Den svåraste voteringen hittills

Jo, voteringen imorgon är nog den svåraste hittills under min korta tid i Sveriges riksdag. Jag har tvekat en del och funderat fram och åter. Många personer som jag håller högt och brukar vara enig med tycker tvärtom, bland dem Jens Holm. Men jag kommer att rösta ja till att sända svenskt stridsflyg till Libyen. Jag tycker att resolutionen i FN:s säkerhetsråd var bra och nödvändig. Jag är övertygad om att den förhindrade en massaker i Benghazi. I konsekvensens namn bör vi då också ställa upp när FN kallar. Särskilt viktigt blir det att vi inte bara lämnar över uppdraget till länder som USA och Frankrike. Det håller inte att samtidigt säga att det är fel att just de länderna deltar men att vi samtidigt inte vill vara med. För mig är det också avgörande att svenska plan inte ska sättas in mot markmål. Det gör att vi inte kommer att bidra till att resolutionen från FN överskrids. Jag ser flera risker med insatsen och tycker att många av motargumenten är relevanta. Men för mig väger argumenten för att skydda civilbefolkningen i Libyen tyngre. Framtiden får utvisa om det är fel beslut.

läs mer i SvD, DN och Aftonbladet

Igår var jag hos Vänsterpartiet i Värmdö. Vi började med dörrknackning i ett område med hyreslägenheter. Det är imponerande att se hur systematiskt och långsiktigt partiföreningen arbetar med att förbättra villkoren för hyresgästerna. Därefter hade vi en diskussion om Vänsterpartiets hållning i frågan om Libyen (olika åsikter och bra debatt) och sedan om partiets framtid. Trevligt var det.

Alla former av solidaritet är inte så betungande. Jag knallade över till bolaget och beställde en låda öl från Västbanken. Palestinska Taybeh är ett bra öl som nu finns i beställningssortimentet. Kan rekommenderas varmt, fast dricks helst kallt. Har druckit den på plats i Palestina många gånger.

19 reaktion på “Den svåraste voteringen hittills

  1. Jag förstår att det varit ett svårt beslut och respekterar ställningstagandet. Kan till och med sträcka mig till att det inte nödvändigtvis var fel, så länge vi endast kommer utföra den typ av spaning och värnande om luftrummet som hittills beskrivits.

    Den sekund det framgår att vi i stället aktivt stödjer en gerilla som vi ännu inte vet något om och börjar orsaka civila offer då vill jag se en time-out från svensk sida. Likaså om våra allierade beter sig på samma sätt.

    Dessutom vill jag att världssamfundet ger garantier för att alla hittills frysta tillgångar samt olja till slut kommer det libyska folket till goda utan franska, italienska eller amerikanska bolags inblandning. Dessa tillgångar skall användas till att bygga demokratiska institutioner, utbildnings- och hälsoväsende – inget annat kan vara acceptabelt från Sveriges sida!

  2. Pingback: Ner med Khaddafis diktatur!

  3. Jag tror du resonerar rätt, Jonas. Att av princip alltid, till 100 procent, vara emot det USA och Nato gör leder fel. Liksom det motsatta, att alltid försvara sina allierade. Det var rätt av USA (och Sovjet) att tvinga Frankrike, Storbritannien och Israel att avbryta Suez-ockupationen 1956. Givetvis såg USA till egna intressen även i det fallet. Varje konflikt är speciell och kräver eftertanke. Därmed inte sagt att också detta ingripande från Väst kan leda till än värre problem.

  4. Svårt och svårt ja , kanske det men om man inte tycker om den försäljning av krigsmaterial i olika former som Sverige jobbar med, så tycker man väl inte heller om att exporter plan på detta sättet, men det klart om vi gör bort oss, kanske planen störtar av för mycket sand eller nått! Vad jag menar det räcker väl med dem som är där borta.

    Varför ska Sverige alltid försöka att spela med de stora grabbarna?
    Vi ska stå för en alliansfri och rättvis stat i denna värld, nu styr ju borgarna men vi ska står för an annan värld!
    Tycker jag!

  5. Synd att Vänsterpartiet som helhet framstår som så tvärsäkert, när det uppenbart finns klokt tvivel bland många företrädare.

    Jag tycker att Sverige kommer att delta i en insats som redan, de facto, ägnar sig åt något helt annat än att upprätthålla en flygförbudszon. När man hjälpte rebellerna att inta Ajdabija häromdagen blev det ännu tydligare att man ställt sig på ena sidan i ett inbördeskrig. Precis som bland andra tyske utrikesministern Westerwelle varnade för.

    Och om en massaker i Benghazi förhindrades – det där innefattar en hel problematik i sig med ”preemptive strikes” o s v – vad har det för bäring på att angreppet fortsätter idag, i detta nu? Det måste ju vara fortsatt motiverat, inte bara ha haft ett motiv.

  6. Jag är glad över att Jens har modet och övertygelsen att rösta emot partiets beslut, att Sverige går in i ett krig som nu leds av Nato.
    Jag delar Jens åsikter och ställningstagande.

