Ännu en dag i euroröran

Eurokrisen tar inte paus i mellandagarna, men den lugnade möjligen ner sig en aning. Räntorna föll kraftigt när Italien tog upp nya lån igår. Förklaringen är enkel, ECB har låtit bankerna runt om i EU låna obegränsat med pengar till en procents ränta. En del av denna flod av pengar lånar bankerna sedan ut till Italien och andra länder. De tar en god vinstmarginal förstås men EU har lovat dem att de inte ska kunna gå med förlust på affären. Så skjuts problemet upp ett tag till och EU ger samtidigt ett indirekt bankstöd. Kommer det att hålla? Om någon dag behöver Italien låna mer pengar med längre löptid på lånet, då får vi se.

Debatten om den nya eurozonspakten, eller vad den nu ska kallas, rullar vidare. Tommy Svensson (S) imponerade inte i SvD. Några som däremot verkligen har koll både på sakargument och innehåll Claes-Mikael Jonsson från LO som skriver i GP och också har en replik på Svensson tillsammans med Thomas Janson på Europaportalen. Det är inte så mycket att tillägga efter det även om jag och Jacob Johnson gör ett försök i dagens UNT;

Det kan inte ha undgått någon efter höstens alla kriser och toppmöten att inte bara euron utan hela EU är i gungning. Vid toppmötet i början av december drev Angela Merkel och Nicolas Sarkozy igenom ett förslag om en europakt för i första hand euroländerna men med möjlighet för övriga EU-länder som Sverige att ansluta sig.

Pakten innehåller nya långtgående krav som att de offentliga finanserna får gå med högst 0,5 procent i strukturellt underskott, att detta ska skrivas in i ländernas nationella grundlagar. Eller att medlemsstater med för stora underskott underställs kommissionen för övervakning, skattepolitisk integrering och gemensam ekonomisk politik. EU:s utveckling mot en federal stat blir allt tydligare.

De så kallade stabiliseringsverktygen ESFS och ESM ska stärkas med ytterligare medel för att försöka lugna finansmarknaden. Upp till 200 miljarder euro ska tillföras Internationella valutafonen (IMF) för att garantera tillräckliga resurser för att hantera krisen.

Dessutom har man enats om att införa ett slags bankgaranti genom att fastslå att de beslut som togs under den akuta krisen för Grekland där bankerna gick ”med på” frivilliga skuldavskrivningar är ”unika och exceptionella”. Det vill säga bankerna behöver i framtiden inte oroa sig för att behöva skriva av lån till eurostater i kris. Bankerna ska bara kunna gå med vinst medan skattebetalarna får räkna med att ta krisens nota.

Det är alltså mycket långtgående förslag. För Vänsterpartiet är det en självklarhet att Sverige inte ska ansluta sig till denna pakt. Vi har visat att vi kan hålla ordning på våra finanser själva och behöver ingen överrock från EU. Tack och lov var det svenska folket klokt nog att rösta nej till euron, det har hjälpt oss när omvärlden krisar.

Statsminister Reinfeldt håller frågan öppen om Sverige ska gå med i europakten. Han ansätts av Folkpartiet, som troget sin allt mera EU-fundamentalistiska linje utan att tveka säger ja till alla förslag som kommer från maktens centrum i Bryssel. Aftonbladet ledarkrönikör Katrine Kielos har med rätta kallat Folkpartiet för EU-extremister.

Men kritiken mot innehållet i europakten kommer från många håll. Andreas Cervenka, näringslivsreporter i Svenska Dagbladet skriver i krönikan ”EU-topparnas farliga medicin” att ”EU:s självutnämnda frälsare Angela Merkel och Nicolas Sarkozy har fått för sig att samma giftiga brygd som skapade en stor del av problemen nu ska fungera som läkande elixir”. Cervenka hänvisar här till skrivningarna i europakten att de skuldavskrivningar som bankerna tvingades till i Greklandfallet var unika. Det vill säga att EU utfärdar en garanti mot skuldavskrivningarna gentemot euroländer i kris.

Cervenka skriver vidare ”att politiker kan lagstifta bort risken i en viss typ av placeringar är förstås bara trams. För det andra är det vansinnigt, eftersom kostnaden för att infria en sådan garanti är så enorm att det riskerar att sänka hela Europa och skuldsätta generationer av medborgare.”

Ja, man skulle också kunna citera den gamla progglåten Staten och kapitalet eller som den egentligen heter Den ena handen vet vad den andra gör.

