Regeringens politik utarmar sjukvården i glesbygd

I dagens VK skriver jag och Mia Grip om den ekonomiska bakgrunden till at sjukvården i glebygd utarmas:

I dagarna har Konkurrensverket presenterat en rapport som visar att nästan alla nya privata hälsocentraler öppnar där tillgången på vård redan är stor. Det är en av effekterna av vårdvalet. Det är den lag som tvingar landstinget att låta den som vill öppna en hälsocentral göra det där det är mest lönsamt.

I Västerbotten har nyetableringarna skett i centrala Umeå, där bor länets rikaste och friskaste befolkning. Givetvis har umeborna, som alla andra, rätt till bra och tillgänglig vård, men det är vårdbehoven som ska styra, inte om patienterna är lönsamma eller inte. Det blir allt tydligare att lagen om vårdval fördelar resurserna orättvist i hela landet.

Även i Stockholm dras resurserna till de centrala områdena, men vårdvalet är extra dåligt för ett glest befolkat län som vårt. Det kommer aldrig att bli frågan om någon valfrihet med nya privata etableringar i Sorsele.

Det är föga förvånande att etableringarna sker där det bor många människor som inte har så stora vårdbehov. Det kan nämligen bara bli lönsamt att driva en hälsocentral är man kan locka tillräckligt många patienter. Men etableringsfriheten utarmar också landstingens styrmöjligheter och ekonomi. Till det kommer att statsbidragen till landstinget varje år urholkas när de inte räknas upp för löne- och prisökningar.

Urholkningen av statsbidragen motsvarar de sparbeting som landstinget i Västerbotten nu brottas med. Det är därmed regeringens politik som är en direkt orsak till neddragningarna i sjukvården i Västerbotten. Vänsterpartiet motsätter sig de stora neddragningarna i akutvård och ambulansservice i Dorotea, Åsele, Malå och Sorsele.

Vänsterpartiet lämnade samarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i landstinget för det, men faktum är att det är borgerlig regeringspolitik som har försatt oss i denna situation.

På en rad områden ser vi nu hur regeringens avregleringar och tvångsprivatiseringar drar undan benen för glesbygden. Det gäller vården, apoteken och bilprovningen. Länets borgerliga politiker borde agera för att ändra ett system som uppenbarligen inte fungerar i Västerbotten. Det är hög tid för länets borgerliga politiker att sätt press på sina regeringskollegor.

Vänsterpartiet vill vi föra en politik för hela Sverige. En politik som garantera god statlig service på områden som försäkringskassa, skattemyndigheter och polis över hela landet.

Vänsterpartiet vill satsa på bra järnväg och kollektivtrafik även utanför storstäderna, det vinner inte minst vår industri på. Skolan bör göras statlig för att garantera likvärdig utbildning över landet. Lokalt ägd förnybar energiproduktion som vindkraft, biogas och bioenergi måste gynnas bland annat genom att införa nettoinmatning på elnätet för små producenter och gynna vindkraftskooperativ skattmässigt.

I en tid då de stora affärsbankerna allt mer överger glesbygden vill Vänsterpartiet gynna framväxten av lokala sparbanker. Tvångsprivatiseringen av vård måste avskaffas och resurser fördelas efter behov, inte lönsamhet. Vänsterpartiet har en politik för hela Sverige.

7 reaktion på “Regeringens politik utarmar sjukvården i glesbygd

  1. ”Vänsterpartiet har en politik för hela Sverige” ???
    ”EU är vår politik” sa Carl Bildt…

  2. Bra att ni i (v) motsätter er nedskärningarna i Åsele, Dorotea, Malå och Soresele. Men hur ställer ni er till nedskärningarna i Skellefteå och Umeå? Står ni bakom dom, eller har ni varit med och accepterat de nedskärningarna. Isf varför? ? Isf hur mycket av ”projekt balans”(läs landstingsmajoritetens nedskärningsprogram på 150 miljoner) ställer ni er bakom? Om ni är emot nedskärningarna även i Skelllefteå och Umeå, varför har ni inte också agerat emot dessa nedskärningar?

