Är vänstern konservativ?

I dagens Expressen har jag ett litet debattinlägg. Jag är inte så förtjust i deras rubrik, men här kommer i alla fall texten:

V ses som gammaldags trots att vi är Sveriges mest radikala parti. Lösningen är delat ledarskap och att som Moderaterna hitta ett nytt språk, skriver Jonas Sjöstedt.

Valresultatet var en stor besvikelse för mig som Vänsterpartist. Istället för en av Europas mest progressiva regeringar med de rödgröna får vi fyra år till med en trött högerregering. Alliansen kommer inte göra någonting för vare sig de arbetslösa, välfärden eller klimatet. Med ett rasistiskt parti i riksdagen blir den politiska debatten dessutom råare och mer reaktionär.

I ett läge med högerpolitik som ökar klyftorna och en historiskt svag socialdemokrati borde vänstern ha kunnat växa rejält. Istället backade vi. Det stämmer till eftertanke.
Vänsterpartiet står för populära värderingar som konsekvent miljöpolitik, en stark feminism, krav på rättvisa och jämlikhet. Ändå röstar få på partiet. Våra åsikter är uppenbarligen mer populära än vårt parti. Varför?
Jag tror att en förklaring är att Vänsterpartiet uppfattas som konservativt. Vi ses som försvarare av något gammalt snarare än som bärare av något nytt. Få vet vad vi egentligen vill eller hur våra idéer ska förverkligas. Det är inget bra betyg åt ett parti. Särskilt illa är det om riksdagens mest radikala idéparti, det enda socialistiska partiet och det tydligast feministiska, uppfattas som konservativt och gammaldags.
Jag har svårt att se att vi har någon annan än oss själva att skylla.
Utgångspunkten för arbetarrörelsen är alltför ofta traditionella, manligt dominerade industriarbetsplatser. Samtidigt är det utländsk arbetskraft och unga utan säkra anställningar som är mest utsatta på arbetsmarknaden. De återfinns ofta i tjänstesektorn. Hur vill vi förbättra deras villkor och trygghet? Hur ska deras arbeten se ut?
De frågorna måste vi ge tydligare svar på.
Vi försvarar statligt ägande. Men statliga företag behöver inte bete sig bättre än privata – se bara på Vattenfall. Hur ska statligt ägande förvaltas för att skapa utveckling i hela landet och gynna god ekonomisk tillväxt?
Även där måste vi som parti presentera en lösning anpassad till 10-talets Sverige.
Vi protesterar med all rätt när sjuka kastas ut ur sjukförsäkringen eller när a-kassan slås sönder. Men vi måste också erkänna att de gamla systemen hade sina svagheter. Trots det tror många väljare att vi vill tillbaka till det gamla, inte vidare till något bättre.
Många av de nya jobben kommer att skapas i små företag och i tjänstesektorn. Småföretagare har ofta mer gemensamt med vanliga löntagare än med storföretag, och Vänsterpartiet har en bra småföretagarpolitik. Ändå upplever småföretagare att vi inte står på deras sida.
Här behövs ett nytt språk för att förmedla vår politik.
Vänsterpartiet vill tygla det spekulativa finanskapital som ledde oss in i finanskrisen. Vi vill styra kapital från spekulation till arbete, välfärd och investeringar. Ändå var det inte vänstern som förmådde ge svaren när finanskrisen slog till.
Vi är ett feministiskt parti som vill uppnå verklig jämställdhet mellan män och kvinnor. Men vi hamnar i trovärdighetsproblem när det alltför sällan är kvinnor som för fram vår politik i partitoppen. Därför tycker jag att vi ska överväga ett delat ledarskap för Vänsterpartiet – en kvinna och en man.
Vänsterpartiet är inte det dogmatiska parti våra motståndare försöker hävda. Problemet är att vi inte lyckas förklara vad vi vill som demokratiska socialister i 2010 års Sverige. Sprängkraften i idéerna om allas lika värde, feminism och ekonomisk demokrati är lika stor som förut. Men lösningarna kan se annorlunda ut. Det är nödvändigt att vara emot en politik som ökar klassklyftorna och låser oss i arbetslöshet. Men det räcker inte. Vi måste också visa att vi har realistiska och genomförbara lösningar på dagens problem.
Moderaterna insåg att de uppfattades som ett konservativt parti för överklassen och att den bilden av partiet hindrade dem från för att kunna förändra Sverige. De valde den enda möjliga vägen – att modernisera sig.
Nu står Vänsterpartiet inför en liknande utmaning.

