Island visar vägen ur krisen

Det ser mörkt ut för många krisländer runt om i Europa. Skulder och arbetslöshet stiger medan recessionen hotar. Men det finns ett intressant undantag med ett land som har lyckats vända en mycket djup finanskris, exemplet är Island. IMF lämnar nu ön eftersom  landet inte längre behöver hjälp från valutafonden. Island hade banker som gjorde enorma förluster och var nära att dra med sig hela nationen i konkursen. Landet var en nyliberal lekstuga lett av inkompetenta högerpolitiker.  Idag har Island lägre arbetslöshet än EU, handelsöverskott, tillväxt och en sanerad banksektor. Det är något som Grekland, Portugal och Irland bara kan drömma om. Vad har då islänningarna gjort?

– De har haft en rörlig växelkurs som har gett dem draghjälp ur krisen. Med euron hade det knappast gått att vända krisen.

– De har låtit banker gå i konkurs och ägarna och kreditgivare har fått ta smällen istället för skattebetalarna.

– De har försökt skydda dem med lägst inkomster och hjälpt husägare med uppskjutna betalningar på lånen för att undvika privata konkurser.

– Island har börjat ställa de ansvariga för bankrisen till svars för sina handlingar.

– Island har som enda krisland i Europa en Vänsterpartist som finansminister.

Visst har krisen också kostat det isländska samhället enormt mycket, men nu ser det faktiskt betydligt ljusare ut. Många trodde att krisen skulle leda till att de EU-skeptiska islänningarna skulle söka sig till EU:s och Eurons ”trygga” famn. Ska vi gissa att det inte kommer att ske? Istället borde EU:s finansministrar åka till Island på studieresa. Läs mer i E24

6 reaktion på “Island visar vägen ur krisen

  1. Ja det är egentligen obegripligt att s.k. utbildade ekonomer inte begriper det som vilken normalt funtad människa som helst borde begripa. Att låta valutan flyta LÖSER problemen! Det löste problemen för Sverige och det löser tydligen problemen för Island. BEkräåftar återigen min åsikt om ekonomr. De är överreklamerade fjantar som borde tas ner på jorden och minskas i antal kraftigt. De varken behövs eller gör någon nytta. Snarast gör de skada!

  2. Pingback: Från inkomstbortfallsprincipen till socialbidrag « Ett hjärta RÖTT

  3. – De har haft en rörlig växelkurs som har gett dem draghjälp ur krisen.

    Jo det har förstås sänkt importen kraftigt när utländska varor chockhöjdes med den kraftiga deprecieringen av valutan.

    Det konstiga är att utvecklingen för exporten så att säga varit trendmässig, kurvan i fasta dollar har varit stadigt stigande från skiftet 80/90-tal med ett litet hack nedåt från 2005 till 2006 för att sen fortsätta stiga. Som de flesta andra länder är det egentligen inte exporten som varit problemet utan importen. När nu ”alla” lånat till sina exportunderskott och måste dra ner importen kommer det förstås att drabba alla exportländer, ska nu Schweiz, Tyskland till varje pris behålla sina exportöverskott så kommer det att bli besvärligt. Underskotts länderna måste då minska sin import ännu mer för att få överskott som kan betala utlandsskulderna, det sätter ytterligare tryck neråt på exportölrrna.

    Island, export och import

  4. Och förstås Sverige som brukar vara bäst I klassen när det gäller ”beggar thy neighbor” politik. Alltså underskottsländerna som sitter med utlandsskulder har i princip inget annat sätt att betala dessa än att ha exportöverskott eller någon annan komponent i bytesbalansen har överskott mot utlandet.

    Problemet från början är i princip att de besatta av exportöverskott lånat ut sina överskott till underskottsländerna för att de skulle kunna importera ännu mer och genera ännu mer exportöverskott. Om detta ska redas ut och underskottsländerna ska kunna rätta till sina utlandsskulder måste de som är besatta av exportöverskott besinna sig och förstå hur det fungerar. Alltså Sverige, Tyskland, Schweiz m.fl. kan inte till varje pris tvinga fram överskott. Dessa länder har dessutom sedan länge överskott mot utlandet och inget behov av överskott för att betala utlandsskulder.

  5. Det som ”löste” våra minimala eller egentligen obefintliga problem med global konkurrenskraft var primärt USA:s permanenta stora underskott mot utlandet men förstås också inte minst den allmänna globala kreditexpansionen som gjorde det möjligt för många (nu problemländer) att importera långt mer än deras export egentligen tillät. Deprecieringen av kronan är sekundärt i detta sammanhang. Finns där inga köpare kan man sänka priserna hur mycket som helst, det hjälper inte, det har många konkursade företag fått lära sig, det måste finnas efterfrågan och konsumenter.

Kommentera