Prata om jobbet

Idag drar Vänsterpartiet igång kampanjen ”prata om jobbet”. Villkoren i arbetslivet står i centrum och vi vill ha din berättelse. Det kan handla om bemanningsföretag, lönedumping eller osäkra anställningar. Vi vill göra politik av de allt hårdare villkoren i arbetslivet som många upplever.

Läs gärna på kampanjsidan.

Josefin Brink och jag skriver om ämnet i dagens Aftonblad.

Den borgerliga regeringens arbetslinje kan enkelt sammanfattas med devisen: det är bättre med ett dåligt jobb än inget jobb alls. Bilden regeringen målar upp av svenska folket är att vi har för höga löner, för mycket trygghet på våra jobb och alldeles för bra trygghetssystem som gör oss lata och ovilliga att jobba. Och att detta är grunden till den höga arbetslösheten.

Med detta som utgångspunkt har regeringen därför genomfört en lång rad av reformer som syftar till att pressa ner lönerna, öka ”flexibiliteten” hos de anställda och försämra ekonomin för arbetslösa och sjukskrivna. En besk medicin som regeringen fått medborgarna att svälja med motivet att den ska bota samhället från arbetslösheten.

Facit efter sex år med den politiken är att arbetslösheten har stigit, sysselsättningen har sjunkit och att långtidsarbetslösheten har ökat explosionsartat. Som botemedel mot arbetslösheten har regeringens jobbpolitik visat sig helt misslyckad. Men politiken har ändå haft effekt. Den har drivit upp tempot ytterligare i en utveckling som påbörjades redan under 1990-talet på den svenska arbetsmarknaden. Villkoren i arbetslivet har blivit tuffare.

Avregleringar har gjort att tillfälliga anställningar, inhyrning från bemanningsföretag och krav på att bli ”egenföretagare” breder ut sig i allt fler branscher och yrken. Det skapar ekonomisk osäkerhet för den enskilde och slår sönder arbetsgemenskap och kontinuitet på arbetsplatserna. Skyddsombud och fackliga förtroendevalda vittnar om hur det blir allt svårare att ta tillvara de anställdas intressen på dessa splittrade arbetsplatser.

De försämrade trygghetssystemen och den ökande utsattheten i samhället har också lett till arbetsmiljöproblem. Våld och hot har ökat kraftigt mot anställda i vård, omsorg, kollektivtrafik och myndigheter. Samtidigt har övertidsarbetet ökat kraftigt, liksom stressymptom som att inte kunna släppa tankarna på jobbet.

Den svenska kollektivavtalsmodellen som skyddat lönearbetare från att tvingas konkurrera om jobben med låga löner har helt satts ur spel på delar av arbetsmarknaden. Företag från andra EU-länder har laglig rätt att skicka hit anställda som jobbar under avtalsenliga löner.

Arbetsgivare kan locka hit arbetskraftsinvandrare från övriga världen och exploatera dem grovt utan någon risk att själva straffas. De usla arbetsvillkor vi känner igen från de länder där många av våra konsumtionsvaror produceras har flyttat in på svenska byggen, restauranger, bärskogar och lastbilsåkerier.

Vi i Vänsterpartiet ser allvarligt på den här utvecklingen. Ska Sverige bli ett bättre land för alla att leva och arbeta i behövs en politik som skapar förutsättningar för hälsosamma och utvecklande jobb.

Nu är det dags för vår arbetslinje. En arbetslinje som står för allas rätt till arbete på värdiga villkor. För fasta anställningar, rimliga arbetstider och lika lön för lika arbete. För demokratiskt inflytande, utvecklingsmöjligheter och rätten att värna sin yrkesstolthet.

Från och med nu och fram till valet kommer Vänsterpartiet fokusera på arbetslivets villkor. I vår rikstäckande kampanj ”Vi är människor inte maskiner” kommer vi att synliggöra den ökade otryggheten och stressen. Vi ska ge röst åt lönearbetare i alla yrken och branscher. Och vi ska utveckla och presentera våra alternativ och visioner för ett mänskligt och värdigt arbetsliv. Ingen ska kunna undgå att det faktiskt finns ett arbetarparti att rösta på i valet 2014. Och att det partiet heter Vänsterpartiet.

 

6 reaktion på “Prata om jobbet

  1. Djäkligt bra program säger jag som varit mycket arbetslös i perioder.

    Å andra sidan gäller det nog att samtidigt sätta press på de (oss) arbetslösa. Men flertalet av oss (de) behöver hjälp för idag finns inte jobb för alla, och det kommer att bli än värre i framtiden tror jag. Högerns stora misstag är att de bara sätter press som om folk bara vore enbart slöa/slappa. Därmed kommer man en bit på väg men det kommer inte att räcka för att rejält sänka arbetslösheten till acceptabla nivåer. Här menar jag att det måste till något helt nytt: Ett Manhattan-projekt eller en Marshall-hjälp för var och en har en skyldighet att försörja sig själv,. däri har högern rätt, och den skyldigheten går mycket långt. Många kloka måste involveras och politiska skiljelinjer (som ju uppenbart finns) får inte blockera kreativa lösningar av ev ”opolitiska människor”. Högern obstruerar för en destruktiv paroll hos dem är att, ungefär, ”politiker får inte lägga sig i”. Jag tror staten måste lägga sig i för marknaden funkar inte för alla som, av en massa olika skäl, blivit utrangerade/utslagna i konkurrensen. Och många unga och starka kommer framöver att halka ned i denna senare kategori.

  2. Kära Jonas,
    Jag heter Anna Berglund och har nyligen skrivit ett öppet brev till Fredrik Reinfeldt,
    där jag både tar upp arbetslinjen men främst handlar det om bostadssituationen, i storstäderna.
    Brevet blev publicerat på debatt.svt.se i Lördags och jag har efter det blivit helt överöst med brev och samtal från människor som arbetar och sliter dag som natt som vill berätta att de känner igen sig, att de känner sig maktlösa.
    Över 5.000 personer har delat min text på facebook och om du inte har läst det så skulle det betyda otroligt mycket om du ville göra det.
    Varma Hälsningar

    Anna

  3. Herr Sjöstedt! I en övrigt mycket bra text vill jag invända emot användandet av ordet reform. För många människor har ordet reform fått betydelsen förändring till det bättre. När högern i Europa och Sverige idag använder detta ord så vill man göra sken av förbättring men tyvärr har ordet reform i dag fått betydelsen kraftig förändring till det sämre. Jag tror att det är viktigt att slå hål på högerns nyspråk.

  4. Hur går det med de svenska fackens överklagande till Kommissionen om att det faktum att utländsk arbetskraft i Sverige inte arbetar efter ”svensk lön” (inte är kollektivanslutna) – och att detta strider mot EU:s konkurrensregler? Jag har inte hört något om slutresultatet av detta på över ett år…

  5. Helt rätt. Det är bra att hårdare styra upp bemanningsbranchen och stoppa möjligheten att tvinga folk att bli egenföretagare.

    Men samtidigt är det lönebildningen tillsammans med penningpolitiken som bestämmer hur hög reallöneökningarna blir och därmed arbetslösheten. Den som vill pressa ner arbetslösheten måste ha en politik som ger låga reallöneökningar även vid låg arbetslöshet. Hur ska V klara det?

    V vill ha högre inflationsmål men det kommer inte pressa ner arbetslösheten om vi arbetare kompenserar oss med högre löneökningar. Hur ska V kunna hindra lönebildningen att ge för höga löneökningar?

Kommentera