22 reaktion på “Är vänstern konservativ?

  1. Jag läser inte hela inlägget, men jag ska sätta fingret på den berömda spiken: i en tvdebatt hör jag hur lekledaren, hon som skickar runt ordet till de som står för åsikterna, säger åt den facklige representanten: men era metoder är ju omoderna.

    Fackgubben tvekar, sen svarar han, det må så vara… bla bla bla

    Men det var ju fel redan där: vilken metod är gammal? Den metoden där arbetsgivaren har full frihet och kan bete sig som en slavägare, om de så önskar, eller den metoden där arbetaren har rättigheter.

    Det är inte ens en fråga. Och här ligger problemet: vi har egentligen endast ett problem: populistiska motståndare och för lite tid. Samt allt för få människor som kan säga åt motståndarna att de faktiskt ljuger eller har fel PÅ ETT SÄTT SOM MAN KAN TA TILL SIG.

    Reinfeldt van säkert 10 000 röster då han i debatten sa att det saknades 20 miljarder i rödgröna budgeten. Lär er att argumentera mot lögnare.

    Vi är inte konservativa. De som kämpar för absolut Marxism är konservativa, men de är ändå inte mindre konservativa än allt högern har att ervbuda. Det är en enkell slutsatts eftersom att våran version av frihet, den som gynnar alla individer, inte kunnats byggas upp i förtryckande monarkier.

    Punkt. 8)

  2. Pingback: Tweets that mention Är vänstern konservativ? at Jonas Sjöstedt -- Topsy.com

  3. Det där var väldigt bra skrivet, oväntat från Vp-håll. Många av oss perifera sympatisörer uppfattar partiet som halvkonservativt och lite nördigt trots att det väl i själ och hjärta inte är det. En del vänsterdebattörer (kanske inte medlemmar i Vp dock) är så tvärsäkra och arga i teverutan … typ Ehrenberg … Jan Björklund är också löjligt tvärsäker men han är inte arg i alla fall.

  4. Tack för att du sätter ord på det jag tänker.
    Hur kommer det sig att V alltid får förklara sin historia
    och M alltid förklara sin framtidsvision?

  5. Intressant det där Gunnar skriver om att Vänsterfolk alltid är så arga och tvärsäkra i debatterna. Jo, det stämmer. Jag kommer t ex att tänka på en viss Kalle Larsson – alltid arg, alltid infamt elak mot debattmotståndaren (särskilt om det är nån från borgarsidan) med flera. Detsamma gäller också tågmästaren själv och de flesta andra i partitoppen.

    Sånt vinner man inga nya röster på, det är säkert. Kanske jublar de egna anhängarna, men ska man komma ur femprocentskostymen måste man ändra attityd och tonläge i debatterna.

    Och så bör man ändra feminism till jämställdhet, det är ju inte alls samma sak. Och så behöver man ta bort sitt åsneenvisa krav på utträde ur EU, och så måste man en gång för alla kasta av sig det blytunga kommunistiska oket, och så måste man byta partiledare…

    Ja, det finns mycket mer man måste innan man kan bli ett attraktivt vänsteralternativ för väljarna.

    Man kan fråga sig om nuvarande parti verkligen kan klara en sådan omställning – all spännande eftervalsdebatt och framtidskommission till trots. Vid partikongressen 2012 får vi säkert svaret – om inte förr.

