Stresstester och bankekonomer

Lagom till att ”marknaden” stängde för helgen kom resultatet av de stresstester av bankerna som EU har genomfört. Man ska nog ta resultaten av testerna med en stor nypa salt. Förra året klarade de irländska bankerna testerna utan problem, några månader senare var samma bankers förluster på väg att driva hela landet i konkurs. Även om testerna har förbättrats något så har de många svagheter.

En stor svaghet för testerna är att de har svårt att mäta hur en ny kraftig ekonomisk kris, exempelvis orsakad av att Grekland ställer in betalningarna, slår i andra och tredje led. Banker och investerare, och ibland andra som bara spekulerar, försäkrar sig mot förluster bland annat genom så kallade credit default swaps. Hur effekterna av förlusterna på den typen av affärer kommer att slå igenom finanssektorn verkar EU och finansministerierna inte veta tillräckligt mycket om. Detta medgav också finansmarknadsminister Peter Norman när frågan diskuterades i EU-nämnden häromveckan. När Lehman Brothers gick i konkurs 2008 var det just den typ av effekter av den akuta krisen som var svåra att förutse och som hade stora effekter. Tydligare kan det knappast bli att finansmarknaden behöver regleras hårdare och att direkt destruktiva former för spekulation borde förbjudas.

Det blir allt tydligare att ”marknaden” förbereder sig för en ny stor finanskris orsakad av den accelererande eurokrisen. Märkligt nog är politiker som regel ganska tysta inför det som sker och de erbjuder ofta få egna analyser och egna förslag till lösningar på krisen. Det är väl just nu som eurons alla anhängare borde kliva fram och förklara hur den oreda de har varit med och orsakat med euron och avregleringar ska lösas. Istället har vi i Vänsterpartiet varit ganska ensamma när vi tidigt talade om ordnade nedskrivningar av skulderna, hårdare regler för spekulation, att bankerna måste vara med och betala och att euroområdet som konstruktion måste ifrågasättas. Nu sägs de sakerna, som var högst kontroversiella för någon månad sedan, av vilken bankekonom som helst. Men EU verkar vara näst intill handlingsförlamat inför krisen. Det enda som kan ordineras är stålbad av nedskärningar medan euron och bankerna ska räddas. Snart nog lär väljarna i många länder ha tröttnat både på effekterna av och att betala för den politiken.

Istället för politiker är det ofta bankekonomer som nu får analysera krisen i media. Problemet är ju att deras arbetsgivare, bankerna, i högsta grad är part i målet. Visst finns det bankekonomer, som Robert Bergqvist på SEB, som är mycket trovärdiga och seriösa. Andra talar uppenbart i bankernas egen sak när de försöker gjuta olja på vågorna och komma till slutsatsen att skattebetalarna ska betala fantasisummor medan deras egna banker ska gå skadeslösa. Ekonomerna har ju också en svaghet i att de ofta är mindre politiskt kunniga. Då blir det enklare att föreslå något som att ”EU ska bli en fiskal union”, ett förslag som inte har så mycket politisk realism om man ser till hur EU faktiskt fungerar.

En annan grupp som ofta misslyckas i sina försök att greppa eurokrisen är de politiska journalisterna med inriktning på EU i de stora tidningarna. De har ofta varit fångade av sin egen lojalitet mot projektet. Istället är det ofta yngre ekonomijournalister som har kommit med de intressanta analyserna.

Nu var stresstesterna en teoretisk övning. Snart lär stressnivåerna testes på allvar, det blir en helt annan historia.

läs mer i SvD, DN, DN och SvD

26 reaktion på “Stresstester och bankekonomer

  1. Pingback: Den skamliga statsskulden

  2. Att våra viktgaste media låter politikerna så lätt ”slippa undan” i detta läge är under all kritik och att ”använda” bankekonomer som objektiva observatörer är minst sagt tveeggat eftersom de i högsta grad är involverad i skeendet. Har med stort intresse tagit del av din och de Vylders debatt mot Carl B Hamilton respektive Flam. Tack för det!

