EU skjuter krisen framför sig

Det har varit en intensiv mediamorgon. Jag har debatterat Eurokrisen med Carl B Hamilton i SVT morgonsoffa, intervjuats av samma kanals morgonnyheter, gått vidare till Sveriges Radio där jag först var med i Alltid Nyheter och sedan i debatt i P1 med Jan Björklund. Ämnet? Förstås Eurokrisen och nattens uppgörelse i Bryssel om nya räddningspaket.

Vad ska man då säga om nattens överenskommelse i Bryssel? EU har nog skjutit den akuta krisen framför sig ett tag till, men den kommer tillbaka eftersom de grundläggande problemen inte åtgärdas.

Greklands statsskuld skrivs ner. De privata långivarna får ta en nedskrivning på 50%. Det är bra och nödvändigt, det grekiska skulden borde ha skrivits ner i ordnade former för längesedan. Problemet är att de andra skulderna består och att den grekiska skulden nu beräknas hamna på 120% av BNP. Klarar Grekland det? ett land med enorma strukturproblem, en ekonomi som krymper och med kraftigt försvagad konkurrenskraft. Nej, tyvärr tyder inget på att det räcker. Vad borde man då ha gjort? En ännu kraftigare nedskrivning, låtit Grekland lämna Euron och sedan hjälpt landet genom den svåra övergångsfasen. Nu lär Grekland snart vara tillbaks hos EU med önskemål om nya stödpaket.

Den goda nyheten med det grekiska stödpaketet är att de privata bankerna faktiskt får ta förluster och att allt inte vältras över på skattebetalarna. I vissa fall kommer detta att leda till att stater kommer att behöva rädda och ta över ägandet av banker. Det är inte mycket att beklaga. Viktigare är att bankerna lär sig att inde ta för stora risker i framtiden.

EU höjer bankernas kapitaltäckningskrav till 9 %. Det är bra och nödvändigt. Nu måste vi bevaka att bankerna inte tar ut det direkt av kunderna utan av sina vinstmarginaler. Det är också viktigt att detta blir minimikrav som tillåter oss att ha ännu tydligare regler. Samtidigt behövs betydligt mer djupgående reformer av finanssektorn. Dit hör att vissa former av skadlig spekulation bör förbjudas. Vi behöver också en bankddelningslag som tvingar bankerna att skilja bankverksamhet från annan finansiell handel och där staten bara ska garantera bankerna. Vi behöver även en skatt på finansiella transaktioner för att bromsa kortsiktig spekulation. Men EU gör på tok för lite på området trots att bankerna extrema risktagande är en viktig delorsak till krisen.

Euroländerna ska öka kapitalet i räddningsfonden EFSF till omkring 1 000 miljarder Euro. Riktigt hur det ska gå till är inte klart, räkna med att det blir bråk om saken i flera medlemsländer. Frågan är också om den svindlande summan av 1 000 miljarder Euro räcker om/när krisen slår mot Spanien och Italien. Skulle inte tro det.

Bakom EFSF-fonden ska det skapas en brandvägg till, en bankakut på EU-nivå. Där är vår regering beredd att satsa svenska skattemiljarder för att rädda krisande franska och italienska storbanker. Det är en riktigt dålig idé. Det handlar om banker som har gjort stora vinster de senaste åren och som betalat ut feta bonusar och löner. Varför ska undersköterskan i Skellefteå och kocken i Ystad ge sina pengar till dem?

Men visst har EU köpts sig lite tid – igen. Men problemen hopar sig framöver. Det kommer att bli svårt att få stöd för förslagen i flera medlemsländer. I Grekland och Italien hotar nyval. Den sociala krisen växer snabbt med miljoner människor som blir fattiga och arbetslösa. Nedskärningarna och privatiseringarna drivs igenom med expressfart. Trots det bryr sig EU mest om att rädda bankerna och Euron. Det väcker en berättigad vrede. I grunden görs dessutom inget åt problemets grund – Euron. Den gemensamma valutan fungerar inte och bör helt enkelt avvecklas. Så länge inte det sker är det bara en tidsfråga innan vi får se nästa omgång krismöten i Bryssel.

Läs mer i SVT-Debatt, DN, SvD, GP,  Aftonbladet och en liten pärla av Cervanka

Bonus; om den moderata historiefarsen och lite bra jobb av Ung Vänster Örebro

12 reaktion på “EU skjuter krisen framför sig

  1. kommer inte all detta leda till nedlagda små kontor , försvårande o fördyrande att få betala kontan , vilket en miljon svenskar med betalnings anmärkningar är hänvisade till ?

  2. Visst skulle det kännas mycket schystare både för övriga EU-länders medborgare, kanske till och med Norges, och mot grekerna om de finge ekonomiskt stöd efter att de lämnat euron. Nu känns det som om landet tvingas hålla ett tempo som de inte är tränade för att klara, fast EU-ledningen accepterar inte detta. Jämför med en maratonlöpare som är helt slut men som av arrangörerna tvingas fortsätta. Det är oetiskt, också mot oss andra som tvingas se på.

  3. Pingback: …krossas Europa,… | Varghjärta

  4. Argentina kom ur sin tidigare kris delvis tack vare egen valuta. Grekland har inte samma möjlighet p.g.a euron. Nattmanglingen i Bryssel har inte löst det fundamentala – eurons negativa inverkan. För att euron skall fungera krävs överstatlighet i ett Europa där vi inte går i takt. Orimligt! Slutsats – euron kan inte överleva men så länge den finns förblöder Europa sakta men säkert.

