Vänsterns väg

Skriver i Flamman om Vänsterpartiets uppgifter åren framöver.

För Vänsterpartiet var det egna valresultatet en besvikelse. En mindre framgång i valet till riksdagen och något större framgångar i kommuner och landsting innebär att vi presterade sämre än förväntat. Nu är vi igång med valanalys och en öppen självkritisk debatt i partiet.
Vänsterpartiet har gjort mycket rätt de senaste åren. På fyra år har medlemstalet fördubblats. Vi styr i en stor del av Sveriges kommuner och regioner. Valrörelsen var på många håll starkare än på mycket länge och vi lyckades göra frågan om privatiseringar, vinster i välfärden och en välfärd att lita på till en av valets huvudfrågor. Förtroendet för Vänsterpartiet i olika sakfrågor har växt kraftigt de senaste åren. Allt detta är styrkor som vi ska bygga vidare på de kommande åren.

Valresultatet innebär att Sverige får en regering med socialdemokrater och miljöpartister. Det är en regering med svag parlamentarisk bas. Vi var redo att ingå i regeringen och ta fullt ansvar för att styra Sverige, det hade gjort den starkare. När detta inte är möjligt kommer vi att vara ett oppositionsparti, det tydliga vänsteralternativet i och utanför riksdagen. Vi kommer inte, som under åren före 2006, att på förhand lova uppgörelser med den nya regeringen på olika områden. När regeringen har fastlagt sin position kommer vi att förhandla med den från fall till fall. När vi kan göra upp om beslut som gynnar rättvisa, jämställdhet och klimat så kommer vi att göra det. När vi inte är nöjda kommer vi att rösta på våra egna förslag.
När det finska Vänsterförbundet gick in i Finlands regering år 2011 skedde det med uttalat stöd från de gröna och många socialdemokrater. Bidragande var nog att de insåg att risken att förlora väljare vänsterut var stor om Vänsterförbundet inte var med. Men de insåg även att de vann politiskt på att Vänsterförbundet deltog i regeringen. På det viset fick de en allierad och det blev större genomslag för miljöfrågor och arbetarrörelsens värderingar. Mitt mål är att svenska miljöpartister och socialdemokrater ska dra motsvarande slutsatser de kommande åren.

Under valrörelsen var det bara Vänsterpartiet som argumenterade för en rödgrön regering utan borgerliga partier. Vi påtalade att S och MP hade ett val mellan rödgrönt samarbete eller att ge makt och inflytande till partier i högeralliansen. Detta vägval kommer att prägla regeringens arbete under den kommande mandatperioden. Vänsterpolitik för klimatinvesteringar, jämställdhet och en bra välfärd är bara möjlig tillsammans med oss. Det ger Vänsterpartiet en stark förhandlingsposition. Alla de som har röstat rödgrönt för verklig förändring ska kunna lita på Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet är vänsteralternativet i svensk politik. Vi är rösten för feminism och antirasism. En tydlig vänsterröst i politiken är också nödvändig för att ge mindre utrymme åt SD. När S och MP blir otydliga i höger/vänster-frågor växer andra konflikter i betydelse i den politiska debatten. Samma sak när partier påstår att höger/vänster-skalan är föråldrad. Det gynnar ett parti som SD. Vår roll är att vara det tydliga vänsteralternativet. I den rollen ingår att utmana SD:s högerpolitik, inte bara partiets uppenbara rasism.
Vi kan inte nöja oss med att många tycker som oss. Vänsterpartiet är fortfarande för litet och för svagt. Allt för många bär på fördomar om vårt parti och om vår förmåga att styra. Under de kommande åren ska det förändras. Det är vår strategiska utmaning inför 2018. Det är en utmaning i flera delar.

Vänsterpartiet måste växa. När jag valdes till partiordförande år 2012 sa jag att vår potential på medellång sikt är att få stöd av 10 till 15 procent av väljarna. Denna mandatperiod bär på en god möjlighet att ta steg på vägen dit. Det kräver att vi blir ett parti som är närvarande i fler människors vardag. Efter en stadig medlemsökning de senaste åren närmar vi oss nu 20 000 medlemmar. 25 000 partimedlemmar är ett rimligt mål under de kommande åren. Vänsterpartister ska vara en självklar del av feministiska rörelser, fackföreningar och kulturvärlden.
I flera kommuner där vänstern har styrt de senaste åren, som Eskilstuna, Göteborg, Malmö, Umeå och Gotland, gjorde vi nu framgångsval. Det är ett gott betyg åt vår förmåga att styra. Våra idéer har ofta gett oss ett större inflytande än antalet mandat talar för. Under de kommande åren ska vi bygga ut vår bas av lokalt styre. I vänsterkommuner ska den nya politiken genomföras och provas. I våra kommuner ska man kunna se vad det innebär att ha vänstern vid makten. På riksnivå är vi ett vänsteralternativ till en S-MP-regering. När vi kan vrida politiken till vänster genom uppgörelser i riksdagen ska vi göra det. Även på riksnivå kan delar av vår politik genomföras. Steg för steg ska vi bygga upp förtroendet inte bara för våra idéer utan också för våra politiska lösningar och vår förmåga att styra.

