Vänsterpartiet och budgettaket

Idag hade Aktuellt ett inslag om Vänsterpartiet och budgettaket. Jag, Jens Holm, Ann-Margrethe Livh och Lars Ohly intervjuades och vi var alla överens om att dagens system med budgettak inte är bra och att det hindrar oss att bekämpa arbetslösheten och att bygga ut välfärden. Jag har lite svårt att förstå det dramatiska nyhetsvärdet i det. Nyheten är ungefär lika stor som att ”Moderaterna vill sänka skatten” eller ”Miljöpartiet vill minska utsläppen av växthusgaser”.

Vänsterpartiet fick svälja systemet med budegettak i det rödgröna samarbetet, men det innebär inte att vi har gett upp vår kritik mot systemet. Taket innebär att vi inte får öka statens utgifter utöver det fastlagda taket även om inkomsterna skulle öka. En lite snabbkurs från ETC kan läsas här. Medan en rad ekonomer och Konjunkturinstitutet talar för att det finns ett större utrymme för reformer har normpolitiken blivit en märklig religion i svensk partipolitik och media. Men tron på budgettaken är mer vidskepelse än vetenskap.

11 reaktion på “Vänsterpartiet och budgettaket

  1. Heja Jonas,
    Jag skulle önska att V skulle gå fram med en reform på 6 veckors semester. Det tror jag de felsta skulle finna mera attraktivt än Rut.

  2. Sjukt propagandistiskt bildval, när de pratar om din kritik kommer plötsligt bilder på Lars Werner och CH Hermansson…

  3. Det ligger nog en del sanning i detta att ifrågasätta budgettak-dogmen, men troligen också en del falskhet. Att läsa Ehrenberg är ofta intressant men jag anar alltid några ugglor i mossen när han tar till orda. Han är så engagerad för sina saker att han tappar i trovärdighet hos mig bara på en sån bisak.

    Att borgerliga partier är så tända på idén om budgettak är förstås i sig ett tecken på att man bör vara på sin vakt. På det hela taget tror jag ändå på idén och pedagogiskt blir det hart när omöjligt för Vp att få över en enda väljare nästa val på idén att ta bort budgettaket under vissa förhållanden och för vissa ändamål. Fast om Vp tror på idén är det inte fel att motströms driva saken förstås. Att alla tycker likadant som idag känns skumt, påminner om när 1500-talseliten, olikt Galileo, hävdade att t ex 1 kg faller hälften så fort som 2 kg om man släpper dem samtidigt från tornet i Pisa.

  4. Här har Vänsterpartiet en diger pedagogisk uppgift. Det gäller att förklara vilka positiva effekter ett skrotat budgettak skulle innebära. Vi kan alla se vilka förfärliga konsekvenser som drabbat PIIGS-länderna när de inte kan hålla ”ordning och reda” i statsfinanserna. Eller hur det gick för Sverige när krisen drabbade oss i början av 90-talet.

    Så länge Vänsterpartiet inte på ett tydligt och pedagogiskt sätt kan förklara hur landets stabilitet skulle förbättras av ett borttagande av budgettaket, förblir jag skeptisk.

    De flesta länder som idag dras med enorma budgetunderskott och växande statsskulder har vad jag förstått inte haft några budgettak att hålla sig till.

    De kastar enorma penningsummor i bankernas och finansmarknadernas svarta hål.

    Det var en lågränte-, låne- och konsumtionsdriven ekonomisk politik som förde in oss i 2008 års ekonomiska kollaps. Nu försöker de flesta länder ta sig ur krisen med ännu mera lån och tryckande av digitala fiatpengar.

    Om Vänsterpartiet inte på ett trovärdigt sätt kan tydliggöra behovet av mer lån och mer skulder i en ekonomi där allt fler människor lånar allt mer pengar för konsumtion och investeringar som blåser ännu mera luft i den bubbla som bostads- och aktiemarknade utgör, kommer partiet att marginaliseras ännu mer.

    Jonas Sjöstedt – du är en klartänkt person. Utveckla gärna hur du ser på detta med det låne- och skuldberg som just nu byggs upp i de flesta länder i västerlandet. Vilka tak bör lyftas för att få utvecklingen att komma på rätt köl? Ser du inte att Sverige faktiskt är ett av mycket få länder som klarat finanskrisen på ett mycket bra sätt. Även om det är för tidigt att blåsa faran över. Risken för en ny finansiell kollaps är långt ifrån över.

    Mvh
    Bosse

  5. Gunnar:

    Om Ehrenberg argumenterar for sin åsikt och står før det så tappar han val inte i sin trovardighet? Om man daremot sa emot taket och sedan vid ett annat tillfallet forsvarat det, då hade trovardigheten varit væck.

