Eurokrisen djupnar

Idag har vi haft EU-nämnd på förmiddagen. De mest brännande frågorna handlade om eurokrisen och de nya förslagen om ökad styrning av EU-ländernas ekonomiska politik. Samtidigt möts EU:s finansministrar i Bryssel idag för att försöka lösa ut de olösta frågorna på området, och de är många. Tanken är att en hel del ska vara klart till toppmötet den 24-25/3.

Bakgrunden till debatten blir allt mer allvarlig. Redan nu flaggar Irland och Grekland för att villkoren för deras jättelika lånepaket är för tuffa och måste förhandlas om. Samtidigt ökar pressen på Portugal att ta emot ett ”stödpaket” från EU med de hårda villkor på besparingar som följer med ett sådant paket. Som en ovälkommen present kom idag också nyheter om att Spaniens kris i banksektorn är större än man trodde och landets kreditbetyg sänktes idag. Idag har EU:s tillfälliga krisfond knappast råd att gå in och stödja även Spanien om det skulle bli aktuellt. Den måste kanske tillföras mer resurser samtidigt som den mer permanenta fonden ESM ska förhandlas fram. ESM ska få 500 miljarder euro i ekonomiska muskler sägs det.

Bilden är inte helt enkel att förklara. På ministrarnas bord finns sex förslag om ökad styrning av medlemsländernas ekonomiska politik. Till det kommer en rad nya regler för banker och försäkringsbolag. Men trenden är att allt mer tyngd läggs på neddragningar i offentliga utgifter och centralstyrd finanspolitik och allt mindre på att styra upp den finansiella spekulation som är en av krisen huvudorsaker. Bland annat har de nya reglerna för blankning, spekulation i att aktier och statspapper tappar värde, som förhandlats lättats upp.

Till detta kommer att man inom eurozonen vill ha ännu mer centralstyre för att rädda euron. Förslagen har varit flera från Tyskland/Frankrike, EU-kommissionen  och rådets ordförande. De verkar nu smälta ihop till ett förslag. Idag kom Tysklands förslag på området ”en pakt för euron”, det lär få stor betydelse. Många av de idéer som cirkulerat tidigare finns med. Där märks krav på att koppla löneökningar direkt till produktivitet, att motverka centrala löneförhandlingar, att hålla igen löneökningar i offentlig sektor, mer ”flexibilitet” på arbetsmarknaden, lägre skatter på arbete, reformer av pensioner/hälsovård/sociala förmåner, begränsa förtidspensionering och att skriva in regler mot upplåning i nationella grundlagar. Till detta kommer mer samordning av skattepolitiken. Pakten ska främst gälla euroländer men även icke euroländer som Sverige inbjuds att delta.

Som helhet handlar det om djupa ingrepp i nationella frågor som lönebildning, skatter och sociala system. Länderna ska själva få genomföra och föreslå förändringar, men de ska övervakas på EU-nivå.

Sammantaget handlar förslagen om en historisk centralisering av makten över den ekonomiska politiken och lönebildningen i EU. Sveriges regering borde säga att här går gränsen för oss. Vi står fria från euron och ska därmed också står fria från den högerpolitik och centralism som nu genomförs i försöken att rädda EU:s valuta.

läs mer i DN, DN och DN

16 reaktion på “Eurokrisen djupnar

  1. Koppla löneökningar till produktivitet skulle se ut det! 😉

    I teknikintensiv industri skulle de reala lönerna ökat, sedan 80-talet, med mer än 300% medans i utbildnings- och omvårdnadssektorn så skulle det kanske röra sig om 20-50% (om ens det) då det är väldigt svårt att öka kvalitet i kontakt med människor utan att också öka tiden som spenderas (alternativt behålla kvalitet men minska tiden mha omorganisation).

    Om syftet med diverse centralplanerade reformer är att få igång ekonomin ja då måste man se till att sätta människor i arbete. En väl beprövad finanspolitisk metod är att höja skatterna för de som kan bära dem och se till att skatteintäkterna går till investeringar inom områden som genererar arbete, lön för arbete (och följdaktligen ökade skatteintäkter) och som effektiviserar allas arbete och går mot ett ekologiskt hållbart samhälle(såsom infrastrukturinvesteringar och energiomställning).

