är frågan om trygga jobb. Man ska inte behöva ha visstidsanställning år efter år på samma arbetsplats utan att få fast tjänst. Ingen ska sparkas och ersättas med bemanningsföretag.

Alla som arbetar i Sverige ska ha schysta villkor och omfattas av svenska kollektivavtal, oavsett om man kommer från Eslöv eller Estland. Men för att få en ordentlig arbetsrätt och trygga jobb måste vi driva det både i riksdagen och i Bryssel. EU ska inte pressa på oss försämrade villkor och lönedumpning.

Egentligen är det ganska lätt. Både EU-valet och riksdagsvalet handlar om höger eller vänster, om ökade orättvisor eller jämställdhet. Varken Sverige eller Europa ska styras av girighet och jakten på pengar. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra är ett bättre samhälle.

16 reaktion på “Samma viktiga frågor i båda valen

  1. Håller med om att det år bra att fortsätta pressa på frågan om vinster i välfärden. Men det borde kanske också komma mer utspel som överraskar och får väljare att se V ur ett nytt perspektiv. Te.x V:s amorteringskrav istället för dagens ansvarslösa politik. Eller politiken för att skapa en giftfri miljö för våra barn. Om problemet med organiserad brottslighet menar jag också att V kunde göra betydligt skarpare utspel (om det ens finns en politik). Enligt min mening borde det vara en strävan för V att alla tillgångar, som är resultatet av en sådan rå och girig form av utnyttjande av samhället ska beslagtas.

  2. Bra skrivet! När man läser detta så känns det som så självklara rättigheter och krav att det är förvånande att inte alla röstar på V. Alla vill väl sina medmänniskors bästa och att alla ska ha rätt till bra vård,skola och omsorg. Förstår inte varför inte alla har fått upp ögonen för vad V kämpar för.
    Jag har själv jobbat på ett privat vårdföretag en kortare tid och har aldrig mått så dåligt när jag lämnade jobbet efter ett arbetspass. Det skulle sparas på allt för att företaget skulle få så mycket i vinst som bara möjligt. Det resulterade till en vård som var under all kritik. Jag har jobbat många år inom vården och trivts bra med det. Men från det här stället gick både jag och mina kollegor hem på kvällarna både helt utmattade av underbemanning och med tårar i ögonen för att se vårdtagare fara så illa.
    Måste bli slut både på detta och mycket annat som håller på fallera i samhället.
    Borde gå bättre vid det här valet eftersom än tidigare för V har en bra politik och har en parti ledare som både verkar påläst och inger förtroende.
    Bra jobbat, Jonas!

  3. Det börjar vara upp och nedvända världen. V förslag om en förändrad penningpolitik och slopat överskottsmål samt amorteringskrav och högre fastighetsskatt ligger väldigt nära vad eliten inom nationalekonomkoren vill ha. Dessa ekomomer röstar knappast normalt på V. V är det ända parti som vågar diskutera dessa frågor före valet. Efter valet kommer flera partier att tex villja ha en förändrad penningpolitik.

    • Apropå: ”Efter valet kommer flera partier att tex villja ha en förändrad penningpolitik.”

      Jo… – Ante – penningpolitiken MÅSTE förändras som jag ser det – annars går det käpprätt åt skogen med bl a den svenska välfärden.

      Mitt recept är att höja bl a pensionerna för då kommer arbetslösheten att sjunka = landets välstånd ökar !

      Om det skrev jag ett mail till finansminister Anders Borg den 21 april i år. Det finns publicerat på min blogg här.

      I o f s så kan jag ha fel i det jag skrev till Anders Borg – men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du ?

      • Jag förstår inte hur du menar. Nivån på pensionerna har inget med penningpolitiken att göra. Hur menar du att högre pensioner påverkar penningpolitiken????

        • För lite pengar i cirkulation i samhället = för hög arbetslöshet (mer än 2-3 procent) = lågkonjunktur = helt onödigt slöseri med samhällsresurser.

