Om kärnkraft och känsla

Det har varit mycket kärnkraft och energifrågor den senaste tiden. Jag har föreläst i Umeå, debatterat i riksdagens kammare med finansminister Anders Borg, träffat och talat energifrågor med en god vän som råkar vara finansminister i den tyska delstaten Brandenburg och besökt företrädare för den svenska vindkraftsindustrin. Intrycket är ganska entydigt, argumenten för kärnkraft bli allt svagare. Till det kommer katastrofen i Fukushima.

Det finns flera starka argument mot att bygga ny kärnkraft och för att avveckla den gamla. Katastrofen i Japan påminner oss om en olyckas ohyggliga konsekvenser. Miljöproblemen vid uranbrytning är betydande. Bränslet är en ändlig resurs som en dag kommer att ta slut eller bli för dyrt. Osäkerheten om slutförvaringen består. Det finns en tydlig koppling mellan kärnkraft och kärnvapen. Kärnkraften är ett sårbart storskaligt system vilket vi har fått bevis för denna vinter då de svenska reaktorerna ofta har stått stilla medan elpriserna har rusat i höjden. Men det argument som verkar sticka hål på planer om nya kärnkraftverk är kostnaderna, kärnkraften är helt enkelt väldigt dyr.

Den svenske finansministern Anders Borg är inte känd som någon framstående miljöpolitiker, men han kan räkna. I en debatt som jag hade med honom i riksdagen den 13/5 sa han;

Senast i dag har vi fått rapporter om att SCA planerar ett nytt vindkraftverk på 2 terawattimmar. Här har vi alltså vindkraft som har lägre styckkostnader för att byggas än de finska kärnkraftverken, och de byggs ut i mycket snabb takt. Det är naturligtvis en väldig fördel om en större del av Sveriges energiförsörjning kan ske i ett så genuint hållbart energislag som vindkraft. 

Borgs uttalande är bara ett i raden som bekräftar en tydlig utveckling. Priserna på ny vindkraft har blivit så låga att kärnkraften får allt svårare att konkurrera. Det är en huvudorsak till att det byggs så lite ny kärnkraft i världen. Även teknikutvecklingen och priserna på solenergin gör att denna energikälla snabbt blir mer konkurrenskraftig. Med kärnkraften är det tvärtom. Den finska reaktor som nu byggs har inte bara försenats flera år, den ser också ut att bli 50 % dyrare än beräknat. Så varför ska vi ta den långa dyra omvägen om att bygga ny kärnkraft när vi ändå måste ställa om till förnyelsebara energikällor i framtiden? Detta verkar också industrin inse. De senaste dagarna har jag träffar flera representanter för svensk basindustri, förut så kärnkraftsvänlig, som nu vill bygga och äga vindkraft. Kombinationen vind- och vattenkraft i Sverige är optimal. Det kräver visserligen om- och utbyggda kraftnät, men det är ett praktiskt problem som bara väntar på att lösas.

Till 2020 kan svensk vindkraft ge 30 TwH. Det kräver bara tydliga spelregler i form av elcertifikat som fungerar, satsningar på havsbaserad vindkraft, samt minskad byråkrati och snabbare tillståndsprocesser. Även andra reformer kan göras som nettoinmatning på nätet för mindre producenter och att gynna kooperativt ägd vindkraft skattevägen. Till det kommer att mer förnyelsebar el kan produceras med bioenergi, sol och utbyggd kraftvärme. Potentialen att spara el är dessutom enorm. Lägg på ett tiotal år efter 2020 och alla de tio svenska reaktorerna kan stängas ner i takt med att alternativen har byggts ut. Redan de kommande åren beräknas vi få ett överskott av el som gör att det skapas utrymme att stänga de första reaktorerna. Utvecklingen kan påskyndas om vi ger statliga Vattenfall nya miljövänliga ägardirektiv, om vi styr vårt pensionskapital mot gröna investeringar, satsar på energisanering av fastigheter och återinför det klimatinvesteringsprogram som den borgerliga regeringen har avskaffat. Det handlar bara om politisk vilja och prioriteringar.

Sverige har unikt bra förutsättningar att bygga en helt förnyelsebar elproduktion. Ändå ligger vi långt bakom länder som Tyskland, Danmark och Spanien i utbyggnad av vindkraft. Min vän finansministern från Brandenburg bekräftar att de i hans delstat är helt inställda både på att ersätta den smutsiga kolkraften och kärnkraften. Tyskland går före i avvecklingen av kärnkraft trots att våra förutsättningar att göra det egentligen är mycket bättre.