  3. Jag slås av hur illa ställt det är när Överheten (landstinget) tar till ekonomiska påtryckningsmedel för att sätta folket på plats i inlandet, för att få igenom ”sitt koncept” ett uttryck som landstingsdirektören Rastad så ofta använder, när det handlar om hur han raserar en väl fungerande sjukvård i Dorotea. Nedläggningen av akutvårdsavdelningen har skapat stor oro bland befolkningen som nu ockuperar sjukstugan sedan den 31/1. Detta bekymrar Rastad som anser att folket överreagerar, när de för en kamp för en jämlik vård på lika villkor, men bemöts av arrogans, cynism och en nedvärderande människosyn. Det uppenbara är att det krävs en kamp för en rättvis sjukvård för inlandsborna, som fått nog av ökade klyftor mellan stad och landsbygd, mellan sjuk och frisk. Dorotea är min hembyggd som är mig så kär, och där har jag mitt föräldrahem. Som vänsterpartist stödjer jag kampen fullt ut för återfå sjukstugan och rätten till både liv och hälsa.

  4. Jag tycker det är hemskt att raser den fin vård vi har haft här i Dorotea.Det har varit bra personal som har arbetat för personens bäst alltid, nu finns det inga platser om någon ska bli akut sjuk, utan att då kanske få åka till Lycksele, för det inte finns nån plats på närmare håll. Är man äldre så blir det långt från sina nära och kära, som inte kan besöka dom det håller kär, jag tycker att Landstinget ska börja tänka efter vad lika vård åt alla betyder, det är inte att behöva åka nästan halva länet när man blir sjuk, jag undrar om Ranstad vet vad han håller på att göra, och ska det behöva bli ett dödsfall innan han börjar inse vad han har gjort, och vi som oxå har en fjällvärd som ligger 10 mil bort från Dorotea, det blir långt att åka dit dom ska då:Jag som vänsterpartist, ställer upp på vad kampen för sjukstugan, att den ska få vara kvar

  5. Folk i extrem glesbygd som t ex i Västerbottens inland är inte bara och för evigt offer för taskiga politiker. Jag har ju jobbat där och tyckte då att de boende ofta hade en slentrianmässigt/medfött negativ attityd till stadsbor och deras ”förmånliga villkor”.

    Sanningen/det rimliga ligger någonstans mittemellan. Från min bussförarplats i Sthlm ser jag dagligen hur man bygger nya bostäder i väldigt trafikstörda områden. Man förfasar sig. Ska folk bo där! Tänker de betala miljoner i insats för den miljön! Marken är så dyr på grund av inflyttning att allt blir värdefullt. I Fruängen t ex ligger nu sovrum mindre än 10 m från T-banans tågräls. Tänk alla ljud och automatiska högtalarröster m m de måste lyssna på nästan dygnet runt! Eller de nya bostäderna vid gamla Gyllene Ratten där E 4:an genom Sverige är som trafikintensivast. Sovrummen där ligger ca 50 m från den fyrfiliga motorvägen. Förutom bullret så torde massor av gummi, sten och asfalt dras ned i de boendes lungor. Bara en kort stund efter regn är luften tjänlig att andas.

    Givetvis är det bra att man diskuterar vad som sker med sjukvår och annat i inlandet men …

  6. Vill bara förklara att jag förstås har förståelse för att inlandsborna reagerar på det som de upplever som försämringar inom sjukvården. Men jag undrar om de vet att det, på min tid som lärare i grundskolan, för storstadsbor framstår som en lyx att deras barn t ex kan ha kemilaboration med 5-7 elever i labsalen. I stan är det minst 16 elever. Osv, osv. För- och nackdelar med stad och glesbygd.

Kommentera