Vinstintresset drabbar eleverna

Skriver i dagens VK:

Fristående skolor utan annat syfte än det ekonomiska vinstintresset hör inte hemma i det svenska utbildningssystemet.

Skolföretaget John Bauer (JB) lägger ner ett flertal skolor runt om i landet. Ibland annat Umeå, Uddevalla, Borås och Värnamo har elever och personal fått veta att deras skola inte får vara kvar. I Sundsvall och Karlshamn söker man ägarbyte, annars nedläggning.

Effekterna av nedläggningsbesluten slår hårt mot både elever och lärare. Elever tvingas byta skola och lärare sägs upp.

De borgerliga partiledarna träffades nyligen i Maramö i Värnamo kommun. Utfallet blev Sveriges mest välbevakade korvgrillning. Samtidigt i Värnamo berörs drygt 100 elever och ett 20-tal lärare när JB-gymnasiet stänger.

Eleverna kommer att erbjudas plats på företagets gymnasier i Växjö respektive Jönköping. Det innebär många timmars pendling i veckan för eleverna. Lärarna tvingas söka nya tjänster i en tid med vikande elevunderlag. Förmodligen kommer flera av dem tvingas att byta arbetsort, skolform och till och med bransch.

Det är en direkt effekt av Alliansens politik där vinsttänkandet får styra skolan.

Tidningen Bohuslänningen har i en artikelserie skildrat krisen inom JB-koncernen. Lärare på det nedläggningsdrabbade JB-gymnasiet i Uddevalla vittnar till exempel om att skolan präglats av täta rektorsbyten, stor personalomsättning och brist på läromedel under flera års tid.

Men skolan i Uddevalla är inte den enda friskolan som haft problem under längre tid. Den aktuella nedläggningen av ett antal JB-skolor runt om i landet är en del av ett större problem – friskolesystemet i sig. När denna utveckling tog fart i början av 2000-talet fanns ett stort elevunderlag och dessa företag såg en möjlighet att tjäna stora summor.

Friskoleföretagen kunde under flera år skära guld med täljkniv. I dag ser läget annorlunda ut.

Kvar står kommunerna som har huvudansvar för skolan. De tvingas nu att lösa de problem som överetableringen gett upphov till. På kort tid ska nu de berörda kommunerna hitta nya utbildningsplatser till de elever som står utan utbildningsplats.

JB-koncernen kan å sin sida utan större bekymmer lägga ned ”olönsamma” skolor, säga upp lärare och lugnt invänta nästa stora elevkull som väntas påbörja gymnasiet inom ett par år. Det är ett svek mot de berörda eleverna, lärarna och kommunerna.

Fristående skolor utan annat syfte än det ekonomiska vinstintresset hör inte hemma i det svenska utbildningssystemet. Det är en självklarhet att skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen – inte att generera vinst till privata bolag.

Man ska kunna lita på sin skola.

En reaktion på “Vinstintresset drabbar eleverna

  1. Hej Jonas! Givetvis ska vinstintresset bort från välfärden. Men även om det skulle försvinna så återstår en mängd byråkratiskt-ekonomistiska incitamentstrukturer, hela det sk. New Public Management-system vars haveri Zaremba blottlagt så snyggt i DN.

    Miljöpartiet har tillsatt en antirasistisk arbetsgrupp som ska komma med idéer om hur rasism ska bekämpas. Skulle inte Vänsterpartiet kunna göra något liknande, tillsätta en arbetsgrupp där ex. Maciej Zaremba, statsvetare som Marie Demker, Lennars Lundquist och Shirin-Ahlbäck samt personer som jobbar inom välfärden: undersköterskor, lärare, läkare… Med syftet att arbeta fram ett alternativ?

    Det är nödvändigt men långt ifrån tillräckligt att ta bort vinstintresset för att skapa en bra välfärd. Och man kan heller inte bara ta bort NPM utan man behöver ersätta den med något annat. Och ur ett socialistiskt perspektiv behöver detta ”annat” i första hand vara en modell som sätter medborgarnas behov i första rummet, och i andra hand behöver det också vara en modell som innebär stora inslag av personaldemokrati och professionell autonomi inom välfärden. Dessa båda saker – god kvalitet och kollegialt styre – hänger ihop, för det finns goda skäl att anta att de som jobbar nära välfärdsmottagarna är de som bäst känner deras behov och som bäst vet hur de ska tillfredsställas.

    Men i praktiken är en sådan här alternativ modell svår att konstruera, många hänsyn behöver tas, och jag tror inte att all nödvändig kompetens finns inom Vänsterpartiet. Därför skulle en sån här delvis utomstående arbetsgrupp vara en bra idé.

    Eller vad tror du?

Kommentera