Ibland har debatten fått mig att tänka på den svenska folkomröstningen om kärnkraft 1980. Jag var aktiv i linje tre, den linje som ville avveckla, som 14-15 åring. Det var en nyttig skola. Egentligen är kalkylen för att ersätta kärnkraften mycket bättre idag än den var då. Alternativen är nu både billigare och mer beprövade. Ändå tror så många att det inte går att ersätta kärnkraften. Det brukade vara kärnkraftens anhängare som anklagade oss på andra sidan för att vi bygger våra argument på känslor. Visst – det känns ju lite trist med kärnkraftskatastrofer som den i Japan. Men motståndet mot kärnkraften måste naturligtvis också byggas på kunskap, vetenskap och ekonomiska kalkyler. Själv vill jag kombinera ren och säker energi med en stark svensk basindustri, med stålverk, gruvor och pappersbruk. Idag är det fullt möjligt. Idag är det kärnkraftsanhängarna som bygger sina argument på känsla medan de kalla beräkningarna numera är på avvecklarnas sida.

12 reaktion på “Om kärnkraft och känsla

  1. Katastrofen i Japan påminner oss om en olyckas ohyggliga konsekvenser.

    Eh, vad? Två månader efter olyckan och du har fortfarande att visa på en enda allvarligt strålskadad människa.

    Men motståndet mot kärnkraften måste naturligtvis också byggas på kunskap, vetenskap och ekonomiska kalkyler.

    Synd då att du använder dig av skrämselpropaganda och myter istället. Mer svar kommer se’n… måste till jobbet nu.

  2. När det gäller den ekonomiska kalkylen är jag inte särskilt intresserad. De brukar i regel vara radikalt fel både för kärnkraft och förnybart. Är ena billigare än andra så bygger man det som är billigast. I vilket fall så byggs det ren och miljövänlig energi, tragedin är om båda är för dyra och industrin istället väljer att bygga ut fossil energi.

    När det gäller säkerhet så visst ska vi titta på det vetenskapligt. Då ser man snabbt att kärnkraft är precis lika säker som vind och säkrare än vatten (se tex ExternE). Skillnaderna ligger i decimalerna och fluktuerar beroende på vilken analysmetod man har.

    Ska vi tala om konsekvenser av olyckor(vilket är inkluderat i tex ExternE’s siffror) så tycker jag du borde börja med att kritisera vattenkraften då vattenkraft haft otaliga olyckor som skördat långt fler människoliv än kärnkraften någonsin gjort. Jämfört tex Banqiao (närmare 200 000 bekräftat döda) med Tjernobyl (där kanske några tusen kommer dö i cancer i framtiden).

    När det gäller miljöpåverkan och ekologiskt fotavtryck så är kärnkraft bättre än förnybar energi. Vilket förstås har en enkel fysikalisk förklaring i den enorma energidensiteten i uran och det därmed låga materialbehovet för att producera en kWh. Medan förnybar energi förlitar sig på enormt utspäda energikällor och därmed har väldigt stor materialåtgång.

    Tittar man på klimat så visar majoriteten av livscykelanalyser samma sak. Skillnaderna mellan kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är försumbart små. Beroende på delar av deras respektive cykler så kan ena vara bättre i vissa länder och sämre i andraa länder.

    Tittar man på hållbarhet så inser man illa kvickt att det finns uran för tiotusentals år framöver. Någon liknande analys av hur länge de sällsynta jordartsmetallerna kommer räcka vid en stor utbyggnad av förnybar energi har jag inte sett. Men det är fel att tro att förnybar energi inte är beroende av ändliga resurser.

    Det finns inga rationella argument, baserat på sund vetenskap, som klartydigt visar att man ska välja förnybart över kärnenergi. Det enda hederliga man kan säga är att de är lika bra ur miljö, hälso och säkerhetsperspektiv och man borde bygga det som är billigast för stunden och efter vilket behov som är störst (bas kontra intermittent etc).

    Baserar man sitt kärnkraftsmotstånd på ekonomisk grund, då finns det ingen rimlig anledning att kräva lagliga direktiv mot en kärnkraftsutbyggnad. Om förnybara energikällor blir billigare, då kommer industrin bygga dem istället för kärnkraft. Då är ”problemet” löst. Tror man verkligen på att förnybart är billigare, då borde man vara positiv till att tillåta nya reaktorer eftersom det då kommer demonstreras att ingen vill ta den ekonomiska risken att bygga nytt. Då måste man förstås även vara öppen för att utveckling inom kärnenergi även där kommer sänka kostnaderna (små modulära reaktorer, nya konstruktionsmetoder etc).

    Har du tillgång till forskningsjournaler och vill ha referenser till något eller alla av ovanstående påståenden från min sida så förser jag dom gärna.

  3. Till skillnad från de professionella bloggarna och tillika kärnkraftsförepråkarna ovan så vill en majoritet inte ha kärnkraft, av flera skäl.

    Det är dyrt. Det är sårbart. Det späder på ett cetraliserat och toppstyrt energisystem som är skadligt för demokratin. Konsekvenserna av det som trots sin osannolikhet ändå träffar med viss regelbundenhet är inte acceptabla för oss andra som får betala genom oro, gå från hus och hem, lägga ner jordbruk och bli sjuka i cancer.

