Likvärdig skola eller RUT-bidrag för några?

Debatten om RUT-bidragen har tagit fart igen. Själv diskuterade jag RUT-bidrag för bartenders och hjälp med läxläsning i Agenda i söndags. RUT-bidragen är en form av omvänd fördelningspolitik. De används mycket flitigare av höginskomsttagare än av dem med låga inkomster. Det finns också en regional snedfördelning. Medan 15 % av invånarna i Danderyd får RUT-bidrag så är det bara 0.4 % i Gällivare som får del av subventionerna. Det blir pensionären i Malmberget och undersköterskan i Åstorp som får betala för att många av Sveriges rikaste ska få subventionerad poolrengöring, putsning av matsilver eller bartender.

Många av argumenten för RUT håller inte. Studier visar att det inte handlar om att svarta jobb blir vita. Inte heller är bidragen gratis, de kostar staten mer än två miljarder per år. Det är pengar som skulle kunna ha skapat mycket arbete och välfärd över hela landet och efter behov. De skulle kunna ha gått till billigare hemtjänst eller barnomsorg på obekväm arbetstid. Jacob Johnson (V) och Aftonbladet reder ut begreppen.

Idag debatterar riksdagen att införa RUT-bidrag för hjälp med läxläsning för gymnasieelever. Några, med rika föräldrar, ska kunna få hjälp med skolans hemuppgifter. De flesta kommer inte att ha råd. Det är en dyr och orättvis ”reform”. Alternativet vore att anställa fler utbildade lärare i skolan så att alla skolor kan ge hjälp med läxläsning till alla elever som behöver det. En del skolor har redan detta och resultaten är goda. Det vore att höja kvaliteten för alla elever och öka likvärdigheten i skolan. Det är precis sådant som vi måste göra i den svenska skolan. Flera tunga forskare och debattörer har sågat RUT-förslaget, läs här, här och här. Ändå vill SD och alliansen driva igenom förslaget. I jämförelse väger argumenten för RUT-bidrag för läxläsning lätt.

Flera lärare har skrivit till mig de senaste dagarna oroat sig över utvecklingen i skolan med läx-Rut istället för professionell läxhjälp i skolan och bättre kvalitet. En av dem skriver:

Avdragsrätten kommer att gynna familjer med bättre ekonomiska resurser och god förståelse för betydelsen av utbildning.  Avdragsrätten har negativa sidor, den kommer indirekt att drabba andra, bland annat de ekonomiskt svaga och lågutbildade, men generellt också majoriteten av de nyare svenskarna, dvs de som ännu har brister i språk och social kompetens. Klassamhället kommer att förtydligas än mer.

En annan lärare berättar att han gett läxhjälp på eftermiddagarna obetalt och att det gav goda resultat:

1. Erbjöd (har testat detta på årkurs 4 – 7 och gymnasiet) de elever som ville kunde få stanna kvar när dagens lektioner var avklarade och få läxhjälp. Erbjudandet togs emot mycket positivt.
2. En till till två dagar och en till två timmar per gång anslog jag för läxhjälp per vecka.
3. De elever som ville ha läxhjälp var i regel de som hade det svårare i skolan.
4. De som tog emot läxhjälpen förbättrade sina resultat ordentligt. Betygsmässigt kan man säga att betygen höjdes från 2 till 4 eller från G till VG eller ibland t o m 5:a eller MVG.

Den svenska skolan har stora problem. Lösningen heter fler utbildade lärare, stopp för privata vinster i skolan och mer likvärdig utbildning där alla får stöd.

I Doha börjar klimatförhandlingarna närma sig ett mer allvarligt läge. Idag talade Lena Ek på mötet, men det var ont om konkreta besked. Läs gärna Jens Holms blogg för att uppdatera dig om läget i Doha.

SvD skriver jag och Josefin Brink om Mc Donalds chefernas fusk med arbetstillstånd, hur regeringen underlättar att arbetare från andra länder utnyttjas i Sverige och om vad vi vill göra åt saken.