Hur har regeringen egentligen tänkt sig det svenska jättelånet till IMF? Riksbankschef Ingves har sagt att Sverige kan grantera lån på upp till 100 miljarder kronor för stöd till krisande euroländer. Europaktens skapare tänker sig att få ytterligare internationellt stöd till en öronmärkt eurokrisfond.

Men mycket få andra länder verkar ställa upp på en sådan lösning. Egentligen har Europeiska Centralbanken möjlighet att gå in som garant för euroländernas lån precis som till exempel Bank of England gör för Storbritannien. Varför riskera den svenska riksbankens pengar i stället?

Nej, det bästa för Sverige och antagligen också för euroländerna är att Sverige står utanför denna euroröra. Ju fler kockar ju sämre soppa. Låt euroländerna ta gemensamt ansvar för sin kris och måtte de förstå att det måste bli möjligt att lämna eurosamarbetet för dem som önskar.

21 reaktion på “Ännu en dag i euroröran

  1. Jag får mer och mer intrycket av att alla intressenter i Euro-krisen har samma mål: rädda den! Från sydeuropeiska maffian, via banker och utomeuropeiska länder typ Kina och USA till Europas parlamentariker.

    Jag tycker det naturliga vore att avveckla den alt anpassa den till de olika folkens önskemål och förutsättningar.

  2. Ja Jonas, vid en eventuell valseger 2014, vilket jag inte ser som en omöjlighet även om opinionen just nu ger ett annat utslag, får du bereda dig på att ikläda dig finansministerposten!
    Gott slut hälsar
    Bosse

  3. Är initiutivt övertygad om att Euro-krisen skulle gå att lösa eller åtminstone få på rätt köl inom några veckor. Förutsatt är förstås att man ”använder brandmän att ”släcka elden” och inte pyromaner”. ECB borde låna ut till respektive EU-lands STATLIGA bank (har de ingen statlig bank så bildar de en) till 0.1% ränta. Sedan så lånar den banken till staten med 0.1% ränta. Staten betalar sedan alla sina skulder (ECB inför ett undantag där alla måste ta emot dessa skuldbetalningar oavsett löptid på obligationerna). Då har länderna visserligen kvar sina skulder men till 0.2% ränta istället för de astronomiska tal det kan öka till nu.

    Efter det så gör ECB som den japanska centralbanken gjorde på 30-talet, en extremt reglerad ”FÖNSTERSTYRNING” av ALLA banker där kvoterna för kreditskapande sätts enskilt för varje bank och där målgrupperna för krediterna bestäms på detaljnivå. Absolut ingenting får gå till spekulation t.ex. Vad tror ni om något sådant……?

    Obs att EU-krisen borde behandlas som en naturkatastrof där man på alla sätt hjälper varandra istället för att stjälpa och utnyttja varandra. Vid en jordbävningskatastrof så är ju alla strikt logiska och hjälper varandra så gott det går.

    Men om vi skulle ha finansmän som räddningsarbetare vid en jordbävningskatastrof så skulle det första de gjorde när de grävt fram ett offer vara att överösa denne med diverse erbjudanden om mäklartjänster till ”nytt boende”, dyra lån till detta plus dyra hemförsäkringar för ”nu ser du ju hur illa det kan gå” o.s.v i all oändlighet.

  4. Hej Jonas!
    Jag gillar inte att det är en Euroröra, hur mycket de som inte ville ha Euro än gottar sig nu. Det är svårt för mig att finna det bra att det går illa för andra länder. Det hjälper inte dem att vi säger ”vad var det jag sa?” Det bästa är om det först blir ordning igen och efter det kan de som vill lämna samarbetet om det är formellt tillåtet… Det är ”obra” för Sverige att euron krisar, och jag vill att det skall gå bra för oss, men också för övriga länder. Vi behöver varandra. Vart tog den omtalade solidariteten vägen??
    Gott nytt år
    Björn

  5. Jag orkar inte med dig längre Jonas. De största skurkarna är de välfärdsstater som levt över sina tillgångar. Grekland är bara ett exempel och det kan rasa fort för Sverige också, glöm inte det. Du vill ju låna upp ordentligt för diverse objekt. 30 timmars arbetsvecka och 200 000 i offentlig verksamhet likt grekisk statsförvaltning. Bra så, ingen arbetar och alla lever vi trygga av förstatligtat finanskapital.

