Inför solidaransvar

Jag och Josefin Brink skriver i Expressen om hur vi kan stävja fusk och lönedumping;

Nyligen beslutade skatteverket att kräva in 10 miljoner kronor i arbets­givaravgifter och skattetillägg från en underentreprenör som anlitats vid bland annat bygget av Citytunneln i Malmö. Bolaget har kontor i flera europeiska länder och har arbetskraft av flera nationaliteter som skickas över gränserna för att arbeta. Vad de polska ­arbetarna fått i lön har inte ens gått att kontrollera, eftersom bolaget inte redovisat det på ett korrekt sätt. Och nu finns de inte längre i landet.
Den här typen av skattefusk och löne­dumpning förekommer även i svenska företag. Alla minns säkert avslöjandet att McDonalds anlitade en städfirma som betalade sina anställda 37 kronor i timmen svart. Liknande förhållanden har avslöjats i städfirmor som anlitats av NK, Åhléns och ett antal skolor i Stockholms stad.
Den gemensamma nämnaren i de här fallen är att den som anlitar de fuskande underentreprenörerna inte kan avkrävas något ansvar. Det är därmed helt riskfritt för stora byggbolag, kommuner och transnationella kedjor att pressa sina egna kostnader genom att anlita underentreprenörer som dumpar löner och fuskar med skatten. Det värsta som kan hända huvudentreprenörerna är att de hängs ut och får skämmas. Men vinsten av att ha anlitat en oseriös lågprisfirma kan de behålla.

Det finns flera förlorare i det här systemet. Först och främst de anställda, ofta utländsk arbetskraft, asylsökande eller papperslösa som luras på den lön och de sociala förm­åner de har rätt till. Seriösa firmor som följer lagar och avtal som konkurreras ut av fuskarna. Och inte minst alla vi medborgare som snuvas på skatteintäkter för sammanlagt uppemot 130 miljarder per år. Det skulle räcka till stora förbättringar av väl­färden och många nya jobb.
Det finns alltså många goda skäl att kraftfullt bekämpa fusket med löner och skatter. För det första måste Lagen om offentlig upphandling ändras så att de tjänster vi köper för våra skattepengar bara går till seriösa företag som följer svenska kollektivavtal. Men det räcker inte. Upphandlingarna i stora bygg- och anläggningsprojekt görs med huvud­entreprenören, som oftast följer både ­lagar och avtal. Det är hos de under­entreprenörer de i sin tur anlitar skattefusk och lönedumpning oftast sker.
Vi menar att det är dags att huvud­entreprenörer ges ett större ansvar för villkoren hos de under­entreprenörer de anlitar. Det ska inte, som i dag, gå att köpa tjänster som är så billiga att det är uppenbart att allt inte går rätt till och ­sedan låtsas att man inget visste. Vi ­anser därför att Sverige bör införa ­solidaransvar för huvudentreprenörer.

Det är en modell som redan finns i våra nordiska grannländer och i en rad europeiska länder. Enkelt uttryckt innebär det att ansvaret för inbetalning av skatter och arbetsgivaravgifter samt löner till de anställda går vidare uppåt i kedjan om en underentreprenör inte gör rätt för sig. På så sätt kan de stora bolagen inte sätta i system att anlita fuskbolag och dela på vinsterna. Om en underentreprenör lämnar landet eller gör sig oanträffbar kan staten ändå kräva in ­skatter och socialavgifter och de anställda få ut sina rättmätiga löner från huvud­entreprenören.
Flera svenska fackförbund ställer sig positiva till att införa solidar­ansvar för att få slut på fusk och lönedumpning. Det är en förutsättning för att ­systemet ska fungera att staten och parterna utformar det tillsammans. Om regeringen delar vår uppfattning att vi ska ha sund konkurrens och lika lön för lika arbete i Sverige borde den snarast ta initiativ att ta fram en trepartsuppgörelse om solidaransvar.
Att fackföreningsrörelsen höjer rösten gör politisk förändring möjlig. ­Vi i Vänster­partiet kommer att göra vårt bästa för att tillsammans med facken arbeta för ett ­arbetsliv präglat av goda villkor och starka rättigheter för lön­tagarna. Införandet av ­solidaransvar är ett viktigt steg i skapandet av ett sådant bättre arbetsliv.