9 reaktion på “Likvärdig skola eller RUT-bidrag för några?

  1. Några synpunkter. Det har ofta framhållits att RUT-avdraget finansierar sig självt! Här kunde Herr Sjöstedt varit tydligare och klätt av Svantesson helt. Sedan tror jag att det är lätt att falla i Moderaternas sk mitten-arbetar-fälla. Tror Herr Sjöstedt att M är nöjda med de klyftor de skapat? Nej detta är bara början. Ännu är inte de fattiga tillräckligt många och tillräckligt desperata. Överklassens ”nya tjänstesamhälle” som Ankan Borg pratar om handlar om skoputsning, påklädning, bilvaktning, dörröppning mm mm dvs det som överklassen får i USA och numera även Tyskland. Tyskland har bara hälften av Sveriges arbetslöshet pga detta ”nya tjänstesamhälle” men det är många som har både 2 och 3 jobb utan att ha råd att äta.
    Det är svårt att vara ensam opposition men stå på bara!

  2. Fyra jobbskatteavdrag (bidrag), två miljarder/år till fas3 (bidrag), Rut/ROT-avdrag (bidrag: 8000kr/mån). DAGS NU att på allvar prata om BIDRAG! För det är vad det är. Höginkomsttagarna måste få alltfler BIDRAG…för att fortsätta rösta blått…

  3. Citat Lärarnas Riksförbund: ”Vi säger Nej till skattereduktion för läxhjälp på gymnasiet !Det är märkligt att regeringen, som värnat vikten av behöriga lärare och legitimation, nu vill införa ett system som i praktiken tillåter skattesubventionerad undervisning i form av läxhjälp av obehöriga.”
    Så här menar jag:
    Jag vill påstå att om en elev ständigt är beroende av läxhjälp då har inte
    läraren kunnat möta alla elevers behov. Därmed tvivlar jag inte på den enskilda lärarens förmåga utan mer på hur skolsystemet är upplagt idag.

    Personligen har jag utbildning inom psykiatrin tillsammans med universitetkurser i pedagogik och barnlitteratur. Jag arbetar idag som elevresurs på en grundskola. Jag har erfarit att kunskapen kring olika hinder utifrån barns diagnos och behov är tyvärr ganska låg.

    Finns det inte kunskap kring barnets personlighet, psykologi och psykiatriska hinder, vad det än nu må vara, blir det svårt att nå barnets intresse som i sin tur resulterar i låg inlärning. Då blir även läxhjälpens funktion inte heller använd till sin fulla potential.

    Jag vill se en bredare utbildning inom pedagogik och psykologi. Vad innebär psykiatriska hinder? Följer alla skolor skolans läroplan som talar om allas lika värde och att vi alla besitter unika förmågor?

    Dessutom: Var kläms lärarens planering in tidsmässigt utifrån alla krav som ställs på lärare idag?

    Ska läraren vara allt idag? Är en legitimation den maximala och universala lösningen till barns nyfikenhet till att lära? Missförstå mig inte. Jag har stor respekt för lärares arbete och kompetens. Mänga lärare har under min skoltid inspirerat och gjort livslånga intryck hos mig. I kunskap, pedagogik, etik, moral, kreativitet och värderingsgrund. Enskilda lärare har just inspirerat mig att arbeta i skolvärlden.

    Men är det endast lärarens ansvar att fostra och lära hela generationer? Föräldrar arbetar mestadels av barns vardag. Det är stora tunga stenbumlingar till ansvar vi lägger på lärares redan trötta och överarbetade axlar.

    Många människor kan bidra med en fördjupad erfarenhet och kunskap utöver en lärares förmåga. Jag har bred erfarenhet att arbeta med både barn och vuxna. Gång på gång har jag sett vikten av gott bemötande och resultatet av att låta värdegrunden för allas lika värde och unikum omhulda relationen till människan och hur genuint engagemang förstärker kommunikationen. Då spelar det mindre roll på vilken nivå individens befinner sig i. Starten utgår utifrån där individen står. Att tro på en människas enskilda förmåga och dess effekt är känt och bevisat i flera vetenskapliga studier. En lärarens förväntan påverkar elevers resultat. Låg förväntan genererar till låga resultat och vice versa.

