Anders Borg – bankernas man

Det verkar kärva bland EU:s finansministrar när det nya ”räddningspaketet” för Grekland ska förhandlas fram. Igår kväll blev det ingen överenskommelse, på måndag ska de göra ett nytt försök. I allt fler länder tröttnar skattebetalarna på att låna ut enorma summor, pengar som kanske aldrig kommer tillbaks. Det för att försöka bota en kris som till stor del har orsakats av oansvariga banker och en valutaunion som förvärrar de ekonomiska problemen. Det blir också allt mer uppenbart att EU:s krismedicin med stenhårda nedskärningar och attacker på löntagarnas rättigheter inte fungerar. Krisen blir allt djupare. I krisländerna blir EU allt mer synonymt med arbetslöshet, privatiseringar, fattigdom och högerpolitik.

Svårigheten att komma överens inom EU har också en annan politisk grund. Alla inser att Grekland inte kommer att klara att betala sina skulder. Frågan är när och hur en nedskrivning av skulderna ska göras. Här går en konflikt mellan länder som Tyskland som vill att även de privata intressen som har lånat ut pengar, inte bara vi skattebetalare, ska stå för notan på ena sidan och på den andra de som verkar vara beredda att låta bankerna gå skadefria medan allt läggs på skattebetalarna. Till den senare kategorin måste Anders Borg räknas, det bekräftas åter av nya intervjuer idag. Den linje som Borg förespråkar är både orättvis och orimlig. Bankerna spekulerar i statspapper för att göra vinst – ska de då inte också kunna göra förlust? När kommer bankerna att lära sig om skattebetalarna står för förlusterna medan vinsterna förblir privata? Anders Borg som har vårdat sin image av att ställa tuffa krav på bankerna visar sig nu värna deras vinster och kassakistor medan vanligt folk runt om i EU får ta notan.

läs mer i SvD, SvD, DN, DN och ekot

Föga förvånande visar SCB:s stora väljarbarometer om EU och eurosympatier att stödet för euron fortsätter rasa bland de svenska väljarna. Idag skulle bara 24 procent rösta ja till euron medan 64 procent skulle rösta nej. Frågan om euroanslutning är politiskt död i Sverige för överskådlig tid. Samtidigt måste man säga att ja-sidans siffra på 24 procent är högre än vad verkligheten borde motivera. För inte kan andelen folkpartister och självplågare vara så hög sammantaget som var fjärde svensk?

Även sympatierna för EU-medlemskapet minskar något. Därmed bryts en lång trend där de som är för EU-medlemskapet stadigt har blivit fler under många år. Nu är 52 procent av befolkningen för EU-medlemskapet medan 21 procent är emot. Som förut visar siffrorna att kravet på utträde ur EU har mycket begränsat folkligt stöd samtidigt som entusiasmen för EU är mycket måttlig. Det ger bilden av en befolkningen som snarare har lärt sig acceptera EU som en realitet än som känner entusiasm. Trots dryga 15 års medlemskap i EU och mycket propaganda är det bara ungefär hälften av svenskarna som faktisk är uttalat för EU. Samtidigt är det konstigt att folk inte kopplar samman EU mer med euron. Det är ju faktiskt två sidor av samma mynt.

läs mer i GP

14 reaktion på “Anders Borg – bankernas man

  1. Det är skönt med politiker som förstår vad som händer i världen och gör kloka analyser av det. Det finns alltför få politiker som klarar det. De enda svenska partier som jag ser som har riktigt kunniga ekonomipolitiker är Vänsterpartiet med dig och Moderaterna med Anders Borg. Ni har båda två mycket god förståelse för krisens orsaker och utveckling. Sen har ni förstås väldigt olika åsikter om vad man ska göra åt det hela, men där får vi väljare säga vårt om vilken politik vi vill ha.