    Ett annat beprövat sätt är det penningpolitiska instrumentet att trycka nya pengar. En förutsättning för att det skall lyckas få fart på de skuld- och krisdrabbade regionerna (såsom Spanien, Portugal, Grekland och Irland) utan att förstöra för de med bättre fart under hjulen (såsom Tyskland) är att se till att de går till produktiva investeringar i de krisdrabbade länderna som ökar löner, konsumtion (ej skuldbaserad), skatteintäkter och produktivitetseffektiviseringar (som också ökar konkurrenskraften i dessa länder). Det enda som behöver monitoreras är att inflationen inte skenar, men detta lär inte vara ett problem innan arbetslösheten är utrotad…

    Jag kan inte förstå att det är viktigare att rädda valutan än medborgarna – hur tänket man då?

  2. @Nebbiolo

    Utbildning och vård är i huvudsak offentligt betalt och i BNP är där en väsentlig bokföringsteknisk skillnad mellan privat och offentlig sektor inte säljs och värderas på marknaden utan i stället schablonmässigt tas upp till insatskostnad. Problemet är att vi sen 80-talet haft okunniga politiker som i sin ekonomiska okunnighet bromsat det bidrag som det nämnda kunnat ge till ett effektivare och bättre fungerande samhälle.

    I denna bokföring ser vi inte vilken nytta det gör för samhället och produktionen med en vård som gör folk friska. Mycket tar lika lång tid idag att lära ungarna i skolan som förr men inte hade 1800-talets skola varit mycket att komma med som förberedelse för dagens samhälle. Med den felaktiga och grovt förenklade bild av det här med produktivitet som är vanlig så skulle de som producerar den snålare/effektivare teknik som ger produktivitetsökning i varuproduktion inte få några löneökningar, deras hjärnor snurrare inte fortare idag än de gjorde för hundra år sen.

    Jag förmodar att EU förslaget inte avser att dela upp möjlig löneökning på varje enskild individs produktivitet utan avser den aggregerade produktivitetsökningen i ett land. Men vem vet när det gäller dessa figurer. Man kan då notera att Greklands löneökningar varit lägre än deras produktivitetsökning men i relativa termer högre än i t.ex. Tyskland vilket är det som avgör för greklands relation till Tyskland.

    Det ä förstås inte bra att en odemokratisk överstatlig organisation ska ta över vårt självbestämmande. Men rent realt så torde det inte ha gett sämre utfall för svensken om EU hade bestämt varken när det gäller löner eller pensionsålder och pensioner. Med våra stora överskott mot utlandet torde det snarast bli fråga om att EU skulle vilja att vi höjde köpkraften för att få bättre balans i EU mellan överskotts och underskottsländer.

    För att få igång den stagnerande ekonomin gäller det att fylla den skillnad i efterfrågan och möjlig produktion som kan ge full sysselsättning.

  3. Det är synd att detta inte publiceras för en större publik. I gårdagens DN skrev man om ungefär samma saker men i betydligt mildare och EU-vänliga ord.

    Sitter Marit Paulsen och Carl Bildts fru i EU nu? Hellre vem som helst tagen slumpmässigt från gatan … Man blir nedstämd när man tänker på läget.

  4. IMF Ska bidra med drygt hälften till ESM. Borg säger ju att Sverige inte ska bidra till ESM, men det sker väl via IMF då istället. Så gjordes förra gången Borg lovade att inga skattemedel skulle gå till ”någon form av nödlån”. Hur mycket utöver de 25 miljarder som redan anslogs i samb m Irlandskrisen kommer Sverige att skänka bort av statskassan till ESM? Det är högst väsentligt att vi får veta det. Hur kommer oppositionen agera? Hur ställer sig V? Vilket mandat kommer att ges till regeringen. Vad tänker oppositionen göra när det gäller datalagringsdirektivet? Hur ställer sig V? Vad tänker oppositionen göra när det gäller samordningen av skattepolitik, sociala förmåner etc. Har inte fått klart för mig tydligt vad som gäller. Hur ställer sig V?