Vi har haft avgörande framgångar i striden om vinster i välfärden. Nu ska vi se till att vår politik som speglas i uppgörelsen med regeringen förverkligas. Efter detta väntar en större uppgift, att skapa en välfärd att lita på. Detta kräver en ekonomisk politik som satsar på välfärden och det gemensamma. Det krävs nya ekonomiska ramverk där sysselsättning och välfärd är huvudmål. Vi behöver mer resurser till välfärden. Men det räcker inte. Den gemensamma välfärden måste utvecklas och demokratiseras. Marknadsmodeller för att styra måste bort även i det offentliga. Inflytandet för brukare och anställda måste öka. Ineffektivitet och bristande lyhördhet måste bekämpas. I detta arbete för en demokratiserad välfärd måste vänstern ta ledningen.
I den politiska idédebatten måste vänstern ta större plats. Vi ska vara ett öppet parti där framtidens idéer diskuteras. Vänsterpartiet ska vara den naturliga platsen där feministiska och socialistiska idéer bryts med miljörörelsens insikter och skapar konkret politik. Vi ska fortsätta ta fram konkreta politiska förslag om allt från ekonomisk politik till landsbygdsutveckling. Men det är också viktigt att höja blicken. Vi har enorma utmaningar framför oss inte minst i frågor om klimat, tillväxt och hållbarhet. Vänstern måste förmå att smälta samman socialismens syn på ekonomisk makt och jämlikhet med klimatkrisens krav på att ändra grundläggande mönster av konsumtion och tillväxtberoende. Regeringar brukar ganska snart fastna i dagspolitikens hantverk och krishanteringens kortsiktighet. Det ställer högre krav på Vänsterpartiets förmåga att som ett öppet och fritänkande parti diskutera de långsiktiga och svåra framtidsfrågorna.

I valet 2018 ska Vänsterpartiet vara ett betydligt starkare parti än i dag. Vi ska vara fler aktiva och ha stöd av fler. Vi ska visa att våra idéer bär och vi ska vara pådrivande i idédebatten. Vi ska bli ett parti som är nödvändigt i varje regering som tar klimatfrågan, feminism och rättvisa på allvar.

Så tar vi bort vinsterna i välfärden

Idag presenterar DN vår plan för att ta bort vinsterna i välfärden.

Vinster i välfärden har blivit en avgörande fråga i valet 2014. Den står i centrum för debatten och det är nu det ska bestämmas om vinstuttagen tillåts fortsätta. Om de borgerliga partierna sitter kvar kommer privatiseringarna att rulla på. Om det blir regeringsskifte men Socialdemokraterna och Miljöpartiet regerar i någon mittenkonstellation kommer frågan knappast heller att lösas. En regering där Vänsterpartiet ingår kommer däremot att på allvar ta tag i vinstfrågan. För oss är den central och vi kommer inte att sitta i en regering som fortsätter dagens privatiseringspolitik.

Att avkommersialisera välfärden och få bort vinstintresset innebär beslut på en rad områden. Arbetet måste omgående sättas i gång efter ett regeringsskifte för att förslag ska hinna beredas ordentligt. En bra process kräver därför en effektiv men realistisk tidsplan. Tidsplanen för att avskaffa vinster i välfärden är en central del av vad vi i Vänsterpartiet tar med oss in i kommande regeringsförhandlingar.

• Kommunalt veto för etablering av fristående skolor. För fristående skolor gäller i dag mycket generösa etableringsregler. Det har lett till allt större skillnader mellan skolorna och till den överetablering vars resultat är skolkonkurser med tiotusentals drabbade elever. Eftersom kommunen alltid har ansvaret för att alla elever får en skolplats är det naturligt att de avgör när och var nya skolor öppnar. En sådan ändring av skollagen är förhållandevis enkel att genomföra och kan börja gälla från den 1 januari 2015.