    Har du inte lärt läxan efter socialismens totala sammanbrott Jonas?

  6. Bör korrigera. Alla i svenska ankdammen anser sig ha ett oändligt antal rättigheter, men vem skall betala för dem? Det hatade kapitalet? Vad skall ni göra sen när dessa mervärden är slut 0ch inga fler pengar finns. Skall vi bli ett nytt gyllene Cuba?

  7. Får gratulera till ännu ett bra inlägg. Både förklarar vad som händer samt sätter det i sitt sammanhang.

    Till Bertil vill jag påpeka att själva grunden till krisen ej var olika staters för stora belåning utan den generellt sett för stora belåningen i västvärlden som helhet och då specifikt inom privat sektor.

    Lång historia kort. Alla valutor i västvärlden har varit helt abstrakta sedan början av sjuttiotalet då Bretton Woods gick åt helvete. Detta öppnade upp för en massivt ökad skuldsättning då mängden krediter egentligen ej har någon övre gräns i ett sådant system. Under denna tid hade vi regleringar som begränsade kredittillväxten. Under åttiotalet slopades regleringar inom finans i hela västvärlden (big bang i London, New York, Tokyo osv)och en radikalt ökad skuldbörda började växa fram. Detta system kraschade 1990 i Japan och 2008 i väst. Allt arbete sedan dess handlar om att skyla över problemen och låtsas som om det regnar. Därav alla dessa korrupta och planekonomiska försök att fylla på egentligen konkursade bankers eget kapital.

    Av naturliga skäl så är alla system där valutor kopplas till varandra synnerligen knepigt för länder med olika expansiva kreditsystem samt olika handelsbalanser. Därav anledningen till varför t ex Sveriges koppling till valutaormen kraschade 1991 samt Argentinas koppling till dollarn.

    Euron är precis likadan i detta perspektiv. Anledningen till varför det funkade så länge som det gjorde var pga att det fram till 2008 genom den enorma ökningen av privata krediter alltid fanns riskvilligt kapital (återcirkulerade krediter) som var redo att gå in och köpa upp t ex grekiska statspapper eller amerikanska bolån. När kreditexpansionen slutade 2008 så försvann de återcirkulerade krediterna och ofantligt stora privata papperstillgångar blev värdelösa. Utan enkel finansiering så kommer bristerna i systemet fram och euron började gå åt helvete.

    Men är detta en konsekvens av delar av europas staters dåliga beteende eller en konsekvens av en kraschad privat kreditbubbla? Tja, om du tittar på Spaniens, Baltikums, Irlands, Storbritanniens statliga skuldnivåer runt 2007 så var de ju europas mösterelever! Relativt låga skulder inom statlig sektor. Däremot så hade de enorma privata spekulationsbubblor som snabbt totalsaboterade den statliga ekonomin då den privata kreditexpansionen försvann. Men det är ju pga att vi tillåter den privata sektorns förluster att dumpas på det offentliga av ideologiska skäl. Att skylla våra omständigheter på ”offentlig sektor” är att antingen ej förstå krisen vi är inne i eller att ljuga i min mening. Grekland är lite av ett specialfall i sammanhanget och bör ej grumla det stora perspektivet.

    Detta skriver jag som djupt misstänksam och kritisk till svensk ekonomisk politik ifrån sjuttiotalet och framåt som i mycket har varit dåraktig.

  8. Hej Jonas!

    Jag heter David och är en partikamrat från Karlstad. Jag skulle vilja orientera mig lite kring eurokrisen och du verkar ha full koll på läget. Vet du någon bra källa som kan ge någon slags översiktlig bild av krisen, dess orsaker och bakgrund etc? Eller har du något bra från din egen blogg kanske?

