Att nå havet

Igår nådde vi havet, brorsan, brorsonen och jag. Vi har paddlat en sommardag varje år de senaste nio åren från sjön Tolken i Ulricehamns kommun. I början var Viskan mest som ett större dike. Nu var det en lugn flod som vi avslutade på. Vi har passerat metropoler som Hökerum, Gingri, Borås, Seglora och Veddige. Vi har paddlat genom forsar, kohagar och gamla industrier. Det har varit mycket vackert och ibland lite enahanda.

Viskans utlopp vid själva havet är väl kanske inte sådär slående naturskönt med passage under motorvägen och utsikt över Värö bruk. Men utsikten över Värö bruk fick mig att tänka på en klassisk och viktig, men nu nästan glömd facklig konflikt. På Värö bruk har den lågmälde men envetne vänsterpartisten Kjell-Erik Karlsson arbetat. Han har också varit ledande kommunpolitiker i Varberg och riksdagsledamot för Halland. 1993 hamnade han i en lång konflikt med pappersbrukets ägare efter att han hade använt sin yttrandefrihet och kritiserat företaget för dålig miljöpolitik. Kjell-Erik fick sparken. Han vann i AD men företaget vägrade acceptera domen. De valde att betala rejält för att köpa sig fria från den kritiske pappersarbetaren. Där hade många historier slutat. Men Kjell-Eriks arbetskamrater vägrade acceptera företagets arrogans. Värö bruk stannade, sedan stannade pappersbruket i Mönsterås i solidaritet. När även arbetarna på bruket i Mörrum hotade gå till aktion backade ägarna. Strejkerna kostade företaget Södra Cell miljoner varje dag. Arbetarnas seger blev total och Kjell-Erik som hade vägrat låta sig köpas fick tillbaks jobbet. Det var en mäktig uppvisning i arbetarsolidaritet som jag påminns om varje gång jag ser Värö bruk.

Så visst var det trevligt att nå havet.

Kommentera