En snodd krönika

Jag kan inte låta bli att sno följande lilla pärla till text en vänsterpartiets så framgångsrika och filosofiskt lagda kommunalråd från Fagersta, Stig Henriksson:

”Tänk om ni alla låg över medel!”

Min gamla lärares önsketänk föresvävar mig när jag tänker på lyx. Lyx tror jag innehåller tre delar. Det första är att det förstås ska vara något för en person eftersträvansvärt; goda cigarrer, fina parfymer, choklad eller champagne. Det andra är att det gärna ska vara synligt; den röda sportbilen eller den fotsida minkpälsen blir häftigare om den fångar omvärldens förmodat avundsamma blickar. Det tredje är just att det inte ska vara förunnat alla. Det är inte mycket till lyxkänsla om kreti och pleti – detta fina uttryck för ringaktning mot andra hämtat från hebreiskan och syftande på folkslagen keretéer och peletéer – också har tillgång till lyxartikeln. 

Det kan vara svårt att erkänna, men jag tror njutningen av lyx esomoftast beror både på lyckan att ha, men också glädjen i att alla andra inte har. I våra bästa stunder unnar vi förstås alla våra medmänniskor livets goda, men då vill vi gärna själva ha klivit ett trappsteg till. Det blir som med turismen. Det allra mest eftersträvansvärda är den smultronställe som är oupptäckt av flertalet och därigenom orört av turismen. Dvs där turisten får vara ensam turist. Och när tillräckligt många har upptäckt charmen med denna plats så är tjuskraften i och med det borta.

 Idag finns samma lyxartiklar på alla flygplatser, alla hotellkedjor har likadana rum världen över och alla mat från hela världen finns i alla större städer. I teorin åtkomligt för alla om än i praktiken i alla fall inte hela tiden. Vad är då den lyx som är eftersträvansvärd, synlig och exklusiv?

Ja, kanske är svaret nu att i-världens stora lyx är gammalt fattigfolks vardag. Ren luft, rent vatten. Tystnad och möjlighet till ensamhet. Men också spontant umgänge utan föregående kalenderkontroll. Naturligt mörker och sömn tills du vaknar. Att ha tråkigt utan något att roa sig med. Men hur synligt blir överflödet då? Ja, idag kanske lyxen ibland är att vara osynlig, oanträffbar och omöjlig att nå – ens med mobilen?

 ”Det finns ett helvete – att vara ensam. Det finns ett himmelrike – att kunna vara det.”

                                                        Poul Bjerre

En reaktion på “En snodd krönika

  1. Vackert. Själv har jag ofta tänkt att lyx nog är att gå och lägga sig på kvällen och tjäna att man använt dagen till något värdefullt och meningsfullt. Allt för många av mina dagar slösas bort på sysslor som inte betyder något. Att känna att man gör en skillnad, och att man gör vad man kan, oavsett hur mycket eller lite det än må vara. Det är lyx. Att vi tänker på lyx i materiella termer tror jag bara är ett resultat av konsumtions propagandan som vi så brutalt utsätts för. Vi luras till att vilja ha exklusiva saker, ty dessa, i vårt samhälle, ger status. Vi människor har byggt ett synnerligen sjukt samhälle. Och det är verkligen lyx att få fly undan hela mänskligheten.

Kommentera