    I mitt arbete utgår jag mycket från Vygotskij och Piaget pedagogik vilket jag dagligen ser att det inspirerar barnet jag arbetar med. Dock finns det alltid något nytt att lära om varje barn jag möter och vilken inlärningsmetod som fungerar för varje barn. Detkräver engagemang och kunskap. Att intressera sig för barnets intressen, att se till barnets personlighet, att förstå hur barnets hinder påverkar inlärning och beteende, att ha tålamod inför barnets utsvävningar ( som av 99% av fallen beror på diagnostiska hinder) och sist men inte minst tron på barnets egna förmåga! Ändå anses resurser utan lärarlegitimation och fritidspedagoger som en slags andra klass.

    Varför inte tillsätta både fler lärare och olika resurser där ständig utbildning blir en självklar del i vardagen för alla inblandade yrkesgrupper i skolan?! Det är sorgligt att vi inte nyttjar mer av varandras förmågor. Vad ger vi för bild till barnen? Om du inte har en legitimation är du då oduglig?

    Det är inte bara lärare som är kompetenta till att stötta barn i läxläsning. Från unga till vuxna finns det många som kan inspirera utifrån sin förmåga att lyckas. En grupp som är helt bortglömd idag är pensionärer. Många vill vara delaktiga i samhället och har många olika kunskaper och erfarenheter att bjuda på utifrån sina tidigare yrken.

    Där det finns genuint och respektfullt samarbete genereras ofta oanade kreativa resultat. Personligen är jag en envis idealist men jag avfärdar inte realismens funktion.

    Min önskan är att vi arbetar för en kreativ värld där vi alla får utrymme att utvecklas. Då kräver det lite omskakning på realismens något fyrkantiga mätbarhet. I historien och vetenskapen finns det många exempel på vetenskapliga utövare som kallats galna p.g.a. sina upptäckter. Som känt har det till slut visat sig att upptäckterna var riktiga, revolutionerande och värdefulla för vår utveckling och kunskap. Heliocentrismen är ett av många exempel.

    Naturligtvis har jag nu presenterat en vid utopisk vision av skolväsendet. Utan visioner och kreativitet finns det föga plats åt innovationer. Det är vårt engagemang, kreativitet och nyfikenhet som för oss framåt och det finns många olika människor som kan erbjuda det! Bevisligen finns det otaliga exempel i historien.

  4. Pingback: Likvärdig skola eller RUTbidrag för några | Vänsterpartiet i Skinnskatteberg

  5. Detta med läxhjälp: Behövs verkligen det? Är det verkligen ett stort problem detta med läxor? Jag har jobbat sammanlagt åtta hela år i grundskolan, i sju skolor från Norrtälje till Arvidsjaur och på alla stadier.

    Bara sällan tycks det mig att elever har haft svårigheter att lösa de uppgifter de får som läxor. Kanske med matten för en del … Vanligare är att man ”har inte tid” eller så ”är det tråkigt”. Jag tror det är ett överdiagnostiserat problem detta med behov av läxhjälp. Det har kommit så plötsligt, detta behov. Tror mer att det är en attityd hos elever/föräldrar en ett verkligt problem. Givetvis finns ett visst behov (kanske bland invandrarbarn som jag aldrig jobbat med), men det tycks mig väldigt överdrivet.