    Bankerna har under decennier också visat att de inte är kapabla att ta ett långsiktigt seriöst ansvar för finanssektorn. Bankerna borde ha ett regelverk att hålla sig till motsvarande säkerhetsföreskrifterna för kärnkraftverk!!!!

  5. Argentina kom ur sin tidigare kris delvis tack vare egen valuta. Grekland har inte samma möjlighet p.g.a euron. Nattmanglingen i Bryssel har inte löst det fundamentala – eurons negativa inverkan. För att euron skall fungera krävs överstatlighet i ett Europa där vi inte går i takt. Orimligt! Slutsats – euron kan inte överleva men så länge den finns förblöder Europa sakta men säkert.

    Bankerna har under decennier också visat att de inte är kapabla att ta ett långsiktigt seriöst ansvar för finanssektorn. Bankerna borde ha ett regelverk att hålla sig till motsvarande säkerhetsföreskrifterna för kärnkraftverk!!!!

  6. Det är mycket bra att du lyfter fram de miljoner människor som blir fattiga och arbetslösa i krisens spår, de verkar glömmas bort jämt och ständigt när man pratar om de lata och omoraliska grekerna.

    Räddningsfonden skall väl kapitaliseras genom ett CDO, d.v.s. samma sorters instrument som förvärrade subprimekrisen till en mindre depression till att börja med? EU-länderna lägger in en liten grundinsats och sätter sin kreditvärdighet på spel på att bygget in kollapsar. Oavsett är 1000 miljarder ändå bara ungefär en tredjedel av behovet på 3000 miljarder.

    Men vad svenska skattemiljarder och skattebetalare har med saken att göra förstår jag inte riktigt. Hela den tankekonstruktionen, även om det möjligen fungerar retoriskt, bygger på en ytterst nyliberal tanke på staten endast som en tjänst för varje enskild skattebetalare. Det förutsätter någonstans att det man betalar in till staten ska man också ha tillbaka, vilket också utesluter solidarisk omfördelning.

    Dessutom blir de retoriska frågorna som följer av denna tanke rent dumma. Orsaken till att undersköterskan i Skellefteå och kocken i Ystand ska ge sina pengar till krisbankerna är att den svenska regeringen, som de varit med om att rösta fram i demokratiska val, har beslutat om det. Tycker de inte om det, kan de engagera sig politiskt, försöka påverka de folkvalda eller rösta annorlunda i nästa val. Det är liksom hela poängen med skattemiljarder. Det är i egenskap av medborgare och inte skattebetalare sköterskan och kocken kan utkräva ansvar av sina politiker.

    Kritiken mot euron blir också något missriktad. Det är inte själva valutan i sig som är problemet, utan att medlemsländerna vägrar ta det steg som skulle behövas för att få valutan att fungera. Det allra största problemet är ECB och deras vägran (understödda av framförallt Tyskland) att vara lender of last resort. Det där som centralbanker egentligen måste vara för att en valuta ska fungera.

  7. Pingback: Efter lång natt i Bryssel

  8. Om man nu inte kan släppa den utrotande en-hetstanken där en-fald går före fall,så kan man väl åtminstone devalvera euron rejält. Den är ju extremt övervärderad. Dags att anpassa valutapolitiken till skuldkrisländerna, särskilt som i stort sett alla euroländer är sådana, till och med Tyskland. Sen – öppna skatteparadisen, och beslagta skattepengar som smusslats undan där, inte minst Schweiz.

  9. Staterna och banker går hand i hand. Alla har boostat en överkonsumtion som ger både stat o banker stora inkomster på lånade pengar och det är här problemet ligger egentligen. Spara är fullt.
    Att skylla allt på banker är enfaldigt minst sagt. Stater likt Grekland o fl andra har överkonsumerat offentliga tjänster i välfärdsstaten som saknar täckning ekonomiskt. Vänstern är alltid värst med att lova vitt o brett till allt o alla.
    30 timmars arbetsvecka!!!!! Hallå, på vilken planet lever ni? 200 000 till i offentlig sektor! Vem skall betala? Höjda skatter så klart! Är det någon som på allvar tror detta är en framkomlig väg nu när vanliga Svensson fått mer i plånboken?

    Tror inte det……..

  10. Pingback: Kicking the can – Again and Again | Nemokrati

  11. Hej Jonas! Fantastiska artiklar från dig på sistone. Härligt att se hur du monterat ner alla Birgitta Ohlssons s k argument, bl a hennes användning av ordet ”solidaritet” som du omskrev i den rätta meningen hennes argument gav.

    Jo, det ser ju ut att bli en spännande Riksdagshöst. För regeringen kan väl inte ensidigt gå med på lån till den europeiska bankakuten?

    Jag undrar vilka som kan vara för? Att Folkpartiet blivit Sveriges nya EU-parti är ju klart. Vem utom dem är dumma nog att fortfarande förespråka att Sverige bör ansluta sig till euron…? Men, vilka är de andra EU-förespråkarna? Jag får aldrig klart för mig var Miljöpartiet och Socialdemokraterna står vad gäller EU-politiken…?

    V tycks vara enda alternativet! … vilket kanske inte är något nytt i och för sig…

  12. En nedskrivning på 60-70% skulle nog behövas.Hoppas Italien klarar sig annars räcker inte EFSF:s pengar.Hindret för full sysselsättning och stark välfärd är inte pengar det är ideologi.

Kommentera