Krisen djupnar i Afghanistan

Presidentvalet i Afghanistan fick sämsta möjliga utgång. Nygamle presidenten Karzai har egentligen inte vunnit valet, han kan sitta kvar därför att han motståndare tycker att en andra valomgång saknar mening. Orsaken är det massiva och systematiska valfusk som gav Karzai så goda siffror i den första valomgången. Karzai II kommer att ha ännu sämre legitimitet än Karzai I. Krisen för den redan korrupta afghanska administrationen djupnar. Det är på dess strukturer som ett fungerande samhälle med rättsstat, utbildning, säkerhet och hälsovård ska byggas. Det verkar allt mer osannolikt.

Läs mer om valet och Karzai  i DN, SvD och GP.

Nästa steg i utvecklingen verkar bli en amerikansk militär upptrappning av kriget. Detta trots att nästan ingen kan förklara vad en militär seger i Afghanistan egentligen innebär. Oavsett det verkar den mycket långt borta. Ett sannolikt utfall av en militär upptrappning är hårdare strider, fler döda både civila och militärer och att fler afghaner drivs i armarna på talibanerna. Jag hoppas jag har fel, men jag tror att jag har rätt.

Det är intressant att följa hur olika debatterna om kriget i Afghanistan är i Sverige och USA. I Sverige framställs det som om vi deltar i som en fredsbevarande operation under FN-flagg med främsta syfte att ge flickor rätt till skolgång. I USA hymlar man inte om att det är landets eget krig, med stöd av vissa allierade, vars syfte är att bekämpa Al-Qaida. Men som många påpekar. Al-Qaida finns idag främst i Pakistan och allt mer i länder som Yemen och Somalia, inte i Afghanistan. Sveriges problem är ju att det är USA som styr kriget, våra soldater lyder under amerikanskt befäl. USA definierar kriget och det är deras mål som styr de internationella truppernas agerande.

I USA höjs allt fler röster mot kriget och mot att sända mer trupp. Det är ett krig som inte kan vinnas och som USA inte har råd med. I senaste numret av the Nation så görs både en djup analys av situationen i landet och av alternativen, nationell dialog, fredsprocess och militärt tillbakadragande.Den debatten behövs även i Sverige.

6 reaktion på “Krisen djupnar i Afghanistan

  1. Du har troligen rätt här. Sverige bör inte delta utan avveckla allt militärt för det är lite sliskigt retoriskt sett märker jag nu. Vidare äcklas man av de korrupta polikerna/klanledarna/busarna som de stackars afghanerna dras med. Man undrar om detta med demokrati som uppstod i Grekland några århundraden före år noll och sen återerövrades med början efter 1:a världskriget och slutligen vann efter 2:a världskriget (i Europa) verkligen är det all världens förtyckta verkligen vill ha. Jag tvivlar åtminstone för Afrika och Arabvärlden. Demokrati förutsätter att det finns någon slags kulturell/folklig/historisk efterfrågan men finns en sån i dessa områden? Kanske i Kina och Sydamerika ändå.

  2. Men ska vi bara överge de civila i A? Vore det inte rätt elakt att lämna dom åt ett korrupt system och maktgalna Talibaner? Talibanerna skulle ganska snabbt åter få ett snabbt fotfäste utan militär närvaro.

  3. Hej Fredrik,
    Det finns inga enkla lösningar i Afghanistan. Men dagens strategi med ökade militära insatser leder nog inte bara till mer våld utan också till mer motstånd och att talibanerna stärks och att de på sikt tar tillbaks landet. Så jag kan inte se det militära ”alternativet”.

    Jag tror att en lösning måste innehålla flera delar:
    1) En tidsplan för ett ordnat militärt tillbakadragande. Med ett sådant försvinner talibanernas främsta argument för rekrytering. De svenska trupperna bör lämna över ansvaret till afghanska styrkor i sitt område.
    2) Nationell dialog, fler pashtuner måste komma in i den politiska processen istället för att ”fösas över” till talibanerna. Man måste tala även med talibanernas mer modertat delar.
    3) De enorma summor som läggs på militären bör gå till civil uppbyggnad av landet
    4) Om det verkligen blir en fredsprocess och om det då skulle behövas fredsbevarande trupp då så bör den stå under FNs befäl, inte Natos, och främst komma från andra muslimska länder.

    mvh

    Jonas

  4. Läget är givetvis inte bra, men ser några problem på de punkter du uppgav.

    1. När militären försvinner så försvinner visserligen Talibanernas största argument till rekrytering, men å andra sidan finns då där inga som kan hålla dom tillbaka heller. Och dom tänker ju inte vinna makten i Afghanistan genom allmänna val. Det finns inget som säger att dom skulle sluta strida bara för att utländska trupper försvinner.
    Och är det säkert att i dagsläget lämna makten helt till Afghanska trupper. Senast idag gick Brown ut och kritiserade landet för ¨utbredd korruption.

    2. Hur stor makt har Talibanernas moderata delar? Vore det inte lite grand (extrem jämförelse följer, men poängen detsamma) att bjuda in moderata nazister till samtal för att legitemera deras grupper och förtryck.

    3. Där håller jag absolut med dig! Utan civil uppbyggnad är den militära insatsen helt meningslös. Men det är väl knappast svart på vitt. Är den civila uppbyggnaden ens möjlig om inte den afganska militären har möjlighet att skydda sitt folk?

    4. Håller med dig helt.

    Mvh
    Fredrik

  5. Hej igen Fredrik,
    Det är två saker till som tror är viktiga:

    1) Det är nog oklokt att blanda bistånd och militära insatser, det gör biståndet till måltavla för attacker. Istället bör biståndet skiljas från de militära insatserna, idag är det ibland närmast ”reklampelare” för militären. Istället måste man eftersträva direkt afghanskt inflytande och partnerskap i biståndet.

    2) Det går inte att se konflikten utan att väga in den etniska dimensionen. Det vi kallar talibaner är ingen homogen rörelse under ett kommande, ofta är det uttryck för lokalt/regionalt pashtunskt motstånd mot det man ser som utländska inkräktare. De ser ofta att dagens korrupta afghanska stat är dominerad av andra grupper som tajiker. Självklart måste målet vara att istället ge pashtuner politiskt utrymme. Direkta möten och dialog mellan regeringen och talibanerna finns redan, delvis under saudiskt värdskap. Jag tror att det är nödvändigt för att få igång den politiska process som måste komma, men självklart kan inte en dialog vara villkorslös. Talibanerna var ju impopulära när de störtades, varför vinner de då åter i styrka? kanske just för att det är de som gör motstånd mot det som uppfattas som ockupanter.

  6. Hej Jonas!

    Kan Du inte skriva om Sveriges relation till NATO, och hur, när och varför den svenska neutraliteten försvann, tack. Jag tycks minnas att det var Anna Lindh som klargjorde att neutralitet inte längre gällde, men mitt minne kan svika mig.

    Jag minns i alla fall hur stolt jag kände mig över Sveriges neutralitet, under mina historielektioner. Magiskt, tyckte jag att det var.

    Nu förstår jag inte – men varför har vi med ens en separat NATO-ambassadör i Bryssel? Är vi så engagerade inom NATO att det behövs? Förr räckte det ju med EN ambassadör i Bryssel…

Kommentera