    MVH/David

  9. LO-artikeln var riktigt bra, den säger sanningen. Vad som förvånar mig är att inte fler för längesen förstått vad det här handlar om – en tvångsupprepning av 30-talets totalitära högerextremism. I Ungern är den redan manifest och våldet mot romer och fattiga kommer att bli allt värre, snart återuppstår nazismens koncentrationsläger och folkmord. Målet för högern är detsamma över hela kontinenten. Man följer manuset från 30-talet till punkt och pricka. Det är gratisarbete (tvångs- och slavarbete för fortfarande arbetsföra outcasts – Fas 3), utförsäkring till döden av sjuka, funktionshindrade tvingas till förnedring och lukrativt gratisarbete (Glada Hudik och expanderande och aggressivt annonserande Samhall), allt hårdare tongångar mot invandrade och rashatet och högerextremismen frodas (massmord mot socialdemokratin i Norge, nazismen tågar i Stockholm under Nobelfestligheterna – och SD som hyllar samma ‘tänkare’ och bloggar som Behring Breivik sitter redan i riksdagen). Utslagningen tar sig allt mer institutionaliserade former. Yttrandefriheten kringskärs (regeringens förhandsgranskning av SVT; SR:s och UR:s alla nya program införs), bibliotek läggs ner eller privatiseras, universiteten avdemokratiseras (genom att kollegialt beslutsfattande avskaffas och ‘sponsrad’ ‘forskning’ förespråkas) – Stockholmsprogrammet genomförs – och så FRA-lag, FRA-shoppen öppnas för Säpo och polisen, försvarsunderrättelsedomstol utan medborgarrepresentation och rätt till juridiskt ombud för anklagad inrättas osv. Ser ni inte? Det handlar om ett upprepningstvång. Nazismen sitter kvar som berget i fästningen Europas allt mer armerade murar.

  10. Pingback: Nästa steg: Borg och Waidelich kastar ut 132 000 långtidsarbetslösa till socialbidrag « Nemokrati

  11. Nemokrati: En bra och samlad bild av HELA situationen i Europa just nu, och med en uppsamling av vad som skett & håller på att ske! Det är just en sådan här samlad bild som är nödvändig, att för en kort minut stanna upp och titta sig omkring på helheten, det är så lätt annars att drunkna i våra massmedias kortfattade blixtbelysningar av den ena nyhetsscoopet efter det andra. Att BARA diskutera den SENASTE nyhetshändelsen, utan detta samlade grepp, ja då blir man bara lätt förvirrad och nästan yr i huvudet! Och denna samlade bild gör att man blir ganska förfärad, har det faktiskt gått så här långt redan? UTAN något som helst samlat motstånd från någon som helst opposition?? Annat än i vissa bloggar, insändare,kultursidor och vissa enstaka politiker (utan nödvändigt samlat stöd från övriga medborgare)! Detta är ju TOTALT otillräckligt!! VAD, VILKET YTTERLIGARE ELÄNDE ska vi behöva genomlida de närmaste åren innan vi kan se något som helst ljus i tunneln??

  12. Jan B: Tack för vänliga ord. Vi måste mobilisera via Folkrörelsen Nej till EU – ordna demonstrationer mot euron, mot att Sverige skickar 145,2 miljarder till euron via IMF, mot europakten – och detta måste göras i Sthlm, Göteborg, Malmö så fort som möjligt. I Stockholm bör man anordna demonstration samtidigt som, eller i anslutning till att riksdagen ska besluta om 100 miljarder till euron via IMF. Jag har frågat Eva-Britt Svensson som säger att hon inte ännu fått besked från de riksdagsledamöter hon i sin tur frågat om när omröstningen i riksdagen ska äga rum. Det är viktigt att vi gör detta nu. 9 av 10 svenskar är emot euron, jag tror det kan bli uppslutning ifall vi anordnar en sådan demonstration genom Folkrörelsen Nej till EU.

    Neo-franco-regimen i Spanien ska nu genomföra ännu hårdare nedskärningar i en ekonomi som redan befinner sig i depression i princip, med 22, 8 % arbetslöshet 201110 enlig Eurostat. Ungdomsarbetslösheten är redan 40 %. Att genomföra nedskärningar – istället för att Spanien tillåts lämna euron och devalvera – visar hur hårt det här högerextrema upprepningstvånget drivs – så det är verkligen en samhällelig tvångsneurotisk upprepning av vad som skedde på 30-talet.

    Ska de ha 50, 60, 70 % arbetslöshet – det är vad som kan vänta för ungdomarna i Spanien om inte det här vansinnet upphör.

    Att Sverige skickar pengar till IMF för att ytterligare svältpolitik ska föras mot redan blottställda människor och ungdomar i eurozonens skuldkrisländer förvärrar inte bara massarbetslösheten i Sverige, utan hjälper också extremhögerregimer att utsätta hela befolkningar för totalitär 30-talspolitik.

    Så det måste stoppas – och det kan vi göra om vi samlas kring en sakfråga som många kan enas kring – inga 100 miljarder till euron via IMF, nej till europakten.