8 reaktion på “Inför solidaransvar

  1. Välkommen Jonas som ny partiledare!Det ska bli både intressant och roligt att följa dej och ditt och mitt parti fram till nästa val.Det är rent bedrövligt att se hur regeringen låter sånt här fortsätta på¨arbetsmarknaden.Hoppas det blir en bra debatt om detta!
    Mvh Hans B

  2. Bra där! Jag kommer definitivt att rösta v i valet 2014. Med Jonas vid rodret och de förändringar som skett med ert parti känns ni så mycket bättre än på väldigt länge.

  3. Suveränt skrivet! men hur ska myndigheterna ha tid med att kolla skatter? det enorma ”fusket” inom socialförsäkrings systemen tar väl alla resurser antar jag. Sen har väl fusk med skatter och avgifter blivit mer och mer ”rumsrent” fusk, speciellt i den nyliberala världen.

  4. Läser med värmt hjärta. Gör svensk solidaritet till något som är på riktigt igen och se till att viljan att göra rätt och bra som finns i människor blir ett tydligt val i politiken. Glöm bara inte att ansvaret inte tar slut vid landets gränser. Varje vara och tjänst ska vara OK! För att vara så högutbildade och upplysta är vi i allmänhet pinsamtkorka och giriga när det gäller ”För billigt för att vara sant”.

  5. HAR DU KOMMUNISM I DIN FAMILJ?

    Jag skrev på SOLIDARITETSTANKEN:

    Förutsättningslöst

    Att starta ett bolag är egentligen inget annat än att skapa en organisation. Och en organisation krävs om en något mer komplicerad verksamhet ska sättas igång än att bara slå i en spik. Men det behövs inget bolag.

    Fjutten mer komplicerat än att slå i en spik, det är att inom en familj diska. Det kräver nämligen organisation. Vem ska köpa diskmedel, diskborste och disktrasa och vem ska diska och torka? Och den viktigaste frågan är, vem ska satsa pengar i verksamheten, frugan, gubben eller familjen?

    Ska frugan göra det? Ska hon ha avkastning i så fall på sina satsade 29:90? Och om gubben diskar, ska han då ha betalt för det?

    Jag undrar om den familj finns, där det går till så.

    När det gäller större projekt krävs större ekonomiska satsningar, men det är bara i ett kapitalistiskt samhälle där det behövs kapital. Det behövs någon form av registrering av kostnader för det uppbyggnadsarbete som krävs för att komma igång med verksamheten, men det behövs inte pengar och det behövs absolut inte kapital, annat än om samhället är kapitalistiskt, ty endast i ett kapitalistiskt samhälle krävs att någon kan sko sig på att satsa något – sitt privata kapital.

    Teoretisk skulle man kunna låta staten rita ned på ett papper hur mycket som behövdes för att få lokalen iordningsställd, maskiner installerade, råvarorna levererade och en logistik skapad för att komma igång med produktionen. Men det krävs inte att någon skor sig på det. Det krävs inte ens att man betalar tillbaka sina kostnader för att komma igång. Inte om produktionen äger rum enbart för att samhället har behov av produktionen.

    Det blir som att diska, men i större skala där familjen byts ut mot samhället och där detta samhälle bygger på gemenskap, på samma sätt som att familjen gör det.

    Oh, milde tid som jag propagerar! Sådant är ju, ve och fasa, KOMMUNISM! Det är DIKTATUR! Och den djävla kommunismen och diktaturen har vi alltså att stå ut med i vartenda svenskt hem!

    Hoppas dessa rader väcker tankar!

Kommentera