    Jag sjalv ser ingen anledning till att behålla taket, sarskilt nar det har så stor betydelse for hur ett lands ekonomi ska se ut de narmsaste åren och for manniskor i allmanhet. For vem ar egentligen for ett tak som forbjuder mer pengar till en nedlaggningshotad skola t ex? For ovrigt hade Sverige inget budgettak innan det infordes 1997. Det ar en produkt som totades ihop av en gang nyliberala politiker och ekonomer i sampsel for att minska statens handlingsutrymme i svensk politik på 90-talet.

    Bra jobbat i TV:n Jonas men du hade gott kunnat varit lite tuffare i din kritik av partiets kompromiss i takfrågan samt om den fristående riksbanken och inflationsbekampningens roll for arbetslosheten.

  6. Pingback: Tweets that mention Vänsterpartiet och budgettaket at Jonas Sjöstedt -- Topsy.com

  7. Förstår inte riktigt vad Gunnar baserar sina ugglor i mossen på. Är det Ehrenbergs engagemang eller är det troligen falskhet som är problemet?

    Är det troligen falskhet bakom att ifrågasätta budgettak så borde det vara på sin plats att åtminstone visa på någon gnutta av denna troliga falskhet.

  8. Pingback: Det är främst S och MP som skall fundera på utgiftstaken « Jöran Fagerlund

  9. Jag blev mycket glad när jag hörde om detta på nyheterna. Detta ”dumma tak” är ett av flera problem och baksidor med samarbetet med s. Om inte ens v ifrågasätter så finns det ju ingen inom riksdagen som gör det. Så jag gläds ifall v återgår till kritik av taket. Däremot tycker jag inte det är svårt att förstå att media som utgår från den ”sanning” som upprätthålls av det övriga etablisemanget försöker vinkla detta på det vanliga sättet: att ifrågasätta är att vara ”oansvarig” är deras vinkling.
    Stå på er, nu behövs vänsterpositioner mer än någonsin!

  10. Pingback: Vad som är realistiskt nästa månad i Skellefteå « Storstad

  11. Hur stor andel av tillgängliga reala resurser som används för offentlig produktion av företrädesvis tjänster ska utgöra är ytterst är det en politisk fråga som bör bestämmas i demokratisk ordning. Men nu lever vi i den kostiga tiden när det anses att det ena betalar det andra. Så är det inte, om något produceras/köps i privat eller i offentlig regi gör ingen skillnad det är bara olika sätt att betala för det som produceras.

    Den som tror att budgetregler som budgettak hade varit ett medel att undvika de offentliga underskotten i 90-tals krisen har nog inte förstått vad som hände då. Rent teoretiskt hade man förstås kunnat balansera budgeten men inte i praktiken, dvs om man inte hade velat ha arbetslöshet på kanske 25-30% eller ännu mer. Men det offentligas finanser hade förstås varit ”sunda”, det som numer kallas Sveriges ekonomi. Hur folk är funtade som skulle kunna hävda att ett land med sådan arbetslöshet hade sund ekonomi med ordning och reda övergår mitt förstånd.

    Ett överskott i offentlig sektor kan bara komma från ett ställe, från privat sektor och hushållen. De senare dräneras på exakt lika mycket som offentlig sektor har i överskott. Sverige ligger också i toppligan vad gäller hushållens skuldsättning, relativt BNP är det ungefär samma som Spanien, Portugal och Irland, även i relationen disponibel inkomst ligger vi högt. Detta hänger ihop med att det offentliga sk sparar. Sen 2000 har mer än 60% av bostadskrediterna gått till annat än köp av bostad. De svenska hushållen håller igång vår ekonomi med krediter medan det offentliga dränerar ekonomin med sk sparande. Hushållen skuldsättning är pendangen till det offentliga sparandet.

    USA sektors balanserna 1960 – 2004
    Offentlig, privat och utrikesaffärerna.

    Om man tittar på den röda och blå kurvan ser man att de är identiska fast spegelvänt. Det är ingen tillfällighet, det är så dubbelbokföring fungerar. Att ha ”ständiga” offentliga överskott som dränerar den privata sektorns ekonomi är ohållbart, man kan inte sätta den största och viktigaste delen av ekonomin på undantag.

    schematisk beskrivning av relationen mellan sektorerna

    Perssons förmenta budgetsanerande hade inneburit än mer katastrof för ekonomin om där inte funnits stora exportöverskott genom vår hyenataktik med stenhård ”beggar they neighbor” politik. En politik som bara kan fungera om där finns någon i utlandet som har en livaktig hemmaekonomi som gynnar import. Ytterst kan man säga att utan amerikansk expansiv politik hade Persson stått på näsan i sin enfald. ”Amerikanen sanerade” våra offentliga finanser samtidigt som den svenske musterknaben pekade finger åt amerikanens ekonomiska ”ansvarslöshet”.

Kommentera