Vart går vänstern?

 En liten text som i dagarna publiceras i några S-tidngar;

I dag känns det motsägelsefullt att vara vänsterpartist. Vi har inte gjort någon nationell valframgång sedan 1999 då vi fick 15,8 procent i EU-parlamentsvalet.

Samtidigt strömmar nya medlemmar in i vårt parti. Den interna politiska debatten är öppen och intensiv. Politiken är på väg att utvecklas på flera områden och när vi väljer ny partiledning 2012 gör vi det genom den mest öppna process som något svenskt parti har använt.

Vänsterpartiet förändras – det är helt nödvändigt. Jag vill se ett Vänsterparti som är konkret och visar hur vi ska få de unga i arbete, minska utsläppen av växthusgaser och skapa en tryggare sjukförsäkring. Jag vill se ett vänsterparti som vågar vara folkligt, men som också tar ekonomiskt ansvar. Vi ska tala om vad vi vill, inte vad vi är emot.

Finanskapitalismen är i kris. Vårt svar på krisen är en ekonomisk politik för full sysselsättning och ökad jämlikhet. Banksektorn måste regleras och tämjas med betydligt tuffare regleringar både nationellt och internationellt. Vi ska fortsätta stå fria inte bara från Euron utan från EU:s planer på centralstyrd ekonomisk politik.

Vi ska bedriva en ekonomisk politik som inte ökar den svenska statsskulden, vår låga skuldsättning är en stor tillgång i kristider och ökar utrymmet för vänsterpolitik. Men vi ska höja skatten för dem som äger mest och använda resurserna till välfärden, nya arbeten och investeringar.

Våra pensionspengar ska satsas på nyttiga klimatvänliga investeringar istället för i stora oljebolag. Statliga företag som Vattenfall och SJ måste styras betydligt bättre och ha god service och bra miljö som överordnade mål.

Vi kan gynna framväxten av nya regionala sparbanker som alternativ till de stora affärsbankerna.

Klimatfrågan är vår tids stora utmaning. Vi måste bygga om Sverige så att vi inte släpper ut mer växthusgaser per person än vad jorden tål, det samtidigt som vi ska vara en välfärdsstat och industrination. Klarar vi det blir vårt land en verklig föregångare globalt.

Vi kopplar åtgärderna för klimatet till ökad ekonomisk rättvisa i Sverige och globalt. Vi inser att klimatet kräver långsiktiga investeringar och planering.

Offentlig konsumtion är som regel betydligt mindre dåligt för klimatet än att öka den privata konsumtionen. När vi bygger järnväg, renoverar bostäder, bygger vindkraft och tar vara på bioenergin skapar vi nya framtidsbranscher och många nya jobb.

Vänsterpartiet ska kunna ingå i varje regering som bedriver vänsterpolitik. Men vi kan inte ta ansvar för en politik som ökar klyftorna i Sverige. Inför valet 2014 måste vi bidra till att skapa ett regeringsalternativ som kan besegra den borgerliga alliansen.

Jag menar att vi ska hålla dörren öppen för ett nytt rödgrönt samarbete inför nästa riksdagsval. Men det måste bli mer folkligt och mindre av ett samarbete mellan partiledningar jämfört med vad de rödgröna var 2010.

Inför nästa val måste det vara tydligt att om man ha verklig vänsterpolitik, verklig jämställdhet mellan kvinnor och män och en radikal miljöpolitik så behövs ett starkare vänsterparti.

6 reaktion på “Vart går vänstern?

  1. Vi kan gynna framväxten av nya regionala sparbanker som alternativ till de stora affärsbankerna.

    Vi skall även gynna framväxten av lokala kooperativa lösningar för att utöka den ekonomiska demokratin, medbestämmandet, den lokala förankringen och ansvaret om våra medarbetare som alternativ till de rovdrivande riskkapitalbolagen, framförallt i servicenäringar som vård och skola.

  2. SJ kan inte ha ett vinstkrav. En befolkning på nio miljoner räcker
    inte som underlag för en vinstdrivande järnväg, särskilt inte som det också ska vara ett alternativ i mer glesbefolkade trakter.
    Vattenfall borde bara få göra vinst på miljövänliga alternativ, då kanske de skulle investera i sådana istället för de icke förnybara energikällorna.

  3. Nu på äldre dar vill jag att en ledande talesperson för ett politiskt parti måste vara kunnig. Både på djupet och på tvären. Det räcker inte med att ‘verka vara en hederlig medborgare’. Jag kan inte tro annat än att du allmänt uppfattas som mycket kunnig, inte bara kring EU-frågorna, så därvidlag ser det bra ut för Vp. Sen måste övriga nyckelpersoner i partiet verka i samma förtroendeskapande riktning …

    Den nu aktuella Annie Lööf uppfattar jag som för okunnig för sin kommande roll. Som ledare kommer hon då att bli otydlig. Har hört en längre utfrågning i Svt 24 och Ekots lördagsintervju och där framhävde hon sig själv (=skröt) för mycket för min smak eller så svarade på ett sätt som jag inte uppfattade som varande personligt grundat utan schablonartat.

    (Medger att såna här omdömen om kändisar, t ex politiker är väldigt subjektiva.)

Kommentera