De osynliga

Det är en viktig, lättläst och tänkvärd liten bok som Rebecka Bohlin har skrivit. De osynliga är både bra undersökande journalistik och ett tidsdokument från en arbetsmarknad som inte syns. Den handlar främst om alla de kvinnor, ofta invandrare med svag ställning på arbetsmarknaden, som arbetar i andras hem. Den handlar om deras utsatthet, deras slit och låga löner. Den handlar om hur de sliter ut sin kroppar och skiljs från de familjer de försörjer. De finns över hela världen, och de blir allt vanligare här i Sverige där de med RUT-avdrag ska städa de välbeställdas hem och lösa andras livspussel. Men Bohlin skildrar verkligheten ur de arbetandes perspektiv, inte de välbeställdas, nog så ovanligt i dagens Sverige.

De osynliga är också en bok om facklig kamp och om en borgerliga politik, i Sverige och EU, som konsekvent undergräver löntagarnas rättigheter. Allra värst utsatta är immigranterna som inte får samma rättigheter som andra på arbetsmarknaden. De utnyttjas hänsynslöst och den ekonomiska brottsligheten frodas när kollektivavtal och fackföreningar saknas. Om inte vår regering bryr sig om de som arbetar så borde de i alla fall bry sig när ekonomisk brottslighet frodas och seriösa företag konkurreras ut.

En av de stora förtjänsterna med Bohlins lilla bok är dem feministiska perspektivet, det är nästan alltid kvinnor som arbetar i andras hem. Byggjobbare och lastbilschaufförer diskuteras ofta när vi talar social dumping, men de flesta av dem som drabbas är kvinnor. I deras utsatthet löper klass, kön och etnicitet samman. Kanske är det just den kombinationen som gör att det är så tyst om deras utsatthet.

läs mer i Flamman, DN och LO-tidningen

10 reaktion på “De osynliga

  1. Bara att du tar upp ämnet gör att jag får hjälteknip och sorglig blick. Pigorna är tillbaka och de rika jublar! Nu är det skillnad på folk och FOLK beroende på vem som tar rätt på skiten Det är därför jag ska ta tåget och protestera utanför Rosenbad i Maj!

  2. Tack för detta tips. Vill gärna läsa boken. Knepig fråga dock. Det är få som tycker det är roligt att städa, diska och tvätta. Och om de hade råd, skulle nog de flesta gärna vilja betala andra för att få det gjort. Har du själv någon städhjälp Jonas? Jag misstänker att de flesta i din position har det. Det där begreppet “livspussel” hör jag allt oftare. Vem kom på det? Får det hela att låta så oskyldigt. Det låter som om de välbärgade befinner sig under så mycket press och stress, ja, det är nästan lite synd om dem, de knepar och knåpar med sina “livspussel” och får inte riktigt bitarna att gå ihop. Visst borde de få lite hjälp på traven av någon som kommer och tar hand om “de hushållsnära tjänsterna” – ännu en term som får det hela att låta mycket legitimt. Jag håller med Tina – varför talar vi inte om pigor? Det är ett redigt svenskt ord som vi alla vet vad det är för något. Det är en fattig kvinna som gör allt hon blir tillsagd och som är helt beroende av en ekonomiskt och socialt mycket starkare husbonde. Sedan kan man tycka vad man vill om detta, men vi borde kalla saker för vad de är.

  3. Vad tyst du är i vapenaffären. Varför? Det är jätteviktigt att du gör din röst hörd i denna fruktansvärda affär, för att vi ska kunna få en ändring. Att lida under Carl Bildts kalla-kriget-hetsiga utrikes- och säkerhetspolitik som M mörklagt lade fast redan 1982 tillsammans med de övriga europeiska högerpolitiska partierna i EDU innebär också väsentligt ökad säkerhetspolitisk utsatthet för Sverige och ökar också terrorhotet. Gör din röst hörd så vi kan få en ändring. Sossarna säger ju ja och amen till allt detta.

  4. Säkert en läsvärd bok. Vill bara påpeka att man ibland får en känsla av att skönlitterära böcker (texten/handlingen) kan uppfattas som hundra procent verklighetsbeskrivande och bli ett underlag för debatt m m. Det kan bli snett.

Kommentera