Hur man gör blir det fel – och rätt

Det finns en hel del motsättningar i politiken som helt enkelt inte går att lösa på något riktigt bra sätt. Om man gör något rätt så kan åtgärden ändå leda till att det bli fel på något annat håll.

Ett typexempel på en sådan fråga är den om höjd bensinskatt. Om man tar klimatfrågan på allvar och vill minska utsläppen av växthusgaser så är ekonomiska styrmedel som höjd bensinskatt effektivt. När priset höjs så kör folk lite mindre, ännu viktigare är att folk när de skaffar ny bil då i större utsträckning köper en bensinsnål bil eller en som går ett alternativt bränsle som biogas eller etanol. Omställningen tar tid, men utan ekonomiska vinster med nya vanor för gemene man så ändrar de flesta inte sina vanor. För klimatet funkar höjd bensinskatt.

För glesbygden funkar inte höjd bensinskatt något vidare. Om man inte har en chans att åka kollektivt, om man måste ta bil många mil inte bara till jobbet utan också till affären, vänner och barnens fotbollsträning så svider höjd bensinskatt rejält. Kraftigt höjd bensinskatt slår hårt i den riktiga glesbygden. Risken är att avfolkningen ökar.

Även i glesbygd kan man köpa en bensinsnålare bil och tankställena för alternativa bränslen blir allt fler. Men det är lätt att säga till en höginkomsttagare att köpa en ny Toyota Prius, för någon med låg lön framstår en sådan uppmaning mest som ett hån. Det tar tid innan det finns fler bilar med alternativa bränslen på 2a handsmarknaden. Man måste alltså ge omställningen lite tid.

Hur ska man då göra? För klimatets skull bör vi höja bensinpriset. Men höjningen måste vara rimlig för glesbygden. De två kronor i höjd skatt som miljöpartiet ville se är för mycket. 20 öre plus 29 öre under mandatperioden som de rödgröna landade på är mer rimligt. Dessutom kompenseras de som pendlar till jobbet med ett skatteavdrag. Inte perfekt, kanske för lite för klimatet och för mycket för glesbygden, men så funkar kompromisser.

Nu höjs röster mot förslaget. Jag har respekt för de glesbygdsbor som protesterar, de pekar på ett riktigt problem. Frågan är om man kan kompensera den riktiga glesbygden mer och bättre, det måste vi rödgröna fundera på.  Jag har mindre respekt för den borgerliga klagokören. Om jag inte missminner mig höjde de själva bensinskatten efter det förra valet, det trots att kristdemokraterna lovade motsatsen, sänkt bensinskatt, i valrörelsen. Då är det betydligt ärligare att, som de rödgröna, klart säga vad man vill göra under mandatperioden. Dessutom har alliansen ingen trovärdig politik för vår tids ödesfråga, den om att minska utsläppen av växthusgaser. Det verkar vilja prata ner utsläppen, tro mig, det funkar inte.

Oljepriset rusar i höjden trots att vi har lågkonjunktur. Hur mycket kommer de att öka när konjunkturen vänder, dubblas det? Det är inte uteslutet. Det blir dyrt vid bensinpumpen hur vi än gör. Men om man ställer om nu, uppmuntrar bensinsnåla fordon och alternativa bränslen samtidigt som vi bygger ut kollektivtrafiken där det är möjligt så kan vi hantera höjda oljepriser mycket bättre. Då måste man våga ta även obekväma beslut och argumentera för dem.

4 reaktion på “Hur man gör blir det fel – och rätt

  1. En glesbygdsaspekt som sällan nämns är att de som bor där har väldigt låga kostnader för sina hus, de har ju knappt något ekonomiskt värde utan bara ett praktiskt värde för dem som bebor de ofta väldigt överdimensionerade husen som eldas med vet från egen skog. Man har inga lån ofta. En Per-Albin-låda på ca 80 kvm i Brommas Södra Ängby kostar kanske 4 mijoner men i Åsele kostar samma låda max 125.000 – DET ger skillnad i plånböckerna. Däremot vet varenda svensk att ”bensinskattehöjningar slår hårt mot folket i glesbygden” och det är ofta vilseledande men inte för alla förstås. Bra för miljön i alla fall om de åker mindre tvåtakts-skoter i inlandet och fjällvärlden.

  2. Grymt bra skrivet Jonas! Ärligt och tydligt.

    Borgarna ska bara hålla käft. Före förra valet så skrek framförallt KD, men även moderaterna (i alla fall i norr) om att bensinskatten skulle sänkas. Det första som hände efter valet var att högeralliansen höjde bensinskatten. Lägger man till det deras ”reform” av trafikförsäkringen så blir summan ett väldigt tydligt svek.

    Vi är ärliga med höjningen. Före valet. Vad vill borgarna?

  3. Klart vi ska tänka på miljön! MEN… Vart går alla pengar som nu mjölkas ur alla bilister? Vägskatter, bensinskatter… Till och med en rigisterhållningsavgift som bara skulle finnas ett par år finns kvar… Att, som borgarna, höja bensinskatten för att senare satsa på kollektivtrafik håller ju inte… Det mest naturliga vora att bygga ut kollektivtrafiken där den är som sämst INNAN man höjer skatter… Ger man förutsättningarna för att åka kollektivt, så gör nog folk det i större utsträckning. Visst är det en viss kompensering via avdragsrätten, men tänk efter lite nu… Först har du en ”självrisk” på 9000 kr.. Den summan som överstiger det, är den summan du får göra avdrag för… Men du får bara 30% av den delen över tillbaks…Så den där kompensationen är för mig bara ett sätt att få folk att köpa idén… Vi bör nog räkna med att ”självrisken” kommer att höjas framöver… Så ska man använda skatter som styrmedel när det gäller miljön, så börja gärna i rätt ände först…

Kommentera