  2. Pingback: Grekland - uppror, strejk, polisbrutalitet | Svensson

  3. Pingback: …Greklands kris är EU:s! | runor

  4. Pingback: Det Relativa Rikedomsbegreppet är en Katastrof för Sverige | Nemokrati

  5. Instämmer i vad Flute säger.

    Igår såg jag från min upphöjda bussförarposition in i en passerande splitter-ny Merca vid Gullmarsplan där en invandrare satt i passagerarsätet och bläddrade i en tjock bunt 500-lappar. Vad var det för pengar? På samma sätt undrar man om alla pengar och värdepapper som rullas runt i Europa- och världsekonomin. Kan inte allt bara braka ihop på en dag eller två? Likaså om alla rapporter om att t ex Sveriges ekonomiska läge är så gott. Kan det senare verkligen vara sant om man vänder på alla stenar?

  6. @ Jonas: Rätt! Stå upp för rättvisa och sanning. Ut ur EU och aldrig med i någon euro!

    @ Gunnar: Privata lånen ligger tydligen på 2,5 ggr BNP och de flesta av dessa är bolån (så som i USA)

    Bankernas egna lån, i Sverige, ligger på 4,5 ggr BNP och innehas av de fyra största, ”Too big to fail”, bankerna: SHB, SEB, Swedbank och Nordea.

    Gissa vad som ligger runt hörnet även i lilla, säkra Sverige. Dags att vakna!

  7. @ Gunnar
    bläddrade i en tjock bunt 500-lappar. Vad var det för pengar?

    Det är väl känt vad det är för pengar, bara en idiot kan tro att många invandrarföretag har någon sorts magisk förmåga som kan sälja varor och tjänster till priser som det rimligen inte kan betalas skatt och anständiga löner för.

    Malmö under ytan
    På det iskalla betonggolvet halvligger Kassim under en skåpbil som behöver en ny kamrem. Han svär åt de grova arbetshandskarna som gör det svårt att komma till, grinar illa åt den bitande kylan som gör att snösträngarna runt honom aldrig töar.

    Det senaste året har Kassim jobbat här i verkstaden sex dagar i veckan, åtta till tio timmar om dagen.

    Kassim är papperslös. Han får 25 kronor i timmen
    I kylan utanför jobbar fyra män, varav tre är papperslösa.
    Malik, en lång och gänglig palestinier … Han har jobbat här i fyra år, för 25 kronor i timmen, precis som de andra.

    – Man måste gå tillbaka till senare delen av 1800-talet för att hitta motsvarande löneskillnader i Sverige, säger Kurt Junesjö, tidigare förbunds­jurist på LO-TCO och expert på arbetsrätt.

    När vi träffar Amir jobbar han i en jourbutik i närheten av Möllevångstorget, 13 timmar om dagen, sju dagar i veckan. Lön: 200 kronor om dagen, alltså 15 kronor i timmen.
    – När jag bad om lönehöjning frågade chefen hur jag kan göra av med alla pengar. Själv drar han in 20 000 kronor i månaden bara på smuggelcigaretterna, säger han.
    – Där. Där. Där. Där. Där.
    Amir pekar ut de butiker och restauranger som han med säkerhet vet utnyttjar papperslösa som svart arbetskraft.

    tre polisbussar omringar Özen Allfrukt på Lantmannagatan, som omsätter drygt 70 miljoner kronor. Civilklädda utredare från gränspolisen kliver in på lagret och fikarummet och kontrollerar ett tjugotal personer. Några kan visa att de är anställda, resten hävdar att de är där för att söka praktikplats eller prata med en kompis, trots att flertalet har hängt in kläderna i personalens omklädningsrum.

    tidigare fick Abdos, också det ett av Malmös största livsmedelsföretag med en omsättning på runt 130 miljoner kronor, besök av gränspolisen. Ett tjugotal personer kontrollerades. Fem hade så oklara identitetshandlingar att de togs in, två var efterlysta för utvisning.
    – De var väl kunder, jag är inte så insatt i personalfrågorna, säger vd:n Samir Abdo, och avböjer att svara på fler frågor.

