När syndarna vaknar

Det heter som bekant att syndarna ska vakna sent. Men i eurofrågan är några av dem faktiskt på god väg. Läs denna uppriktiga och självkritiska krönika av Johan Ingarö. Den typen av öppen borgerlig självinsikt är en sällsynt vara. Häromdagen var det en rad företagsledare som ratade euron i Svenska Dagbladet. De är representanter för det svenska storkapital som pumpade in hundratals miljoner kronor i ja-kampanjen 2003. En ja-kampanj som hade mer pengar än de kunde göra av med och ändå lyckades förlora folkomröstningen.

Jag har funderat en del över euroomröstningen 2003 de senaste dagarna. Kanske är det Sören Wibes tragiska bortgång som har fått minnena att komma tillbaks. Sören spelade en avgörande roll för oss på nej-sidan. Nejet till EMU är verkligen unikt, det är ett nederlag så stort och så ovanligt för den svenska makteliten att den aldrig vill tala om saken i efterhand. De hade allt på sin sida, från LO-toppar till företagsledare, ledarsidor, annonspelare och betalda debattörer i mängd. Dagstidningarna dagarna före omröstningen innehöll helsida efter helsida med annonser för att vi måste rösta ja. Ändå tänkte folk själva och röstade nej.

EMU-kampanjen innebar också att högerdelen av socialdemokratin kampanjade betalda av näringslivets pengar. Ett litet förebud om våra Primetider. Häromdagen påminde mig en journalist om hur de lokala unga sossarna på högerkanten åt goda middagar på restaurang REX i Umeå för ja-sidans pengar samtidigt som unga SSUare på vänsterkanten delade flygblad för nejsidan i bostadsområdena. Det är en god bild av hur kampanjen såg ut, och kanske också av varför vi vann till slut.

Själv har jag aldrig kampanjat så hårt och så längre som i EMU-kampanjen. Jag vet inte hur många hundra debatter jag tog och hur många hundra artiklar jag skrev. Jag korsade Sverige från Skåne till Lappand i en rekordlång turné. Det var kul och jag skulle med glädje göra det igen. Om nu ja-sidan skulle vara korkade nog att försöka igen förstås, men det lär dröja..

läs även Ali Esbati och min egen drapa i dagens Aftonblad

15 reaktion på “När syndarna vaknar

  1. Ja,Vi är nog Många som i efterhand kan säga att just den folkomröstningen var den jobbigaste mest nervslitande och underbaraste i hela mitt liv. Vilket gensvar, och vilket motstånd av folk man trodde var som en själv. I Motala hade Jasidan betalda ungdomar som skulle affischera på torget trots förbud.
    Det gick åt helsike för dem
    Men vilken fest vi hade!!

  2. Hej Jonas

    Varför tar du inte upp i artikeln i aftonbladet det som är orsaken till Krisen nämligen att lönernas andel sedan 1970 inte ökad utan stått stilla eller på sina håll till och med sjunkit.”Krisen har flera orsaker. Globala obalanser, bristande finansiell reglering, hejdlös finansspekulation och oansvariga banker är de viktigaste” ifall du inte har med de stagnerade realllönerna i globala obalanser så är det en ytlig förklaring av krisen.

  3. Resultatet i EmU-omröstningen visar demokratin när den är som bäst. Och jag förstår inte tanken bakom en gemensam valuta när medlemsländerna inte har en liknande ekonomi.

  4. Pingback: USA – ett U-land, Sverige – ett E(U)-land « Nemokrati

  5. Pingback: Tweets that mention När syndarna vaknar at Jonas Sjöstedt -- Topsy.com

  6. Inte kan jag se att syndaren vaknat. Det enda jag ser, när jag läser Ingerös artikel, är en kille som ännu en gång rapar vad de stora pojkarna med hängslebyxor säger. Han visar inga tecken på att ha förstått varför Euron är en dålig idé och varför flera länder råkat väldigt illa ut ekonomiskt. Även där rapar han upp den gänse borgerliga propagandan: ”Det beror på att länderna ”misskött” sina ekonomier”, vilket ju inte stämmer så där generellt.

  7. Lasse,

    3:13 in i detta klipp:

    tar den marxistiske filosofen David Schweickart upp problemet med stagnerande löner, och den åtföljande lånekarusellen, som rimligen kommer att krascha snart. Hårdare denna gång än vad som var fallet 2008. Förhoppningsvis kommer vänstern vara bättre förberedd denna gång.

  8. @Kerstin

    Avsnittet i Ingerö´s artikel som kan tolkas att han antyder att det finns en skillnad i ”skötsamhet” mellan nord och syd är också för mig den svagaste biten. Dock brukar det mest var EU-positiva som uttrycker det så och Ingerö har ganska länge varit EU-skeptiker.

    Det kan man se på EU-inläggen på hans blogg:
    http://ingero.blogspot.com/search/label/EU

  9. Såg sista filmen om Arn igår. Där figurerar verkliga figurer bl a Birger Brosa (Stellan Skarsgård) och där omnämns folkungar i positiva ordalag (de var på Arns sida, västgötasidan) även om det bara delvis är rimligt. Lite förenklat kan man säga att det var den tidens vänster som speglades. Mot dem stod kungamakten (Kung Sverker på östgötasidan uppbackad av både påve-kyrkan och utlänningar).

    Vp var inte under emu-valet först att kämpa för ett fritt Sverige …

  10. Att bankdirektörerna & C:o nu plötsligt vänder i eu-frågan tror jag handlar mest om att de inte vill riskera det Merkel hotar med, att den ”permanenta krisfonden” även kommer att innebära att banker och privata fordringsägare får gå med på skuldavskrivningar och vara med och betala. Det gillar nog inte de svenska bankerna, när den svenska fastighetsbubblan brister. Då vill de nog hellre att Anders Borg står för bankakuten.

  11. Florian

    Hade onekligen varit intressant och se, men ljudet fungerar ju inte så vore trevligt ifall ni rättade till det. Tack på förhand Lars

  12. Vi ber så mycket om ursäkt för den dåliga ljudkvaliteten. Om du känner någon som kan filtrera bort brus så får du gärna höra av dig! Förhoppningsvis är innehållet i föreläsningen så pass intressant att du tittar på den ändå.

    En kortare presentation utan frågestund men med OK ljudkvalitet kan ses här:
    http://www

    (Tyvärr syns inte skärmen här.)

  13. Nebbiolo,

    Tack! Lustigt, jag fick precis denna epost av David Schweickart:

    As for that graph—it was inspired by a YouTube presentation of a lecture given my Richard Wolff, a University of Massachusetts/Amherst (Marxist) economist. He too drew a simple picture. A more refined one is given in his Capitalism Hits the Fan (2009). (I’ve since met Rick, and have been on several panels with him.)

Kommentera