  6. Det jag märker hos barnen, då jag både arbetat i klassrum och på fritids, är att BEHOVET AV VUXNA ÄR STORT. Att finnas till hands och uppmuntra var och ens förmågor och egenskaper, att se till att intervenera/stötta hantering av konflikter och motverka mobbning, att stötta hanteringen av sociala relationer och alla känslor som uppstår. Vad det gäller LÄXHJÄLP ÄR BEHOVET också STORT. Jag kan se att de flesta barnen i klassrummet behöver få pröva sina frågor, de behöver öppet få prata om sin osäkerhet kring uppgifterna och de behöver få prata om sina tankar. Jag såg en tydlig förändring där det fanns ett vuxet stöd med tid för frågor och reflektion på tu man hand. Jag såg tydligt att både motivationen och koncentrationen ökade. Som tidigare sagt, de allra flesta föräldrar arbetar idag långa pass och träffar sina barn först på kvällstid, efter middag är det läxläsning och därefter läggdags. I det här finns det inte mycket tid per dag att få reflektera, fundera, gå till djupet av vad skolans uppgifter innebär och vad kunskapen ska leda till. Jag minns själv att jag behövde få ta till mig skolans uppgifter i lugn och ro. Men med en ensamstående mamma med långa arbetstimmar var det inte alltid möjligt för den typen av stöd. Det krävdes envishet, motivation och kunskap vilket jag är min mamma oändligt tacksam för. Jag ser att barn BEHÖVER VUXNAS NÄRVARO vid LÄXLÄSNING. Barnen behöver få diskutera det som de lär, de behöver få fråga: Varför behöver jag veta det här?, de behöver få vara kritiska och ifrågasätta, de behöver få kunna erkänna sin osäkerhet om de inte förstår vilket är svårt att göra i ett klassrum. BARN BEHÖVER VUXNAS STÖD. Stöd i sociala situationer och stöd i inlärning. Barn är mer sårbara än vad vi tror. De behöver engagerade vuxna.

  7. Enligt SVT-text säger utbildningsminister Jan Björklund (FP): ”Pojkarna är betjänta av mer katederundervisning”. Undervisning betyder att meddela – lära ut en åsikt. Utbildas elever? Nej, de delges en åsikt och till stor del är det politekonomiska systemet som bestämmer inriktningen. Sker lärandet för elevens bästa eller för systemets bästa?

    Skolplanen är en färdig mall som eleven ska leva upp till, en mall som tänkts ut av någon annan. Ju fler åsikter den uttänkta mallen ger eleven, ju mer indoktrineras eleven i systemet, därmed tappar eleven sin unika identitet. Systemet vill ha prov, det är en bra metod för att ta till sig systemets synsätt och för att slippa elevens egen åsikt. Den som vill klara ett prov måste svara utifrån vad en redan uttänkt mall vill. Och de som bestämt mall till skolplan bestämmer vad som är rätt eller fel.

    Skolväsendet är i kris och det Björklund med fler borde inse är – med katederundervisning får inte eleven utlopp för sin förmåga och skaparkraft. Denna undervisning tar oss 50 till 100 år tillbaka i tiden. Men det finns hopp när föräldrar placerar sina barn i mindre skolor där de får utlopp för egen kreativitet och skaparförmåga när de utbildar sig i att läsa, skriva, räkna, språk, tala inför andra och vikten av att det sociala samspelet fungerar.

    Är barn misslyckade? Nej. Däremot känner de sig misslyckade när de inte får utlopp för sin begåvning och när de inte får tala om vad de vet. När vi inser detta skapar systemet vinnare, inte ”förlorare”.

    Politiker som Björklund med flera utövar ministerstyre. Regering och riksdag ska inte peta i sådant som de inte har kunskap om. Personal på plats, i denna fråga lärare och övrig personal, är de som vet vad elever behöver. Politiker ska ge resurser, men hålla sig borta från ministerstyre!

  8. Hela det så kallade Rut-systamet är naturligtvis helt förkastligt, de skapar inte jobb utan fördelar bara om arbeten från offentliga tjänster efter behov till privata tjänster efter plånbok.
    De senaste exemplen, med bartender och privatundervisning visar enbart hur absurd detta system är.
    Men vi måste också ifrågasätta att undervisningen i dagens skolan innehåller hemläxor. Dessa bidrar till att det blir svårare att klara sig för elever som inte kan få hjälp och stöd med att läsa läxorna hemma och de som kan få det. Detta gäller även om utan RUT-subventionerna. Läs mer på min blogg, ekosmedjan. se, om detta!

    HH

Kommentera