Dagens EU-nämnd

Dagens EU-nämnd blev en ganska lugn tillställning. Sedan gårdagens nederlag i finansutskottet, då det blev en majoritet emot Sveriges anslutning till europakten, verkar regeringen ha funnit sig i beslutet. Nu kommer Anders Borg att åka till Bryssel och meddela att Sverige tackar nej till denna centralstyrning av vår ekonomiska politik och inblandning i lönepolitiken från EU:s sida.

läs mer i DN och TV4 

Ett tag hoppas jag att Socialdemokraterna även skulle haka på oss i kritiken mot EU:s förslag om sex nya rättsakter som ska styra den ekonomiska politiken i medlemsländerna. Innehållet är delvis liknande det som ingår i europakten. Men har var det stora partiet dessvärre mycket lamt i kritiken och det blev bara vi i vänstern och Miljöpartiet som anmälde en avvikande mening. Roligt dock att MP har börjat inta en mer kritisk hållning i frågan. Än finns det dessutom tid för socialdemokraterna att ändra sig. Det duger inte att prata om att värna parternas frihet på arbetsmarknaden och att vi ska kunna bedriva en egen ekonomisk politik om man i nästa stund godtar regler som kan betyda det motsatta.

Det här är den avvikande meningen från oss och MP som S inte ville stödja;

Förslaget om att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, som är ett av sex lagstiftningsförslag för bättre ekonomisk styrning, har väckt oro hos bland andra Europafacket om vad det kan innebära för EU:s inflytande över nationell lönepolitik. Kommissionen ges genom ett nytt förfarande möjlighet att uppdra åt medlemsstaterna att vidta åtgärder för att justera uppkomna obalanser, och bland tänkbara rekommendationer återfinns då krav på sänkta lönenivåer. Detta regelverket skulle för Sveriges del kunna innebära att den svenska modellen med självständiga parter riskerar att undergrävas. Regeringen måste därför göra klart att detta inte ska anses tillämpligt för Sverige som icke-euroland men också driva kravet att lagstiftningen måste utformas så att lönebildning och valet av arbetsmarknadsmodell förblir en nationell fråga. För detta måste Sverige få rättsligt bindande garantier eller undantag i de föreslagna rättsakterna om förslagen ska kunna godtas.

Förslagen om förändringarna i stabilitets- och tillväxtpakten, som också tillhör kommissionens lagstiftningspaket, innebär begränsningar för medlemsländernas möjligheter att själv avgöra vilken stabiliseringspolitik som ska användas. Sverige, som inte ingår i euroområdet, ska inte underkastas bindande krav på detta området. Regeringen måste tydliggöra detta. Dessa förslag måste utformas på ett sådant sätt att Sverige behåller ett nationellt finanspolitiskt handlingsutrymme