Dåligt vänsterval i Italien

Valet i Italien ledde till en form av politiskt dödläge. Ingen politisk kraft ser ut att kunna styra landet med olika majoriteter i de bägge delarna av parlamentet och ett mycket starkt stöd för det Grillos nya populistparti. Politisk osäkerhet, ekonomisk oro och kanske nyval kan vänta.

Ett av de mer anmärkningsvärda delarna av resultatet är att valet är ett uselt resultat för den en gång så starka italienska vänstern. Den är nu bara en spillra av sin forna styrka. Vänstern har inte förmått formera något trovärdigt alternativ till den pågående nedskärningspolitiken dikterad från EU.

Det relativt  nya vänsterpartiet SEL (vänster, ekologi, frihet) under ledning av Nichi Vendola valde att ställa upp i allians med socialdemokraterna i PD. SEL:s resultat på 3 % måste sägas vara en besvikelse. Dessutom inriktas hela PD:s politik på att lyda diktaten från Bryssel och genomföra åtstramningar. Det är en europolitik utan undantag. I en sådan allians lär SEL knappast kunna utveckla några verkliga politiska svar på krisen. Antimaffiakandidaten Antonio Ingroia floppade också och fick bara omkring två procent av rösterna. Han hade stöd av bland andra Rifondazione Comunista, ett vänsterparti som har försvagats kraftigt på senare år. Som helhet ser det därmed dystert ut för Italiens vänster i en tid då det rimligen borde sökas vänstersvar på krisen.

Men utvecklingen kan vända snabbare än man kan ana. Det kan man se i Spanien. För några år sedan var den spanska vänstern rejält tillbakapressad och gjorde valresultat på några procent. Idag växer de folkliga protesterna mot den politik som drabbar vanligt folk och räddar banker. Strejker, protester och demonstrationer avslöser varandra. IU spelar en viktig roll i den rörelsen och partiet har vitaliserats kraftigt och växer stadigt. Flera mätningar ger partiet runt 15 % av väljarnas stöd. Till det kommer starka regionala vänsterpartier i flera regioner som Baskien och Katalonien.

Kan även den italienska vänstern samla ihop sig och komma tillbaks? Omöjligt är det inte i ett land med så starka vänstertraditioner. Men sammanbrottet för PCI för mer än 20 år sedan var en politisk jordbävning vars efterskalv fortfarande pågår.

4 reaktion på “Dåligt vänsterval i Italien

  1. Hej Jonas, Du som bryr Dig om sjuka och lite mer utsatta. Jag jobbar själv med att föreläsa och ge information om att drabbas av stroke. Hur sjukvården av idag bemöter oss patienter. Kolla in mitt senaste blogg inlägg just om hur ansvariga på en vårdcentral sköter sig, eller snarare inte sköter sig. Då handlar det om medicinsk ansvarig och utbildnings ansvarig läkare vi pratar om!!! De som ska lägga ribban: http://avoforelasning.bloggain.se/information/index.xhtm;jsessionid=7CEBA2CFCBA85A1708253257310F49A7?webgainGroupId=66186
    Det här är verkligheten idag för Sverige som drabbats av de ambulerade hyresläkarnas ovilja att ta ansvar över sina arbetsuppgifter!

    Socialministern är informerad!

    Mvh
    Stefan Di Omnia

  2. Det är svårt att förstå det politiska haveriet i Italien för en utomstående. Du nämner inte det värsta: Berlusconis comeback. Mumiens återkomst. Att en sån karaktär får så stort stöd är ett tecken på att demokratin inte fungerar, på att massmedia inte gör sitt kritiskt granskande jobb och på att väljarna inte tycker att de har några vettiga alternativ att rösta på.

    Läget i Spanien är betydligt mer hoppingivande. Jag skrev om den senaste skandalen som drabbat högerpartiet PP nyss. Frågan är om inte det politiska motståndet mot högerpolitiken snart uppnått en kritisk massa där regeringen kommer att tvingas avgå, det går inte att regera med trovärdighet när man avslöjats som mutkolv och totalt korrupt:

    http://homopoliticus.blogg.se/2013/february/revolution-i-spanien-2.html

  3. Italienska valet: Vänstermajoritet i deputerandekammaren (om man nu kan betrakta det EU-lydiga PD som vänster) men Beppe Grillos Movimento 5 Stelle, M5S, som vågmästare mellan vänster och Berlusconi-höger i senaten. Men är pajasen Grillo så hemsk egentligen? Hans påståenden om att kriminaliteten i parlamentet är högre än i de mest kriminellt belastade orterna tycks vara korrekt. Kraven på mer direktdemokrati och sänkta politikerlöner är väl rimliga. Frågan är väl om de 108 + 54 M5S-ledamöterna inte kommer att visa sig vara en mycket heterogen skara rent politiskt.

Kommentera