EU:s krispaket till Grekland – notan till skattebetalarna

I helgen kommer eurogruppens finansministrar att diskutera ett nytt stödpaket till Grekland. Redan igår fredag kom Frankrikes Sarkozy överens med Tysklands Merkel om delar av innehållet. Av medias rapportering framstår det som att det inte blir frågan om någon nedskrivning av Greklands skulder – bankernas bidrag till att lösa den grekiska krisen blir frivilligt. Istället är det skattebetalarna som ska stå för hela notan och hela risken. På fredagens EU-nämnd sa Anders Borg att det totala svenska bidraget till paketet, via IMF och EU, kan röra sig om uppåt fem miljarder kronor. Det är vad man kan kalla en högriskplacering.

Varför är det nya ”stödpaketet” dåligt?

För det första skjuter bara EU problemen framför sig till nästa akuta kris. Alla vet att Grekland inte kommer att klaraatt betala  alla sina skulder. Nu går skattebetalarna in massivt medan banker som har spekulerat i grekiska statspapper kan dra sig ur med vinst. Allt enligt finanskrisens gyllene regel om privata vinster och offentliga förluster.

För Grekland erbjuds enbart hårdare svångremspolitik och privatiseringar. Det innebär fattigdom och arbetslöshet i Grekland, men knappast att landet kan få fart på sin ekonomi. Visst måste mycket förändras i Grekland både vad gäller skattesystem och utgifter, men med den här politiken skapas recession och grogrund för protester och kraftiga politiska motsättningar i landet.

Även om Grekland som genom  ett under skulle kunna spara sig ur denna kris så återstår den grundläggande problemet med svag bytesbalans och dålig konkurrenskraft. De hänger direkt samman med Euron i sig. Därför måste också själva valutaunionen diskuteras.

Om Sverige lägger fem miljarder på detta ”paket” så är risken stor att delar av de pengarna aldrig kommer åter. Så länge man inte kombinerar stödåtgärder med nedskrivningar (betalda av ägarna till obligationerna) så är det sannolikt ett stöd som hjälper grekerna mycket lite, det blir mest ett stöd till de banker som äger grekiska statspapper. Jag kan tänka mig många bättre användningsområden för fem svenska skattemiljarder.

läs mer i DN, SvD, Aftonbladet DI och Expressen

Mycket av medierapporteringen är födumsfull och trist tycker jag. Greker framställs enbart som lata och korrupta, mycket lite tid och tanke ägnas åt bankernas och eurons roll i krisen.

7 reaktion på “EU:s krispaket till Grekland – notan till skattebetalarna

  1. Det är alltid bekvämast att anklaga folket som lata. I Greklands fall handlar det dock om systematiska svarta sektorer som måste komma tillrätta för att driva in skatter och på så sätt täcka offentliga utgifter. Men villkoren från långivarna är direkt ideologiska.

    Argumentet att greker är lata är cyniskt – så fall är amerikaner, britter, spanjorer, belgare, portugiser, italienare och flera till lika lata (om man utgår ifrån skenande budgetnderskott). Problemet är systemet, och därför skall kritiken vara mot systemet. Det ekologiskt ohållbara, spekulativa, socialt fruktansvärda ekonomiska systemet upprätthålls och implementeras i allt snabbare takt. Politisk integritet och kunskap behövs mer än någonsin.

    Folket i Grekland har fått nog och nu anordnas folkliga församlingar runt om i Grekland med fokus på framtiden, fritt från partipolitisk inblandning. Folket har börjat resa sig. Och de accepterar inte stålbadet ifrån trojkan.

  2. Jonas, kan du förklara varför Cecilia Malmströms karl blir chef över Norr-och Västerbottens kontor i Bryssel?

    Finns det verkligen ingen kompetent NORR-ELLER VÄSTERBOTTNING till posten?

    Jag önskar ju att jag kunde ”skylla” valet på alliansen men bägge Kommunförbundets representanter från Norr- och Västerbotten (storägarna) är väl socialdemokrater?

    Jag förstår INGENTING av detta!!!

  3. Ett ”lån kombinerat med nedskrivningar” kan med ett annat ord kallas ”gåva”. Varför skall vi ge bort pengar till ett land som bränner det på saker vi inte har råd med själva? Vill du ge dina egna pengar till Paris Hilton?

    • Hej Erik,
      Nä just det, därför krävs det nedskrivningar vars kostnad får bäras av fodringsärgarna, dvs bankerna, inte bara att EU öser in mer pengar när man vet att Grekland inte kommer att kunna betala sina skulder. Då tarc det offentliga över risken från det privata.

      mvh

      Jonas

Kommentera