  3. Väl skrivet, jag tror du har rätt i allt.

    Ekonomer litar jag inte på för de som väljer sån karriär är skrala i matte, kan bara grunderna. Känner en Umekille född 87 som går på sluttampen av KTH-studierna och som sommarjobbar på en stor svensk bank och sitter och räknar på Hedgefonder m m. Det borde jag ha begripit att man tar såna stjärnor i anspråk för pengar finns förstås i branschen. Då blir det svårare, jag får tänka om. Matematiker beräknar och får bra pröjs för det, ekonomer tar deras data och kommenterar i tv.

  4. Det är verkligen intressant att se hur det som sågs som tokradikala idéer från yttersta vänsterkanten för några månader sedan lite diskret gått och blivit mainstreamtankar bland de som är någotsånär insatta i ekonomi, men saknar den sortens ideologiska skygglappar som är en förutsättning för att få Henrik Brors eller Lena Mellins jobb. Plötsligt händer det, liksom. Och plötsligt kan också högerekonomer medge att euron inte var det mest genomtänkta projektet i världen. Få se om det uberkorkade paradigmet att man måste spara sig ur depressioner och lågkonjunkturer skiftar också framöver.

  5. Nämnda Bergqvist ”– Jag hoppas och tror att staterna kommer att stå upp för de banker som kan drabbas av den grekiska statens svaga ekonomi. Jag tror att vi kan stoppa dominoeffekterna, och att tyska staten står upp som garant för de tyska bankerna.”
    Han verkar inte gjort kopplingen att det är just räddningen av bankerna som är orsaken till de akuta skuldproblemen! Hur många gånger ska vi upprepa den osunda cykeln? De enda som tjänar på detta är de som tar hem räntorna.
    Finanssektorn är uppenbarligen överdimensionerad. Lösningarna som jag ser på det är antingen att låta dominoeffekter av konkurser rensa banan, eller att låta staten ta över och slå samman, avveckla och omdirigera finansverksamheten i de företag som trots allt har något reellt värde. Hur ska stater hantera bankers förluster/konkurser enligt dig?

  6. Jonas, du skriver att det finns ”bankekonomer, som Robert Bergqvist på SEB, som är mycket trovärdiga och seriösa.

    Vad är det som Bergqvist säger i intervjun med DN som du tycker är bra?

  7. Jag är inte lika säker som Bergquist att Tyskland skall fixa eurokrisen. Merkel har redan förlorat några delstatsval på denna fråga och tyskarna börjar bli evinnerligt trötta på att torka upp efter andra. Dessutom klarar de sig mycket bättre med D-mark än Euro.

    Nej,….mitt tips är att vi ännu bara är i början. Johan Norbergs film ”Överdos” ger en bra beskrivning av vad som nu sker i Euroland. För den nyfikne finns den på hans hemsida.

    • Missförstå mig rätt. Jag håller inte med Bergqvist i allt, inte heller i denna intervju. Jag menar bara att han har varit en av de ganska få bankekonomer som tidiagt var öppen och ärlig om krisens allvar och risker inklusiver sådant som att tidigt tala om nedskrivningar och faktiskt också om EMUs överlevnad.

      mvh

      Jonas

  8. Efter att ha läst Jonas inlägg lite ordentligare, tycker jag han gör det väldigt enkelt för sig politiker som han är. En sak vill jag vara tydlig med, politiker skall inte ha med ekonomi att göra för de fattar inget.
    Eurokrisen är just precis skapad av politiker som begriper noll och intet av ekonomi utan ständigt spär på och ökar offentlig sektor som ger minus i avkastning.
    Ta som exempel Vänsterns eget partiprogram så tror jag ni fattar. 6 timmars arbetsdag vilket ger en kostnadsökning på 34% till svensk ekonomi och arbetsliv,…..vem skall betala….alltid är det någon annan? 200 000 ytterligare anställda i improduktiv offentlig tjänst. Bara här hamnar vi på en nota i runda slängar om 400 miljarder. Var skall pengarna tas? Genom ökad statsskuld likt Grekland?
    Det är inte marknaden som knäcker Grekland utan vettlösa politiker som lovar(t) vitt och brett utan ekonomisk täckning för den ekonomiska verkligheten.
    Som privatperson kan du inte tjäna 100 000 och systematiskt spendera 150 000 år ut och år in innan långivarna sätter stopp. Matematiken är grundläggande och enkel såväl privat som för en stat.