          Av staten själv producerade ränte- och återbetalningsbefriade pengar i sammhällsmaskineriet kan ses som oljan i en motor. För mycket olja och motorn storknar (= superinflation och urholkat valutavärde). För lite olja i motorn och den skär (= för hög arbetslöshet – som ju i princip alla länder i världen lider av i dags dato). Lagom med olja i motorn och den går som smort (= låg eller ingen inflation alls, stabilt valutavärde och helt automatiskt en naturlig arbetslöshet på 2-3 procent).

          Det absolut snabbaste och effektivaste sättet för stater att öka mängden pengar i cirkulation = sänka arbetslösheten i samhället – är att höja ersättningarna till pensionärer, sjukförsäkrade, arbetslösa och socialbidragstagare. De allra flesta av dessa lever sedan mer än 20 år tillbaka i Sverige under en rimlig ekonomisk överlevnadsnivå – och kommer därför att tämligen omgående spendera inkomstförbättringarna.

          Tre procents höjning av ersättningarna till pensionärer, sjukförsäkrade, arbetslösa och socialbidragstagare kan uppskattas ge ca en procents lägre arbetslöshet inom ett år. Räntefria pengar för att finansiera detta produceras av Riksbanken på uppdrag från Riksdagen = räntefria pengar som aldrig behöver återbetalas.

          Det finns INGEN risk för förhöjd inflation eller urholkat valutavärde i detta (klargörande blänkare om det här) – så länge som staten ifråga ej låter arbetslösheten gå under ca tre procent. Den öppna och dolda arbetslösheten i Sverige är i dags dato mer än tre gånger högre. Vettigt eller nationalekonomiskt vansinne ?

          Ett land kan aldrig leva över sina tillgångar – genom att själv producera ränte- och återbetalningsbefriade pengar till sina budgetunderskott – istället för att som nu till hög ränta låna av banksters – så länge som arbetslösheten ej understiger ca tre procent.

          Texten är hämtad från mailet till Anders Borg.

  4. En höjning av pensionerna är inte en förändring av penningpolitiken. En höjning av pensionerna är bara en ökning av utgifterna. Penningpolitiken förändras inte av en höjning av utgifterna.

    Penningpolitiken går ut på att få låga löneökningar och därigenom låg inflation. För att få låga löneökningar måste riksbanken se till att arbetslösheten inte sjunker under ca 6,5 procent. Riksbanken reglerar nivån på arbetslösheten med hjälp av räntan.

    V vill att riksbanken ska ta mer ansvar för att hålla låg arbetslöshet genom att i dåliga tider släppa upp inflationen och därigenom pressa ner reallöneökningarna så att arbetslösheten sjunker.

    • ”En höjning av pensionerna är inte en förändring av penningpolitiken.”

      Jo… – Ante – när det finansieras med att Riksdagen ger Riksbanken uppdraget att trycka fram ränte- och återbetalningsbefriade pengar för att täcka det budgetunderskottet med.

  5. I och för sig kunde är det vettigare att låna billigt (eller ge) till de som har behov i stället för som idag, i vissa fall, låna/ge till de som har rena lyxbehov. Men varE sig man sätter igång sedelpressarna för behov hos medelklass (och övre medelklassens) eller de som har det svårast, så har jag svårt att tro på den politiken. Det är fortfarande ett högriskprojekt att tro att ekonomin långsiktigt kan hållas igång med ökad skuldsättning. Och riskerar att slå tillbaka mot just de oms har det svårast. Man vill kanske inte kalla det skuldsättning om man sätter igång sedelpressarna för att ge till de som har störst behov. Mn i praktiken är det ändå en skuldsättning.

    Problemet med amorteringsfria lån som ökar skuldsättning och driver upp räntan, så borde vi genom amorteringskrav få ner räntan för att på så sätt förbättra villkoren i investeringar som skapar jobb.

