Stiglitz spår stormmoln över euron

En av världens mest kända och respekterade ekonomer, nobelpristagaren och tidigare chefen för värlsbanken Joseph Stiglitz, intervjuas i dagens nummer av Telegraph. Enligt Stiglitz ser eurons framtid dyster ut. Inte minst är det Spanien som nu riskerar att utsättas både för spekulanternas attacker vid upplåning, växande arbetslöshet och stora neddragningar i offentliga utgifter. Stiglitz argumenterar för att länder som Spanien, Grekland och Portugal borde ha en annan valuta och valutapolitik än Tyskland. Stiglitz talar öppet om att euron kanske inte överlever.

Ett tecken på att Stiglitz har rätt är att Spaniens kostnader vid upplåning är mycket  höga och stigande. Till Spaniens situation hopas andra dåliga tecken för euron. Frågan är om Grekland någonsin kan betala av sin statsskuld eller om/när inställda betalningar och nedförhandlade skulder väntar. Till detta kommer Irlands budgetunderskott som i år hamnar på 32 %. Det är den sorts siffror som får all diskussion om stabilitetspakten krav och hårdare straff för de länder som överträder dem att framstå som en akademisk övning utan realpolitiskt värde.

Jo, Folkpartiet vill fortfarande att Sverige ansluter sig till euron.

6 reaktion på “Stiglitz spår stormmoln över euron

  1. Pingback: Var finns Socialdemokraterna i debatten om den globala ekonomin? « Lena Sommestad

  2. Pingback: Intervju med Eva-Britt Svensson om EU och jämställdhetspolitiken « Jöran Fagerlund

  3. Ja dessa sydliga länder borde ges möjlighet att lämna EMU och euron. Det torde gagna både de hyfsat skötsamma staterna samt PIGS-länderna själva.

    En del ekonomer typ Calmfors verkar vara mer öppet reflekterande, nästan apolitiska, och dem lyssnar jag gärna på men såna som Carl B Hamilton är dogmatiska/ideologiska och dem ska man passa sig för. Hederligast vore om dessa senare inte alls blandade in sina högskoleexamina som bara ger en falsk auktoritet när de pläderar för sina politiska visioner.

  4. Det hade varit mycket bättre om Tyskland lämnat för att minska de kraftiga obalanser som finns mellan euroländerna, eurokrisen är inte fråga om ”skötsamhet” det är en systemkris i ett illa konstruerat system.

    Spanien, Portugal och Irland har varit ”skötsamma”. Det är befängt att tro att nationers makroekonomi fungerar som en vanlig hushållsbudget. Ju mer ”skötsamt” Irland är desto sämre går det och ”marknaden” förstår detta och Irland får betala höga räntor då eurosystemet gör att det finns en real risk att Irland måste ställa in betalningarna. I övriga värden har länder, där staten lånar mycket och har problem med den svaga ekonomin, låga räntor på de statspapper de ger ut, närmast rekordlåga. Marknaden förstår att dessa som har egna valutor, och lånar i dessa, inte löper någon risk att behöva ställa in betalningarna. Det är ju så att det är den svaga reala ekonomin som driver ner priset på statspapper (i suveräna natione med egen valuta), säkra papper i dåliga tider när det inte finns mycket till avkastning i den reala ekonomin. Under krisen har de rika blivit rikare och de fattiga fattigare, favoritplaceringen för de rika i dessa ”dystra” och osäkra tider har varit just statspapper.

    Stiglitz föreslår just det att Tyskland ska lämna Euron.
    ”He suggests that one way to save the euro would be for Germany to leave the eurozone, so allowing the currency to devalue and help struggling countries with exports.
    “Countries that share a currency have a fixed exchange rate with each other and thereby give up an important tool of adjustment,” he said.”

    Men att tro att ska gå att exportera sig ur denna kris är befängt, det faller på sin egen orimlighet. Ett litet enskilt land kan med ”beggar thy neighbour” politik klara sådan här kriser men det kräver att det finns en världsmarknad som drar, typ Sverige och 90-tals krisen, men någon sådan finns inte att tillgå i denna kris. En hel värld kan inte exportera sig ur krisen. Underskottsländerna kan i bästa fall likt Lettland och de andra som hyfsat sin handelsbalans ägna sig åt sk intern devalvering vilket sänker hela ekonomin till ren missär men då också kraftigt sänker importen, i dessa länder har också exporten fallit kraftigt men inte lika mycket som importen.

    Men trots det skulle det nog bli ett bättre läge om Tyskland lämnade och den nya supermarken revalverades rejält, det är Tysklands ”beggar thy neighbour” politik som varit en av de stora orsakerna till att vi kommit dit där vi är nu. Att ansluta Sverige till euron hade inte heller varit bra för Piigs etc, Sverige är en sju gånger värre ”beggar thy neighbour” nation än Tyskland. Det var uttalat när euron bildades att länderna skulle avhålla sig från ”beggar thy neighbour” för att det skulle fungera, Musterknaben Tyskland struntade i det.

    Katastrofsignalerna strömmar nu in om en ny tvärbromsning i den internationella ekonomin när alla ska strama åt och exportera sig ur krisen. Sen slutet av 2008 har Kina ensamt stått för 1/3 av de stimulanser som hållit igång den globala ekonomin, det är förstås inte hållbart eller rimligt att vad som trots allt är ett u-land per capita ska dra världsekonomin medan värdens rikaste världsdel – Europa – ägnar sig åt huvudlös åtstramning (”skötsamhet”) i hopp om att det ska finnas andra i den globala ekonomin som ska dra så man kan exportera sig ur krisen. Det finns bara ett sätt att klara detta (ett recept som provats med framgång förr), det är kraftfulla stimulanser av ländarnas hemmamarknader, speciellt då i de som inte har för stora problem med sin handelsbalans (undantaget USA som opererar globalt i sin egen valuta). Detta ökar även importen vilket är bra med tanke på hur knackigt det går med handeln internationellt.

  5. Håller med Gunnar. Ekonomer får alltid sina teorier att framstå som objektiv vetenskap. Men om så vore fallet så borde de ju komma fram till samma svar på frågor som t.ex. fördelar och nackdelar med EMU medlemskap. Istället tycks teorierna i de flesta fall överensstämma med de politiska åsikter som ekonomen ifråga åtnjuter. Ekonomer har naturligtvis yttrandefrihet de också, och får säga vad de vill och på vilka grunder de vill, men jag har svårt att se vem man kan lita på i dessa frågor. Du kan säkert finna lika många teorier om EMU som du kan finna ekonomer. Jag tror många svenskar brottas med att bilda sig en uppfattning på vetenskaplig grund i EMU frågan.

  6. Ekonomer får alltid sina teorier att framstå som objektiv vetenskap.

    Ekonomi är en ”social science”. Här kan man höra vad 1900-talets störste fysiker har att säga om denna ”vetenskap”. När det gäller ekonomivetenskap i nyliberal tappning blir nog karakteristiken som nämnde Richard Feynmans beskrev i sin lilla föreläsning om sk ”Cargo cult science”.

    Besvärar man sig med att titta på vad som är de underliggande ”vetenskapliga” fundamentet för budgethökar som Trichet m.fl. ser man att det är en mycket tunn soppa kokad på en spik som inte har något empiriskt fundament snarare tvärt om. Att vi låter oss styras av detta nonsens är närmast horribelt. Att vi gör en sådan som Trichet till oavsättlig överstepräst utan möjlighet till minsta demokratiska ansvarsutkrävande är rena medeltiden.

Kommentera