    Tepco skulle ju inte ha en susning av chans att betala till fullo skadeverkningarna av den senaste olyckan och vi skattebetalare är helt enkelt inte intresserade av att fortsätta stödja denna onödiga energiproduktion.

  4. Vattenfall skull inte ha susningen av en chans att betala till fullo skadeverkningarna ifall Luleå och Boden spolas ut i havet. Inte heller har Preem en chans att betala ifall centrala Göteborg förstörs av en raffinaderiolycka.

    När ska du kräva avveckling av vattenkraft och bensin/diesel?

  5. Privata aktörer som tjänar pengar till sina ägare skall givetvis bära sina egna kostnader och betala erforderliga försäkringar för att täcka upp för de risker de utsätter samhället och naturen för.

    Om vi gemensamt i demokratisk anda låter våra egna institutioner ta vissa risker med samtycke av medborgarna dvs väljarna, då ser jag inget problem, givet att vi grundligt diskuterat och analyserat riskerna på förhand.

  6. Har du någonsin grundligt analyserat och diskuterat riskerna med svensk vattenkraft, kemikalieindustri, flygindustri etc och satt dessa i relation till kärnkraftens risker?

  7. Bättre, billigare och mer effektiva vindkraftverk – superbra !
    MEN
    Betänk att skulle vi bygga bort vårt behov av kärnkraft (och strunta i att andra länder fortfarande kör kol och olja då) med tex vindkraft så behöver vi ALL vår nuvarande vattenkraft till reglerkraft.
    Det innebär att vi måste bygga ytterligare vindkraft, eller andra kraftslag för att kunna ha en baskraft om det inte blåser på ett tag.
    Man kan mycket väl bygga detta i form av vindkraft, eftersom en utspridd vindkraft bör se till att vi alltid har kraft ngn stans ifrån – men kostnaden måste tas med !

    Idag är vindkraften mkt dyr och sponsras, bla av kärnkraftselen.

    Jag ser inga skäl till att särbehandla kärnkraft. Låt oss ha lagar och miljöregler för ALL industriell verksamhet, gruvbrytning osv

    När det gäller fukushima:
    Ok så världens femte största jordbävningen någonsin som bla flyttade jordens axel med 25 cm (sic!), med efterföljande rekordstora tsunami slår ut de säkerhetssystsem som finns i Fukushima. Det värsta tänkbara inträffar och vi kommer troligen att se att ett område inom 20 km från kraftverket inte kommer få tillåtelse till tex jordbruk under lång tid framöver, och det kostar en hel del pengar att ta hand om både kraftverk och konsekvenser. I relation till den oerhörda katastrofen som denna gigantiska jordbävning orsakat är det inte pengar att tala om, men ändå.

    Är detta ett arguemtn MOT känrkraft !???

    /K

  8. Johan gillar visst att blanda kokosnötter med päron. Det imponerar inte.
    Inte heller kärnkraftskramaren/krämaren och totalförnekaren Karnerfors imponerar genom sitt eviga fokusbyte och hoppande från tuva till tuva. Den figurens framfart på allehanda bloggar är att jämföra med ett simpelt internettrolls.

  9. Kuno, så du menar att det är skillnad på att dö pga ett energislag jämfört med att dö på pga ett annat? Är det värre att få cancer pga jod-131 än att få cancer pga partiklar från kolkraftverk eller föroreningar från ett raffinaderi?

    Det imponerar inte att du inte verkar vilja/vara kapabel att jämföra energislag.

  10. Utvinningen av alla dessa energislag handlar om större eller mindre ingrepp i naturen. Skillanden mellan de fossila, olja och uran, och de förnybara är ju att de förra ger irreparabla skador som klimatförändringar resp. långlivad radioaktivitet från avfallslager vid urangruvor till slutförvaring av högaktivt avfall i tioner framåt. Men bara för att t ex vindkraften inte ger så¨bestående verkan och är så mycket renare finns flera skäl att inte forcera fram tillstånden. Eller att ”gena” vid miljöprövningen inför byggandet av nya vindkraftsparker. Det finns en demokratiaspekt att berörda blir vidtalade, möjlighte till kompensation etc. De kräver stora ytor med anslutningsvägar och lokaliseras ofta i områden med höga naturvärden, höghöjder med gammal skog och i Norrland även lämpliga betesmarker för renskötseln.
    I Piteåtrakten, Markbygden skulle en stor del av en samebys betes-marker påverkas negativt av den storskaliga satsning på vindsnurror som där sker. Alltså viktigt med bra samråd och omsorgsfuull tillståndsprocess även för vindkraft. Risk även att andra exploateringsintressen ser en slappare miljöhänsyn för vindkraften som förevändning för hastiga prövningar av gruvbrytning och andra betydligt mer miljöpåverkande verksamheter.

Kommentera