    • Bästa Bertil,
      Med det möjliga undantaget Grekland är ine eurokrisens huvudorsak för höga offentliga utgifter. I flera av krisländera är underskotten snarare en effekt av krisen än tvärtom. Orsakerna får man hitta i bankernas affärer, överhettning och problem kopplade till euron som olika utvedkling av produktivitet med samma valuta. Vänsterpartiet föreslår inte ofinansierade reformer. Jag rekommenderar en läsning av vårt budgetförslag. Tvärtom var vi med och sanerade statens finanser och tog statsskulden från dryga 70 till runt 40 % av BNP,

      mvh

      Jonas

  9. Pingback: Fruktsallad | Osunt

  10. Jonas, budgetförslag är en sak och partiprogram något annat. Men varför då ha förslag i partiprogrammet som saknar all ekonomisk relevans?
    Sedan delar jag inte din uppfattning att underskotten är en effekt av krisen. Visst ser det ut så på papperet, men bakomliggande skäl är att länder med politiker som inte kan hålla fingrarna i styr, ständigt spätt på utgifterna så att man ligger på gränsen. Det finns inget i kassakistan att kasta in när det krisar.

    Sedan i PIGS ländernas fall tillkommer sjunkande produktivitet samtidigt som arbetskraftskostnaden stigit snabbare än inom ävriga euroland.
    Skuldavskrivning för Grekland är ingen lösning. Andra som jobbat hårt får betala kalaset och man belönar istället inaktivitet och låg produktivitet. När grekerna sänkt sina löner motsvarande deras produktivitet, först då kan en rekonstruktion komma ifråga enligt min mening,……eller kanske det allra bästa,…..att de lämnar Euron för gott. De tvingas då till det nyss nämnda.

    Det är mycket prestige med i bilden. Euron skulle ju bli ”kronjuvelen” på hela EU-drömmen. Personligen hoppas jag att skuldkriserna leder till Eurons fall och att Lissabonfördraget i slutändan rivs upp. Fördraget saknar all demokratisk legitimitet. Alla turer med folkomröstningar som man struntat i är en skam för varje land som vill kalla sig en demokrati. EU har blivit en lekstuga för den politiska adeln.

    • Hej Bertil,
      Ursäkta de långsmma svaren, semstern tar ut sin rätt och det är mycket att göra på stugan. Partiprogram uttrycker ju långsiktiga mål, budgetmotioner vad man tror att man faktiskt kan göra det kommande året. Bägge behövs för ett levande parti. Arbetstidsförkortningar är förstås stora reformer som ofta sker stegvis och främst finaniseras genom att den ökande produktiviteten används till att korta arbetstiden. Men det finns också tydliga andra ekonomiska vinster när fler kommer i arbete, fler orkar till pension och ohälsan minskas. Dessutom är ju målet inte bara att folk ska jobba utan även ha tid för barn och familj.

      Skuldavskrivning för Grekland är nödvändig oavsett om man tycker om det eller inte. De kan helt enkelt inte klara skulderna och behöver dessutom en nystart. En rörlig växelkurs skulle öka konkurrenkraften mycket snabbt. Självklart måste den som spekulerar i statspapper också kunna förlora pengar. Annars håller jag med om mycket av det du skriver om EU. Men visst är underskotten i flera länder en orsak av krisen, Irland är kanske det tydligaste exemplet, pengarna gick direkt till bankerna. Dessutom gör eurons konstruktion det svårt att bekämpa krisen.

      mvh

      Jonas

  11. Simsalabim,…..så kom då förslaget. En bankskatt skall rädda Grekland och säkerligen resten av PIGS.

    På torsdag träffas den politiska eliten för att lösa krisen, det blir nog snömos och den vanliga EU-medborgaren får betala för PIGS-ländernas slöseri……….och tokstollarna Reinfeldt och ”majoren” framhärdar i att vi skall ansluta oss till Euron. Är dom helt från vettet?