  6. Jag håller med dig Jonas om att det behövs en rejäl förändring av vårt språk och vår kommunikation! Vi måste hitta dialogen med våra väljare. Det gäller helt enkelt att träffa rätt och att använda ett lågmält men nyanserat språk, samtidigt som vi inte får tappa vår systemkritik. Det är inte så lätt alla gånger, men jag tror att det går. Lasse Ohly visade stundtals prov på just detta under valrörelsen. Vi behöver i större utsträckning utgå från folks ”kollektiva känslor” när det gäller frågor som bidragsfusk, burkadebatt och delning av föräldraförsäkring, och sedan argumentera utifrån det. Partiprogram och kongressbeslut ska man ha i ryggen, men dessa behöver inte alltid vara utgångspunkt för dialogen.

    Ytterligare en sak som jag tror att vi måste fundera på är frågan om ”världens bästa välfärd”. Kampanjen var på många sätt ett bra inslag i valrörelsen. Det är helt rätt att kritisera vinster och den sk ”valfriheten”. Men även jag, som inbiten vänstermänniska, upplevde att det blev lite som en önskelista när alla krav på reformer radades upp. Kapitalismens liberala världsbild gör det svårt att undvika frågor som internationell konkurrenskraft och företagande. Om vi inte lyckas koppla ihop vår sociala ambition med ekonomin får vi problem med trovärdigheten.

    Jag hoppas att denna debatt kan fortgå och att V, trots att partiet inte är lika toppstyrt som Moderaterna, kan göra de förändringar som är nödvändiga. För att detta ska vara möjligt krävs en bred debatt i partiet. I annat fall finns det alltför stor risk att förändringen uppfattas som enbart kosmetika. Det vore illa, V är trots allt ingen PR-byrå!

  7. Jag tror att du är inne på helt rätt linje Jonas! 1) Se över våra ordval och klassiska retorik (utan tappa andemeningen), 2) Ge ett modern intryck genom att använda oss av senaste forskningen om tex empati (se ”The age of empathy” – Frans de Waal), jämlikhet (se ”The spirit level” – Richard Wilkinson and Kate Pickett), keynsiansk ekonomi (Stiglitz, Krugman), motivationsfaktorer (”Drive: The Surprising Truth About What Motivates Us” – Daniel Pink), 3) Vara tydliga med vår kritik av det som INTE fungerat i kommuner, landsting och stat och hur vi vill att det skall bli bättre, 4) visa på insikt att småföretagande är kanske den absolut viktigaste delen i en levande (och framför allt lokal) marknadsekonomi medan oreglerade finansiella institutioner och globala företag snarare är ett hot mot densamma (naturen och hela samhällen), 5) måla upp en tydlig vision om ett bättre och mer hållbart samhälle där vi ger människor möjligheter att utvecklas och leva väl i samklang med varandra och naturen (läs gärna ”Agenda for a new economy” av David C Korten för inspiration.)

    Vad gäller punkt 5 så finns mkt inspiration att hämta från David Korten’s tal i Trinity Church – ha bara i åtanke att talet är till viss del tillrättalagt för publiken (protestanstiska präster från hela USA) samt att det framlades i direkt skugga av finanskrisen:

    http://www.trinitywallstreet.org/webcasts/videos/conferences-classes/trinity-institute-lectures/radical-abundance-david-korten

  8. Mycket tänkvärt i debattinlägget.

    Finns anledning att tänka på det Gunnar skriver om den arga framtoningen i debatterna. Tycker att det blir lätt infantila yttringar i många stycken, särskilt när feministiska ämnen diskuteras så tar man till både oförskämdheter och att skrika åt och avbryta sina meddebattörer är närmast regel.

