Samtal på Bäckängsgymnasiet i Borås

20121018-141009.jpg

Bilden ovan är från dagens besök i Borås. På Bäckängsskolan mötte jag 350 gymnasieelever. Kul med många bra frågor. Innan dess hade vi varit på Högskolan på ett bra möte. Under dagen fixade VSF fler än 30 nya medlemmar i Borås. Så snart finns nog VSF på Högskolan i Borås. Under kvällen var det möte hos partiföreningen i grannkommunen Bollebygd. Föreningen är liten och valde att inte ställa upp i det senaste kommunalvalet. Målet är att vara tillbaks i kommunpolitiken 2014. Med ett 40-tal personer på mötet ikväll känns inte det som någon omöjlighet.

Under hösten har jag gjort en rad besök på orter där Vänsterpartiet är riktigt svagt eller inte finns alls med en partiförening. Målet är att bygga fler partiföreningar i god tid innan valet 2014. De vita fläckar vi har kvar ska blir röda. Det är kul att se att det ofta ger resultat som i Högsby och Tanum.

2 reaktion på “Samtal på Bäckängsgymnasiet i Borås

  1. I Bollebygd mötte jag en påläst, avslappnad kille som med oerhörd tydlighet beskrev de utmaningar vi står inför i inte bara i Sverige utan även hos våra kamrater i övriga Europa och globalt. Det jag framför allt har med mig är de tydliga fokusområden som du radade upp Jonas, områden där vi har stort stöd och där vi också kan påverka. Jag talar om a) kampen mot den skenande finanskapitalismen och mot b) EU/EMU:s överstatliga, människofrånvända bygge (”vi har sett överstatlighetens pris”), c) kampen mot vinster i välfärden, kampen mot ”arbetslinjen” (dvs ökad arbetslöshet, ökad otrygghet, försämrad A-kassa och sjukförsäkring) och d) kampen för en energiomställning mot klimatförändringarna (och arbetslöshet).

    Det var inspirerande att höra någon som med självförtroende uttrycker ”när vi får majoritet då skall vi städa upp” och ”när vi vunnit striden” – mer av det, tack! 😉

    Trots att vi pratade en del om hur vi skall tämja finanskapitalismen, bla genom transaktionsskatt, bankdelning och ökade kapitaltäckningskrav så kom jag aldrig till min kanske viktigaste fråga. En fråga som har sitt ursprung i den omkullkastning av rådande sanningar (”10 budorden”) som skedde vid förra världsdepressionen på 30-talet, när Irving Fisher formulerade sin ”Chicago Plan” – Michael Kumhof från IMF lyfte denna fråga härom sistes som svar på den finansiella krisen:

    Varför strävar vi inte främst efter att socialisera själva penningskapandet (dvs att riksbanken står för penningskapandet) och på så sätt ta bort bankernas möjlighet att trycka pengar i form av skul efter fri vilja och därigenom skapa den ena finanskrisen efter den andra?

Kommentera