KD och V – de svaga korten?

I dagens SvD skriver Lena Hennel en intressant text om att KD och V skulle vara de svaga korten för respektive regeringsalternativ inför valet. Det känns som en delvis haltande jämförelse. Helt klart är att KD redan för en intensiv kamp mot 4%-spärren i opinionsmätningarna medan Vänsterpartiets siffror mest pendlar runt det dåliga valresultatet från 2006 en bit över spärren. Det framstår mest som borgerligt önsketänkande att Vänsterpartiet skulle lämna riksdagen, vi har hört det förut. Därmed inte sagt att läget är bra, i detta läge borde Vänsterpartiet ha stöd av en 10 -15 % av väljarkåren.

På den borgerliga sidan ser det mera trångt ut. Visst kommer det, som Ohly påpekar i texten, att taktikröstas på KD. ”Broder 4 procent” kan rädda partiet. Men om partiet hamnar tillräckligt lågt i mätningarna före valet kan effekten bli den motsatta och väljare kan börja fly partiet om rösten uppfattas som bortkastad. Det som komplicerar saken är att Centern också börja ligga riktigt illa till. Det ska bli intressant att se hur alla tavlor av partiets ministrar kommer att påverka partiet framöver, jag har en känsla av att det inte ser så ljust ut för dem. Plötsligt kan det vara två borgerliga partier som behöver stödröster, det är en svårare ekvation att få ihop.

Till detta kommer att Sverigedemokraterna kommer att ligga på gränsen att ta sig in i riksdagen. Min gissning är att partiet har ”toppat för tidigt” och nu sakta kommer att falla tillbaks i opinionen. Dessutom kan det nog finnas en del luft i partiets siffror när folk ”proteströstar” i opinionsmätningarna. Men rasisterna har chansen och spännande blir det.

Det som jag gillade bäst i Hennels text var Ohlys uttalanden om vikten av intern demokrati när man ska kompromissa.

Även Krassman och Ett hjärta rött bloggar om samma ämne

6 reaktion på “KD och V – de svaga korten?

  1. Med en recession över hela världen av den här magnituden så är det ju katastrofala siffror för vänstern. Jag tror att man måste byta partiledare. Varför har man inte gjort det tidigare? Gärna också inkludera FI i valplattform – för kvinnors rättigheter har faktiskt försämrats katastrofalt – vilket behändigt nog har kunna ske på grund av demoniseringen av feminismen. Om man ser till hur unga kvinnor faktiskt har det kan man konstatera att de är uruselt behandlade – sexismen frodas som aldrig förr, våldet mot kvinnor ökar, våldtäker, trakasserier, löneskillnaderna ökar också mellan män och kvinnor, kvinnors arbetsvillkor blir konstants sämre, och fokuseringen på krig blir allt vansinnigare. Högervridningen som ägt rum är genomgående och S har valt att vrida sig högerut när det i själva verket behövs en tillnyktring från Reagan- och Thatchererans nyliberalism av Friedmantyp – för den har ju kraschat världsekonomin både en och två och tre gånger, utan att man tagit någon lärdom.

  2. Pingback: EU och Avregleringen – en mardröm för konsumenter « Nemokrati

  3. Ja det ser onekligen bra ut för de rödgröna; regeringen har gett alltför många dåliga direktiv till fkassan även om grundtanken troligen har rätt stort stöd och miljöminstern har retat upp de många stadsborna som är skeptiska mot jägare i allmänhet och skurkar som tjuvskjuter friska vargar med lögnaktiga förevändningar i synnerhet. Men Greider har rätt som säger att Vanja är, och kommer att vara, ett sänke för s. Hon biter sig fast i bordskanten med Monas stöd och det indikerar stora rötskador i s tyvärr. Återväxten är väl nära noll att döma av vad som hörs och syns i media. Synd om Sveriges löntagare mest, de får på kort sikt nöja sig med att ta det goda (en ny regering) med det onda (ett s med låg representativitet/legitimitet).

Kommentera