  12. Som politiker tycker du Jonas förmodligen att jag är tjatig ,..och det är väl jag även om jag inte röstar på ngt av partierna i Riksdagen.
    Soffliggare är jag. Gammal FNL-are var jag, men sett i dagens ögon vad Vietnamn är, tvingas jag till avbön över denna kommunistiska diktatur.
    Det är inte kul precis och Ohly har ju haft vissa problem med sin kommunistiska avbön. Jag tror du blir mycket bättre som partiledare partiledare utan samma ryggsäck. Grusgången är redan krattad. Grattis.

    I motsats till alla svenska partier vill jag ha ett genom lag stadgat referendum i likhet med Schweiz, d v s att vi medborgare får verklig makt och kan genom referendum välta regeringsmakten i en folkomröstning när lagförslagen inte passar oss via röstinsamling! Det gäller inte bara EU-medlemskapet utan också allt annat. I mitt eget fall är utträdet ur EU-vansinnet viktigast.

    Är du Jonas, beredd att kämpa för dessa våra medborgerliga rättigheter? Jag är en enskild väljare, men ger bara min röst till den som garanterar mina rättigheter, ingen annan.

    Mötet på torsdag kan bli Eurons ”svanesång”, vi får se. Alltid luras man, en bankskatt får omedelbart genomslag till alla med lån på bostäder och ingen säger sanningen. Svensson skall betala utan att den dumma valboskapen är medveten om det!

  13. Visst gör eurons konstruktion det svårt att bekämpa krisen och har gjort Grekland till mer eller mindre ett protektorat (eurofängelse) med stora nuvarande och kommande inre spänningar. Det finns egentligen bara en rimlig väg ut, men den är p g a politisk prestige omöjlig, d v s att de lämnar EMU och tar tillbaka sin gamla valuta. På sikt skulle de då kunna bygga upp ekonomin igen om lånen lämnades räntefria och de ges en rimlig chans att amortera ned skuldberget. Hur som helst, vi får se hur det går på torsdag.
    Jag misstänker att EU-politikerna just nu är som en skock yra kacklande höns inför det kommande mötet. Det är mycket som står på spel, i dess förlängning kanske hela eurons vara eller inte vara och som tidigare sagt, hoppas jag den kraschar. Det var en vansinnig politisk ide från första början.

    Arbetstidsförkortningar är ohyggligt dyrbart och jag tycker det är upp till den enskilde att bestämma sin arbetstid och lön. Samtidigt ogillar jag på samma sätt Juholts utspel om rätt till heltid. Det finns ingen sådan rättighet, d v s du kan inte genom ett politiskt beslut förvandla en halvtid till heltid. Då försvinner sannolikt halvtiden för gott.
    Själv skulle jag kunna pensionera mig och har kört 25% några år nu. Vid 64 tänker jag nu istället gå upp till 75%. Jag menar att det skall vara upp till den enskilde att jobba så länge man kan, är frisk, orkar och vill.

    Nu skall jag inte störa dig mer med pysslet du har med din stuga. Trevlig sommar önskar jag dig, samt tar mig friheten att gratulera dig på förskott till partiledarposten.

    mvh

    Bertil

  14. ”Arbetstidsförkortningar är ohyggligt dyrbart och jag tycker det är upp till den enskilde att bestämma sin arbetstid och lön.”

    Det är inte särdeles sant. Det finns goda försök med arbetstidsförkortningar som visar på kraftigt produktivitetsökning. Fruktansvärt dyrt är det att ha mängder med människor arbetslösa.

  15. Kuno,….visst är det dyrt med arbetslösa men att ge dem ett låtsasjobb utan produktivitet löser inte problemet och någon skall ju betala i slutändan.
    Den svenska modellen ger för höga ingångslöner vilket i störst utsträckning drabbar ungdom, invandrare och de som inte kan fungera 100%.
    En tänkbar väg ut ur den eländiga bidragskulturen vore t ex att låta alla inkomster under 120 tusen vara skattebefriade. En majoritet av de som står utanför idag kan alltid göra något istället för att stå med mössan i hand och få bidrag. Det är förnedrande. De som faller igenom tar vi självklart hand om.