    Har själv varit aktiv men slutade eftersom jag tyckte det kändes jobbigt att stå för alla egendomligheter, som t.ex. Lars O sambos affär runt Lasse Berghagen. Till samma härad hör alla arga damer som letade sig fram och krävde porrfria hotell med utgångspunkt från att hotellen fortfarande hade mynt-tv när var och en som ville kunde konsumera den porr de önskade på sin medhavda lapptopp. Avgörande för mitt beslut att lämna partiet var när Josefin Brink, riksdagsman, satt i Debatt och kallade tre äldre damer för dinosaurier eftersom de inte delade hennes åsikter.

    Vad som behöver förändras är framtoningen hos dem som företräder partiet och att man har lite koll på att de frågor man lyfter har ett allmänintresse. Gick igenom v-motioner under ett halvt år 60 % rörde frågor om sexualitet, hbt och relations problem kanske inte riktigt det man som medborgare ser som de absolut viktigaste frågor för ett parti.

    Om man skall tro statistiken så har V förlorat en stor del manliga väljare vilket inte är konstigt eftersom man sätter feminismen framför klasskampen. Jämställdhet och alla människors lika värde lockar många men feminism och nedsättande attityd mot män det ger bara PK poäng.

  9. Du är så klok och eftertänksam Jonas, jättebra skrivet, så även de olika inläggen. Jag själv är så in i döden trött på språkbruket inom V och att många låter så arga i debatter. Ulla Andersson är ett gott föredömme, så även du Jonas, som lyssnar och är en bra talare och retoriker, respekterad pga din kunskap och sakliga argument. Du behöver aldrig höja rösten för att nå ut. Västerbottningarna gav dig 5502 kryss, det säger en hel del.
    Klarar partiledningen av att ha en sådan populär vänsterpartist i riksdagen? Jag undrar…
    Hoppas denna debatt hålls levande.

  10. Ska man tro G skall vänstern bli ett högerparti. G:s problem är egentligen att det finns de som är duktiga på att sakligt kritisera det G och dennes parti står för och det är därför G vill att vänstern skall förvandlas till ett mähä.

    Och Gunnars problem med Ehrenberg kom visst fram till slut, han är för tvärsäker och för arg. Mer än så vara det alltså inte.

  11. Hoppas verkligen att debatten om förnyelse lyfts från sådana låga nivåer som att han eller hon tycker jag ”är för arg”. Gör den inte det bör man fråga sig vilkas tyckande det är som skall bestämma vilka som skall få framträda.
    Kan man inte inom vänstern acceptera att människor just är olika, och med det följer också olika framtoning, ja då är det illa ställt.

  12. Pingback: Positiv stämning när nya fullmäktigegruppen sparkade igång « Jöran Fagerlund

  13. Inte mycket att tillägga. En hel del har såklart att göra med vilka företrädare vi lyfter fram. Får man svära lite i kyrkan tycker jag det vore en poäng med en nationell lista där talanger kan lyftas fram oavsett var de bor. Vänsterpartier har för få riksdagsplatser för att slösa på stolpskott bara för att de råkar bo på rätt sida av regiongränsen.

    Ni gubbar som sitter i kommentarerna och är rädda för feminismen, gör oss andra en tjänst och dra något gammalt över er, ok?

  14. Retoriskt sett så verkar det som att skrämmas med det gamla kommunistspöket fått en effekt att folk helt enkelt skippat de rödgröna.

    Det handlar ofta om skuldbeläggandet där man pratar om Stalins diktatur och sedan börjar prata om vänsterpartiet och Ohly som om de hade något med Stalins diktatur att göra.

  15. Det är inget fel på att vara arg i sig, men om det gör att budskapet försvinner bakom attityden och att de man vill vinna för sin åsikt drar sig undan så är det kontraproduktivt. Eller hur?

    Anders

    //Ni gubbar som sitter i kommentarerna och är rädda för feminismen, gör oss andra en tjänst och dra något gammalt över er, ok?//

    Gubbar??

    Just den retorik du för fram här är ett typexempel på hur V debatten har infantiliserat. Varför inte uttrycka det du vill ha sagt och hoppas på att det är tillräckligt bra för att intressera några andra.
    Det du ber om har ju redan hänt, väljarna har dragit och V har 5,6%
    beträffande feminismen så fick Gudrun 0,40% så även där är du bönhörd.

