Happy Halloween!

Idag firas Halloween för fullt i mina kvarter i Brooklyn. De som har trädgårdar har smyckat dem på mer eller mindre makabra vis sedan länge. Det är nästan en tävling i vissa kvarter. Idag drar horder av utklädda barn runt. När jag bodde i Sverige förstod jag inte riktigt vad som var grejen med Halloween. Här har jag lärt mig att gilla helgen som verkligen har barnen i fokus. Glada och uppspelta barn har funderat länge över vad de ska klä ut sig till, det ordnas små lokala parader runt lekplatser och gator. De lite större går på Halloweenmaskerader senare på kvällen. Ser i DN att den katolska kyrkan ogillar det hela. Men det är en strid som bara kan förloras för dem. Inga kvarter firar så intensivt som dem med många katolska italienare och irländare här i Brooklyn.

Imorgon blir det en annan sorts folkfest med New York maraton. Runt 40 000 lär springa genom New Yorks fem stadsdelar och hundratusentals kommer ett heja på innan målgången i central park. Jag har Umebor på besök, Janne och Annika, och Annika tillhör de startande imorgon.

Igår kväll åkte vi ut till Avenue U och den georgiska restaurangen Pirosmani. Det georgiska köket tillhör de absolut bästa i Europa. Men det är nästan helt okänt i Sverige och vad jag vet finns det ingen georgisk restaurang i Sverige. Däremot uppskattas Georgiens mat i hela det forna Sovjet och där det finns ryssar finns det även georgiska restauranger, och ryssar finns det gott om i Brooklyn. Efter att Tamada och Tblisi har lagt ner så är det nu Pirosmani som är min favorit här i Brooklyn. I Europa kan man äta bra georgisk mat inte bara i Georgien utan också i städer som Moskva, Petersburg, Kiev, Berlin, Vilnius och London.

Igår var det fredagskväll och Pirosmani bjöd också på georgisk schlagersång med förinspelat syntkomp. Till bords satt mest bastanta karlar från kaukasus, men också festklädda ryssar. På de flesta bord tömdes helflaskor med vodka eller konjak i snabbt tempo. Vi satsade istället på lite gott georgiskt vin, Saperavi och Kindzmarauli. En georgisk måltid består ofta av många rätter, jag minns en med 21 rätter i en källarrestaurang i Tbilisi. Igår var vi dock lite mer modesta och satsade på grillade auberginer med valnötsås och granatäpple, det obligatoriska ostbrödet Khachapuri, Khinkali (en sorts dumplings med fantastisk fyllning), Chakapuli (lammkött i dragon) samt grillat kött med tkemalisås. Med bröd och sallad till blev man mätt i alla fall. Georgien producerar mycket bra vin och har fint mineralvatten om man inte fördrar illgrön dragonläsk till maten. Notan slutade på 78 dollar för tre, inte så farligt.

6 reaktion på “Happy Halloween!

  1. ja, Halloween i Sverige verkar mest ha blivit en inte-så-lyckad imitation av den amerikanska storhelgen.. måste vara nice att uppleva festen på sin rätta plats.. kör hårt!

  2. Jag måste eränna att jag känner mig väldig kluven till denna företeelse Halloween. Denna helg, All helgona helgen, har jag tillsammans med min familj tradionsenligt tänt ljus på våra familjegravar och lagt en krans för att minnas att de levat, vilket alltid känts högtidligt och bra. Efteråt en familjemiddag då vi alla pratat om och minns vår nära och kära som gått bort. En sed sedan vikingatiden som den kristna kyrkan i Sverige alltid fördömt som hedniskt(hur det är idag vet jag ej) men som männiksor i alla tider ändå har trotsat kyrkan och tänt ljus på gravarna. Det är så vackert och gripande att se en kyrkogård full av levande ljus.

  3. Har också svårt för amerikanskt vulgära Halloween, men det är inget att gå igång på förstås. Detta med ljus på gravar är inte heller något för mig, för jag behöver ingen geografisk plats att söka upp för att minnnas/tänka på en död anhörig eller bekant. En angiven grav eller minneslund blir oviktig i bästa fall, lite krävande i sämsta fall. Kyrkogårdar är obehagliga med eller utan ljus. Men inte heller dessa seder är något att diskutera, bara att välja hur man själv vill ha det.

Kommentera