Lettland gör en Argentina

Krisen i vårt grannland Lettland djupnar snabbt. BNP beräknas falla med 15% i år. Arbetslösheten dubbleras på kort tid. Statsbudgeten ska skäras ned med katastrofala 40%. Priset för krisen får betalas av alla dem som nu behöver samhällets stöd. Ändå är den internationella valutafonden, IMF, inte nöjd. Lettland ska tvingas skära mer och landet får inte devalvera.

Just en kraftigt övervärderad valuta kombinerat med frikostiga lån tagna i euro påminner starkt om Argentinas ekonomiska katastrof för omkring tio år sedan. Då kopplades landets valuta till dollarn och krisen blev total när lågkonjunkturen slog till. Till sist tvingades Argentina släppa den fasta veäxelkursen. Mycket tyder på att Lettland snart kommer att tvingas göra det samma. Priset blir helt enkelt för högt annars när landet går rakt in i väggen.

Orsakerna till krisen är flera och Sverige är en huvudbov i dramat. Ekonomin tilläts gå in i absolut överhettning påeldad av allt för låg euroränta. Svenska banker öste ut billiga lån. Nu vill den svenska staten och bankerna inte låta Lettland devalvera för att skydda våra egna banker från kreditförluster. Vi förvägrar ett betydligt fattigare grannland den väg ur krisen som vi själva tvingades använda i början på 90-talet. Cynism är bara förnamnet på den hållningen.

Levnadsvillkoren för Lettlands befolkning måste vara viktigare äv svenska bankers kreditförluster. Om Lettland efter en devalvering återgår till fast växelkurs eller inför euron är deras sak. Men en devalvering som en del av vägen ur krisen är nog ofrånkomlig. Det är dags för Anders Borg och de svenska bankerna att inse det.

Argentinas folk fick betala ett högt pris för landets hårdvalutaäventyr. Idag är situationen för landet något bättre. Tyvärr verkar Lettland vara på god väg att göra samma resa.

One thought on “Lettland gör en Argentina

  1. Man undrar ändå varför inte politikerna i Lettland och deras finansiella rådgivare inte besinnade sig för länge, länge sen. Fattade de inte att det skulle gå åt fanders endera dan om de bara lånade på till reapris? Läste de inte nutidshistorien? Pendelläget idag erinrar om svenska it-kraschens extremläge för mindre än tio år sen som Björn Elmbrandt skrivit om. Närmast dessförnnan var det kris i början på nittitalet.

    I Sverige tycks nästan alla politiker tjusas av de förhärskande ekonomiska dogmerna från Handelshögskolan eller var de nu sipprar ut. M Olofsson, G Hägglund och M Odell är tre exempel ministrar som, framför allt genom sin utförsäljningsiver och slappa bonusbejakande, ha syrsatt den ekonomiska eldsvådan. Idag gör M och M inga mediala utspel längre utan bara skenutryckningar för att punktsläcka på den brasa de varit med om att tutta på genom att, på barns vis, leka med elden.

Kommentera