    • ”Men varE sig man sätter igång sedelpressarna för behov hos medelklass (och övre medelklassens) eller de som har det svårast, så har jag svårt att tro på den politiken. Det är fortfarande ett högriskprojekt att tro att ekonomin långsiktigt kan hållas igång med ökad skuldsättning.”

      Nej… Abbe – det blir INGEN ökad skuldsättning i samhället – ifall Riskdagen ger Riksbanken uppdraget att producera ränte- och amorteringsbefriade pengar till statens budgetunderskott.

      Av det följer att det blir en minskad skuldsättning i samhället – därför att med den metoden så kan skatte- och avgiftstrycket MINSKAS – så att medborgarna får pengar över för att betala sina skulder med.

      Mera ingående i sak om detta här.

    • Statsskulden är inte att liknas vid en privat skuldsättning. Det finns inga likheter dem emellan annat än i att de delar ordet skuld.

      Privat skuldsättning är vansklig. Den kan nå ett läge då man inte kan betala av sina skulder, där intäkterna inte räcker till ränta och amortering.

      Detsamma gäller INTE statsskuldsättningen i den egna flytande valutan (svenska kronor). Den konstruktionen har vi haft sedan 1992.

      Den skuld som uppkommer genom ökad statsbudget ( budget i obalans) är i svenska kronor. Den skulden kan staten alltid betala, likaså räntekostnaderna som även de är i svenska kronor.

      Svenska staten har inga begränsningar i hur många svenska kronor den kan få fram. Begränsningen ligger i reala resurser, inte svenska kronor.

      Finns det ofrivillig arbetslöshet är det bevis på att det finns reala oanvända resurser. Det är resurser som inte går att spara, alltså ska man se till att alla som vill arbeta får arbeta, om man eftersträvar en effektiv ekonomi.

      Inflationen behöver man givetvis ha koll på, men i dagens moderna svenska ekonomi, där det råder deflationstryck, och produktionsöverkapacitet, finns inget problem med skadlig inflation i sikte. Dessutom är beskattningsinstrumentet väldigt effektivt sätt att styra efterfrågan och genom det en eventuellt skadlig inflation.

      Statsskuld- och inflationshotet används flitigt för att hålla ner lönekrav, och passar exportsektorns ägare. De har tjänat multum på det, medan landets inhemska ekonomi stadigt håller på att urvattnas.

      Exportsektorn är förstås själva beroende av en välfungerande inhemsk ekonomi. Anställda får ju betalt i svenska kronor och spenderar de mesta i svenska ekonomin.

      • ”Statsskuld- och inflationshotet används flitigt för att hålla ner lönekrav, och passar exportsektorns ägare. De har tjänat multum på det, medan landets inhemska ekonomi stadigt håller på att urvattnas.”

        Sant – men hur Sverige som nation enkelt kan ta sig ur den fällan här.

  6. Ok du vill inte kalla det skuldsättning. Men om man delar ut pengar gratis, så är det ändå en form av skuld som skapas om än man tänker att Riksbanken betalar.

    Ser som tur är inget av det här I V:s eller Ulla Anderssons ekonomiska politik, som jag tycker gör ett utomordentligt jobb. Och skulle aldrig heller rösta på högriskprojekt i den hör stilen.

    • ”Men om man delar ut pengar gratis, så är det ändå en form av skuld som skapas om än man tänker att Riksbanken betalar.”

      Staten har lagstadgad rätt att producera pengar – vilket bankerna egentligen ej har men gör det i alla fall – så jag förstår ej vad Du menar.

  7. Hej Jonas!
    Vill gärna att du kommenterar nedan länkade artikel i ETC. På alla de viktiga punkterna om V:s EU-politik. Johan Ehrenberg skriver en del negativt där, vilket gör mig helt förvirrad. Kan du bidra till att skingra dimmorna vore jag mycket tacksam. Antingen här, i separat inlägg eller i mail till mig. Varma hälsningar från en sympatisör <3

Kommentera