  13. Vad jag menar med neo-francoregim är då, för att citera Olle Svenning:

    ”Högerpartiet Partido Popular (PP), som tar över Spanien, har sina rötter i postfascismen. Dess grundare, Manuel Fraga Iribarne, var minister hos Franco. Den gången jag samtalade med Fraga bad han om en hälsning till sina vänner Ulf Adelsohn och Carl Bildt. Jag har framfört den.”

    http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ollesvenning/article13926234.ab

  14. Snälla Jonas, Stå emot nu och se till att vi inom vÄNSTERPARTIET får inskrivet i vårt partiprogram att vi vill ha ett omedelbart urträde ur EU !!!! Ställer du upp på det så har du mitt och många många andras fulla stöde ! ..

  15. Pingback: Nej till ytterligare 100 miljarder i eurostöd och Nej till europakten! « Nemokrati

  16. Jonas,

    Kan du i nästa inlägg förklara var de svenska partierna står? Jag blir besviken att tidningarna inte förklarar och ställer de folkvalda till svars!

    OM jag förstått rätt så har nu sossarna svängt i EU-paktsförslagen (för vilken gång i ordningen har jag inte rätt på?), och då förstår jag att regeringens 100-miljardlån kommer att gå igenom…?

    Här på BBC säger de att riksdagen inte kommer att rösta för, men det stämmer inte längre – om jag förstått senaste tidens sossesvängning?

  17. Financial Times skrev senast igår att alla EU:s 27 medlemsländer har sagt ja till europakten, utom UK:s Cameron som la in sitt veto. Men man får skilja mellan beslutet om de 100 miljarderna till euron via IMF och europakten – det är två olika beslut.
    Det är Tyskland som propsat på att stödet till de perifera skuldkrisländerna ska gå via IMF – detta för att länder som Sverige som står utanför eurozonen ska tvingas vara med och betala (till skillnad från Tyskland som tydligt aviserat att man inte bidrar med något via IMF om inte USA ställer upp och det har USA tydligt deklarerat att man inte ämnar göra, inte heller Kina ställer upp med något). Så Tyskland vill bara merkantilistiskt tjäna både på 1. Uppbyggnaden av skuldberget i skuldkrisländerna – pga massiv konsumtion av tyska exportvaror på kredit 2. ”Sammanhållningen” av eurozonen till varje pris som ytterligare förstärker tysk hegemoni i EU 3. Krishanteringen som fortsätter gynna tysk handelsdominans utan att tyska investerare och banker behöver stå för kostnader för kreditförlusterna i skuldkrisländerna utan kostnaderna vältras på skattebetalarna (företrädesvis de utanför eurozonen).

  18. Lillo, när det gäller ställningstaganden är det bara V som säger nej både till ”imf-bidraget” på 145,2 miljarder (45,2 miljarder är redan beslutat i riksdagen), och eurozonspakten. Det viktigaste partiet att hålla reda på är givetvis S – för säger de ja går båda igm. De 100 miljarderna har S så vitt jag vet sagt ja till redan, medan de vacklar om eurozonspakten. Inom allianspartierna finns interna tveksamma, men troligen röstar de ja ifall moderaterna säger ja. SD är ytterligare en stötesten – då M om de kan ena alliansen behöver åtminstone deras stöd för att trumfa igenom eurozonspakten, ifall S beslutar sig för att gå emot regeringen (vilket dock inte är troligt med tanke på att Juholt utsett Waidelich – en riktig neoliberal privatiserings-, EU- och eurokramare till ekonomisk-politisk talesperson (därav väljarraset och den kritiska LO-artikeln i GP, som Jonas vänligen länkade till – mkt bra och sann artikel).
    Så vi måste mobilisera utomparlamentariska protester, annars går de båda förslagen igenom – och det är ytterligare en spik i kistan för välfärden och en garant för bortre parentes i a-kassan, vilket kommer att innebära att 132 000 långtidsarbetslösa kastas ut till socialbidrag och att pensionsåldern troligen höjs, då budgetbromsen vid ett inträde i eurozonspakten inträder vid 0,5 % m m. Kort sagt ekonomisk diktatur installeras vilket frånhänder de svenska väljarna makten över statskassan.

  19. Pingback: Reinfeldt och Löfvén tror att ”jobben växer fram” genom att vi GER 145, 2 skattemiljarder till bankerna | Nemokrati

  20. Pingback: Egen(M)äktigheten ökar | Nemokrati

Kommentera