    • Bästa Nemokrati,
      Vad jag vet är planen att euroländerna ska finansierna hela ESM på 500 miljarder euro.
      Vänsterpartiet avvisar tanken på svensk medverkan i ESM, regeringen har inte heller sökt något sådant mandat.
      Vänsterpartiet är emot datalagringsdirektivet och röstar emot det och för bordläggning imorgon.
      Vänsterpartiet motsätter sig samordnign av skattepolitik och sociala förmåner.

      mvh

      Jonas

  5. Pingback: S i akronymen PIIGS står för Spanien | Nemokrati

  6. Om man är emot Euron borde man rimligen vara emot samordning av skattepolitik och sociala förmåner.

    Men det märkliga är att en förkrossande majoritet är för Euroanslutning i Riksdagen (i varje fall på sikt när man tror det blir tillfälle att man kan lura in svensken i denna galenskap) men trots detta säger sig en heldel av dessa vara emot den nämnda samordningen.

    Det är inte så lite märkligt när det nu borde ha gått upp för de flesta att Euron inte kan fungera utan denna samordning.

    Vi har gjort precis allt annat för att jämna vägen för euron, vi har riksbankslagen, vi uppfyller alla krav utom det sista om att vara med i ERM II i två år före avskaffandet av den egna valutan. Varför då inte dessa också gå med på den nödvändiga samordningen? En förkrossande majoritet röstade igenom det senaste EU avtalet, Lissabon fördraget, där vi förband oss i grundlagsfäst avtal att införa Euron, ett större förakt för den svenske väljaren som röstade emot Euron kan man inte tänka sig. Det var väl bara V och Mp som röstade emot om man ska se till partier och sen dess har Mp också kastat in handuken för att få sitta vid köttgrytorna.

  7. Jonas, IMF ska stå för över hälften av ESM, det är redovisat i artikel och Sverige medverkar i IMF, med hur mycket till ESM undrar jag därför. Förra gången ljög ju Anders Borg när han sa att Sverige inte skulle medverka till ”någon form av nödlån”, men då gick ju Sveriges bidrag till nödlånen via IMF istället.

    se artikel i Privata Affärer feb 2011:

    ”IMF kommer också att delta i ESM, och andelen väntas som brukligt uppgå till hälften, sade ekonomikommissionär Olli Rehn, alltså 250 miljarder euro.

    Dessutom tillkommer eventuella frivilliga bilaterala bidrag från icke euroländer från fall till fall, som det nuvarande stödet till Irland från Sverige, Storbritannien och Danmark.

    Jean-Claude Juncker underströk att principen är att inget är överenskommet förrän allt är klart.

    Han sade att EU:s finansministrar också diskuterade att ge ESM utökade befogenheter, som köp av krisländers statsobligationer. Diskussionerna fortgår och ingen lösning är privilegierad, sade han.”

    se http://www.privataaffarer.se/nyheter/direkt/2011/02/15/eurogrupp_permanent_nodfond_ska_bli_500_mdr_eur_oms_4576854/

    Även denna gång kommer troligen Sveriges bidrag att gå via IMF istället och denna gång ska ju IMF bidra med betydande summa: 250 miljarder euro.

    Min fråga är alltså, vet du säkert, att Sverige inte kommer att bidra till ESM via IMF istället, för det var ju det som hände förra gången Anders Borg lovade att Sverige inte kommer att bidra med ”någon form av nödlån”.

    I och med att IMF:s protokoll är hemliga får vi ju heller aldrig reda på hur mycket Sverige bidrar med. Men om ni riksdagsmän ställer frågan rakt ut till finansminister Anders Borg, så kanske vi kan få en chans att få veta, med hur mycket Sverige ska punga ut med.

    • @ Nemokrati. ESM är inte färdigförhandlad. Inget tyder på att IMF ingår om man ser på rådets slutsatser. Däremot kommer nog IMF och EFSF/ESM att dela på finansiering av kommande räddningspaket för exempelvis Portugal. En viss möjlighet för ESM att köpa statspapper finns angivna i rådsslutsatserna.

      Jonas

  8. Pingback: S – Ett parti för ”de som arbetar”? | Nemokrati

  9. Men Olli Rehn sa ju, enligt Privata affärer, att IMF ska bidra med hälften av de 500 miljarder euro som ESM utgörs av: 250 miljarder. Varför skulle han säga det, om det inte är så? (det är ju säkert inget som han skyltar med heller direkt, om han kan slippa).

    • Jag tror att det är någon sorts missförstånd. ESM kommer säkerligen att samarbeta nära med IMF vid olika aktioner, men inte fyllas direkt med IMFs pengar,

      mvh

      Jonas

Kommentera