    Sydsvenskan har också träffat asylsökande som vittnar om tio timmars arbetsdag för 150 kronor och gratis mat på en av Malmös mest populära restaurangkedjor, Falafel No 1.
    den underjordiska arbetsmarknaden är så vida utbredd att det är näst intill omöjligt för en Malmöbo att inte vara med och bidra till dess existens bara genom normal konsumtion… Malmö stad är inget undantag.

    Ett hundratal Malmöföretag har de senaste två åren fått böter för att personalliggaren varit i oordning. I några av fallen har personalen sprungit från platsen när Skatteverket utredare kommit på besök.

    Skatteverket kan kontrollera personalliggare men bara i frisör- och restaurangbranschen. I andra branscher kan Skatteverket endast kontrollera kassaregistret. För att kunna betala svarta löner krävs ofta svarta inkoms¬ter, lyder resonemanget. Vid de kontrollerna riskerar arbetsgivaren inga frågor om personalen som just sprang ut bakvägen.
    Den som fuskar med personalliggare eller kassaregister riskerar 10 000 kronor i böter, 20 000 om fusket upprepas inom ett år. En risk många kalkylerar med eftersom de samtidigt kan spara miljoner på sänkta personalkostnader.

    – Om jag vore säker i Irak varför skulle jag då stanna här och jobba som en slav i ett sådant där garage och ständigt vara rädd, säger Kassim (utbildad maskiningenjör).

  8. Bra Jonas, sådana här uttalanden förtjänar uppmärksamhet, vilket du nu också får. Pinsamt när (v) står för fria marknader och liberalism, medan Anders Borg står för statligt säkrade vinster och socialism.

  9. Jonas du som har koll på det mesta, vad skulle utträdet ur EU kosta för Sverige? Kanske lönt att tänka på i dessa tider!

  10. Måste ju säga att det är kul att vänsterpartiet är mer kapitalistisk än vår så kallade liberala höger. Några idioter har lånat ut pengar de inte borde då får man ta sina förluster, svårare än så är det inte. Bankerna är för kapitalism så länge de tjänar på det, annars vill de inte vara med.

  11. Det är en missuppfattning att Sjöstedt är kapitalist och Borg skulle vara ”socialist”. Borg vägleds av principen att skattebetalarna ska stå för notan och att kapitalisterna ska slippa.
    Sjöstedt har en retorisk poäng i vad han skriver, men inser naturligtvis att hur man än gör så är det folket som får betala den kommande krisen hur man än väljer att att göra.
    Vänstern har sedan 2008 haft ett gyllene tillfälle att göra upp räkningen med marknadsliberalerna. Att man inte gör detta beror på att Vänstern och Socialdemokratin behöver en blomstrande kapitalism för att nå framgång. Endast då skapas de mervärden som de själva kan använda sig av i sitt politiska värv. Många skattepengar är förutsättningen för vänsterns politiska strävanden.
    Endast en högkonjunkturell kapitalism ger Staten de skatteintäkter som Vänstern och Juholtpartiet behöver för att leka välgörenhetstanter.

  12. Pingback: Internationella Kommentarer om Plan D | Nemokrati

  13. ”Här går en konflikt mellan länder som Tyskland som vill att även de privata intressen som har lånat ut pengar, inte bara vi skattebetalare, ska stå för notan på ena sidan och på den andra de som verkar vara beredda att låta bankerna gå skadefria medan allt läggs på skattebetalarna. Till den senare kategorin måste Anders Borg räknas, det bekräftas åter av nya intervjuer idag. ”

    Det behövs länk/källa till de senaste intervjuerna för att styrka ovanstående. Går Anders Borg ut med dubbla budskap, var finns de andra intervjuerna.

    Här är en tidigare intervju med Anders Borg.

    ”– De privata banker som har lånat ut stora belopp till Grekland måste vara kvar och ta ett ansvar. Det är inte rimligt att vi lämnar privata långivare helt skadefria.”

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4559819

  14. Pingback: Nordea korkar upp champagnen och redovisar bubbelvinsten ‘i detalj’ | Nemokrati

Kommentera