    Är det inte bättre att försöka vända partiet till framgång, om inte annat så för alla dem som förlorar både försörjning, människovärde
    och hälsa under den borgerliga regeringen.

  16. Arg var väl inte bästa adjektivet när det gäller Ehrenberg, mästrande passar bättre. Han talar inte med andra utan till dem. Som privatperson är det ok men om han förknippas med vänstern (som för mig) är det dåligt. Hade Schlingman varit coach i vp-laget hade han bänkats.

  17. Jag tror att svaret står att finna i att partiet har en kommuniststämpel och då är Ohly liksom inte den rätta att leda ”förnyelsen”, det andra svaret är att V har fungerat som stödparti åt S som svek i och med ratificeringen av Lissabonfördraget. När det gick igenom – dvs att toppstyrningen ledde till att man inte ens avvaktade Stråthutredningen, ja då gick luften ur. Att Mp och V allt mer övergivit sitt nej till EU gör att det blir mer och mer meningslöst att rösta på dem, då politiken nu styrs från ett Bryssel som dessutom möjliggör att högerpopulismen kan växa sig allt starkare, genom att erbjuda en gemensam plattform i EU-parlamentet för krafter som till och med kan vara marginella i respektive land. EU:s neoliberalism har misslyckats grovt, ändå luckrar MP och V allt mer upp sina nej till överstatligheten.

  18. Många av de nya jobben kommer att skapas i små företag och i tjänstesektorn. Småföretagare har ofta mer gemensamt med vanliga löntagare än med storföretag,

    Små företag är oftast verksamma på den nationella hemmamarknaden, alla företag på denna marknad har mer gemensamt med löntagarna än med företagen i exportsektorn. De som har sina kunder häri landet är helt beroende av att landets löntagare har hygglig köpkraft, den renodlade exportsektorn har ett motsatt intresse, de behöver inte svenska löntagares köpkraft, tvärtom svag köpkraft det håller nere det allmänna kostnadsläget här i landet och därmed exportföretagens kostnader här. Men i modern exportindustri utgör lönekostnaden en allt mindre andel av kostnaden.

    Här ett diagram över exportnettot och arbetslösheten 1970-2008, att kurvorna korrelerar på ett visst sätt är förstås inte det samma som att det behöver vara fråga om orsak och verkan men man blir trots allt nyfiken på om det finns några samband. (data från världsbanken och eurostat)

  19. Pingback: Dags för omprövning: en bredare väg | Svensson

  20. Jag misstänker att vi kanske måste vara än mer radikala än vad som hittills debatterats. Till och med ”vänster” kan vara ett hinder. Varför inte: ”Ny Ekonomi – De riktiga marknadsekonomerna”, där vi inte accepterar oligopolen rovdrift på människor och natur, där vi inte accepterar att bankernas monopol på att skapa pengar skall kunna parasitera på alla produktiva krafter och ständigt kräva ränta utan motprestation och deras ständiga skapande av finanskriser/depressioner genom hela historien, där vi är tydliga med att Keynesiansk politik är det som fungerar bäst för hela samhället? Risken är överhängande (med tanke på vad IMF mfl trycker på bla Grekland och vad tex England gör just nu) att vi bara ser en tillfällig uppgång (även om jag hoppas och tror att Sverige är förhållandevis förskonat pga vår jämlighetsnivå och sunda finanser) att vi faktiskt går mot en deflation/depression (se Krugman, Stiglitz mfl). I detta läge måste vi än tydligare ifrågasätta hur själva ekonomin fungerar (eller de lögner som tillåts användas som beskrivning av TINA, There is no alternative) och kanske börja med att fokusera på hur pengar skapas som första fråga – det torde inte vara en omöjlighet att få folkgehör för att ändra denna absurditet och som skapat så mkt problem genom hela historien! Se http://www.ekonomiskreform.se/

Kommentera