  16. @Bertil

    Det verkar som om du resonerar som alla de ekonomer som gång på gång missat att förstå hur en samhällsekonomi fungerar och vem/vilka den i ett demokratiskt system är tämkt att serva. De har ju inte ens lyckats med att förstå hur deras egen ekonomi fungerar…läs gärna Steve Keen i detta ämne. Att den nyliberala skolan och dess idéer aldrig kunnat bekräftas av verkligheten är väl ett signum om något för att inte tala om den förvåning som de nyliberala uppvisade när det nuvarande kreditbaserade penningsystemet slog i skuldtaket 2007-2008.

    Att inte skörda den frukt som finns för att det saknas krediter i ekonomin är bara dumt. Unga människor som inte sätts i arbete är arbetskraft som aldrig kommer tillbaka…då klockan tyvärr inte stannar för att ekonomin inte sätter fart, dvs ett enormt resursslöseri. Mig veterligen så står ”ekonomi” för just hushållning. Hur väl tycker du att vi hushåller med ungas arbetskraft? Att vi dessutom inte investerar tillräckligt i ungas utbildning (vilket tydligt framgår av internationella studier där Sverige halkar allt längre efter) är ett ”framtida” resursslöseri.

  17. Bertil, om du hävdar att man har eller skulle ge arbetslösa låtsasjobb utan produktivitet, så får du också peka på vilka jobb som är utan produktivitet. Vilka jobba är det du talar om som saknar produktivitet?

  18. Bertils nygamla idé om skattebefrielse för låginkomsttagare och vad den skulle göra med viljan att betala skatt för de över 120 tusen vet man hyfsat väl hur den blir. I USA använder man de som betalar liten eller ingen inkomstskatt som slagträ för att själva slippa eller sänka sin skatt. Förståelsen och viljan tenderar att försvinna när de anser att andra slipper undan densamma.

  19. Jag vill inte påstå att skattesänkningar skulle vara den enda lösningen men kanske en väg att gå tillsammans med andra åtgärder av olika slag.
    Dock finner jag det nuvarande systemet sjukt och det har nått vägs ände. Vi har ca 900 tusen som står utanför av olika skäl. Vi har fortsatt världens högsta skatter (2 efter Danmark) och jag finner det föga meningsfullt att först beskatta låg- och medelklass för att sedan med dessa pengar dela ut bidrag, soss etc. till många som är fullt arbetsföra.
    Kunde hälften eller t o m en tredjedel komma i sysselsättning denna väg vore mycket vunnet och skattetrycket kan sänkas ytterligare. 1960 hade vi ett tryck på 30% och Sverige fungerade alldeles utmärkt. Nu ligger det på 46%.

    Skuldkrisen var det många liberaler som varnade för http://www.johannorberg.net/?page=articles&articleid=158 och det var Bill Clinton som drog igång eländet som sedan fullföljdes av Bush.

    Intressant är att Milton Friedman förutsåg Eurons kris. Han gissade att det skulle hålla ca 15 år för Euron och vi är snart där.

  20. Jag kikade in på en tabell om skattetryck ovan. Bara som en parantes, när min morfar stod på barrikaderna under storstrejken 1909 protesterade man bl a mot de höga skatterna. De var hissnande 8%. Tiderna har sannerligen förändrats och inom LO är skattesänkningar numera tabu. Som det kan gå!

  21. @Bertil

    Hur stor var barnfattigdomen 1909? Hur bra var folkhälsan, bildningsnivån på våra unga? Hur stor var ojämlikheten mellan de rikaste och de fattigaste?

    Det låter som om du med skattesänkningar vill ha tillbaka det statarsamhälle som vi då hade men tyvärr så tror jag inte att en majoritet av väljarkåren vill detta.

Kommentera