  7. Pingback: Jag stödjer inte en svensk militär insats i Libyen « Jens Holm

  8. Ledsamt att läsa och lyssna till partiets förflackning och oförmåga att hålla flera bollar i luften och klara av att hitta egna perspektiv.
    Vem kräver nu vad om Bahrein, där saudiska styrkor invaderade landet och kväste upproren. Och vad gör Saudiarabien utan att Usa godkänt.
    Beklämmande svagt att åse partiets förfall !

  9. Beklämmande! Det känns verkligen hopplöst när t.o.m. v verkar helt hjärntvättade av mainstreammedierna. Inse att medierna, även public service, är i fiendens händer och levererar propaganda och lögner.
    Vi får numera vända oss till Ryssland för att få lite balans på den rapportering som skapar ”verkligheten”, prova Russia Today.
    ”förhindrade en massaker i Benghazi”, det antagandet bygger du på bilden du fått från propagandamedierna? Det står väl alltmer klart att den här motståndsgruppen i Libyen stöds och beväpnas av USA/väst, vilket land skulle agera annorlunda mot de som med vapenmakt försöker störta regeringen? Hur det har gått till i Libyen vet vi mycket lite om med tanke på att vi utsätts för ständig propaganda.

    lyssna på det här korta klippet med en som påstår sig känna till förhållandena i Libyen – http://www.youtube.com/watch?v=_0B1RXrPblM

  10. Bör utgå från FN beslutet OCH det dokument som beslutet stödjer sig på. R2P (Responsibility to protect) stadgar regeringars plikt att skydda sin befolkning! Detta är en av fundamenten i folkrätten.
    Och en av den suveräna statens fundamenta.
    Tyvärr händer att stater varken kan eller vill uppfylla denna förpliktelse. Hemska massakrer där FN varit bakbundet av förbudet att ingripa i suveräna staters inre angelägenheter.(Enligt stadgan faller suveräna staters inre angelägenheter utanför FN:s åtgärdsområde. Vad R2P innebär är att man erkänner att stater Inte uppfyller sin förplikteler som suveräna stater.
    Det är ett folks rättighet att göra uppror! Fredligt, men också
    med vapen om regimens våld hotar civilbefolkningens säkerhet.
    Den libyska regimen visar en absolut likgiltighet för sin befolknings säkerhet utan attakerar med urskillningslöst våld.
    Därmed har regimen förlorat sin legitimitet som företrädare för den suveräna staten. FN erkänner att regimen utgör ett hot mot det libyska folkets säkerhet och sin förpliktelse att enligt R2P agera till civilbefolkningens skydd.
    FN mandatet är betydligt mera omfattande än att upprätta en flygförbudszon. FN styrkan skall också agera till skydd för Libyens civilbefolkning! Det är alltså fullt enligt resolutionen att förhindra att regimen använder tunga vapen.
    Det är knappast enligt resolutionen att riskera att diktatorn lyckas krossa befolkningen och göra allvar av sina hotelser.
    Dessutom är regimens högsta företrädare föremål för undersökning angående folkrättsbrott av ICC.
    Enligt resolutionen är den begränsning som vidlåder den svenska insatsen välment men knappast adekvat!

  11. Helt fel beslut. Jag hoppas det är ett aprilskämt att du röstat ja. Ur våld och militarism kommer ingenting annat än våld och militarism. Att höra Carl Bildt prata som en ”landsfader” är så man kan spy. Det här är rena vansinnet.

  12. Diskussionen ligger på en teknokratisk nivå. Naturligtvis är det enkelt att stå för att vi inte ska stödja väpnade strider.
    Men hur många gånger till ska vi stå bredvid och klappa oss på axeln med att vi har valt den enkla och konfliktfria vägen?
    Jag är så hjärtinnerligt trött på att befolkningar drabbas av folkmord medans världen står och ser på. Efteråt kanske vi åker till landet i något biståndsprojekt och tycker vi är så duktiga som hjälper till.

    Alla konflikter skall lösas på en fredlig väg, gott så – det är vi alla överens om men är Kaddafi med på det?

    Jag vet inte om det är rätt beslut, kanske vi är lurade igen av medias brus.
    Men jag vet att de intervjuer jag hört med ”rebellerna” har fått mig att tro det är rätt beslut.
    Att en ledare för krig med sin egen befolkning och dödar dem för att de vill ha demokrati och yttrandefrihet gör det något enklare för mig att välja sida. Det är bara att börja fundera på om det varit jag och mina grannar som drabbats på samma sätt, hade vi då velat ha hjälp av omvärlden eller hade vi velat att omvärlden lade diskussionen på en teknokratisk nivå istället för praktiskt hjälpt oss?
    Och vad hade hänt med frihetsdemostrationerna i länderna runt om om en ledare hade fått slå ner sin befolkning med våld?

  13. Första gången jag stått i totalt motsatt uppfattning till dig, Jonas.

    Men, det var inte därför jag ville ställa en fråga. Jag noterar istället en märklig trend = hur många av de västerbottniska riksdagsledamöterna som var frånvarande från denna omröstning. Vad kan denna trend bero på måntro….?

    Visst röstar väljarna i alla fall på ledamöterna för att de skall sköta sitt jobb och vara där under omröstningarna?

    • Hej,
      Voteringen skedde på fredag och med kort varsel, många ledamöter hade redan planerat in hemresor eller andra aktiviteter. Ingen ursäkt kanske, men en förklaing. Jonas

Kommentera