• Avskaffa tvångs-Lov i primärvården. Det är i dag obligatoriskt för landstingen att använda den så kallade Lagen om valfrihetssystem (Lov) i primärvården. Den innebär valfrihet för företag att starta skattefinansierade verksamheter på den plats och med den inriktning de själva önskar. Konsekvensen har blivit en systematisk snedfördelning av skattemedel där lönsamma områden har prioriterats på bekostnad av de områden där invånarna är svårare att göra vinst på. Jämfört med att införa en ny lag är det förhållandevis enkelt att avskaffa de skrivningar i hälso- och sjukvårdslagen som tvingar landstingen att införa fri etableringsrätt för primärvårdsföretag. Det kan göras direkt i budgetpropositionen, vilket innebär beslut december 2014 och att obligatoriet är borta från och med den 1 januari 2015.

• Stopp för nyetableringar av vinstsyftande välfärdsbolag. En heltäckande lag mot vinstuttag kräver sin utredningstid, men innan den finns på plats kan en stopplag införas mot att nya vinstsyftande verksamheter öppnar på de aktuella välfärdsområdena. För förskola, grundskola och gymnasium bör en sådan stopplag kunna träda i kraft den 1 juli 2015. Motsvarande lag för hälso- och sjukvård och äldreomsorg kräver mer beredning. En stopplag för nyetablering på dessa områden bör kunna träda i kraft ett halvår senare.

• Lag mot skattemedel till vinstsyftande välfärdsföretag och för välfärd efter behov. Vänsterpartiets huvudförslag innebär att skattemedel inte ska kunna gå till vinstsyftande företag inom kärnverksamheterna i vård, skola, förskola och äldreomsorg. Så ser vi till att våra gemensamma resurser används till välfärden, inte läcker till privata vinster. Centralt är även att välfärden ska fördelas efter brukarnas, inte företagens, behov. Vårt förslag är att icke-offentliga bolag ska ha bolagsformen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB). Företag från ett annat EU/EES-land kan använda motsvarande bolagsformer. Bolagsformen SVB behöver troligen kompletteras för att göras vattentät mot fusk och vinstuttag, till exempel så att SVB-bolag inte ska kunna ägas av andra bolag än SVB-bolag. Ett krav på SVB-bolag kompletterat med tilläggslagstiftning motsvarar LO:s förslag om samhällsbolag. Även andra associationsformer som stiftelser och ekonomiska föreningar utan vinstuttag ska tillåtas, vilket kräver reglering.

Detta behöver utredas, och en sådan utredning bör bland annat beakta erfarenheterna från stopplagen för sjukhus från år 2001. Utredningen ska även ta fram förslag som säkrar att välfärden fördelas efter behov och att resursfördelningen beslutas om demokratiskt av berörd nivå i kommun, landsting eller stat. De marknadslösningar som framför allt dagens skollag och Lov har skapat sätter i stället företagens etableringsfrihet framför alla medborgares rätt till lika vård, omsorg och skola.

Utredningen tillsätts förslagsvis under vintern 2014–2015 och arbetar till våren 2016. Den nya lagstiftningen mot vinstuttagen ska gälla från den 1 januari 2017. För att säkra kontinuerlig kvalitet i välfärden ska företag vid särskilda skäl kunna beviljas undantag under en övergångsperiod på upp till två år. Befintliga kontrakt kan även behöva löpa ut.

• Nya regler för upphandling. Det finns en bred uppfattning i Sverige om att den svenska lagen om offentlig upphandling (LOU) är strängare än vad EU:s direktiv kräver. Det påverkar många områden, inte bara välfärden. Upphandlingsreglerna är redan föremål för utredning och det finns ett delbetänkande om bland annat sociala tjänster och kollektivavtalens roll. Vänsterpartiets hållning är att sociala tjänster ska skyddas från marknadens logik. Kollektivavtalens ställning måste stärkas vid upphandling och aktörer som agerar från skatteparadis utanför EU/EES ska kunna stängas ute.

Sådana ändringar skulle betyda mycket i både välfärden och en rad andra branscher. Till exempel skulle krav på kollektivavtal i välfärdsupphandlingar få stora positiva effekter för arbetsvillkoren i många kvinnodominerade yrken. Ändringarna förutsätter dock att delar av den befintliga utredningen görs om. En ny utredning om offentlig upphandling bör därför tillsättas med dessa syften under våren 2015 och ny lagstiftning bör kunna vara på plats under 2017. Befintliga avtal enligt LOU gäller tills de löper ut.

• Välfärdsmyndighet. För att underlätta och samordna denna process föreslår vi att en särskild myndighet inrättas. Den ska bistå kommuner och landsting med den hjälp de behöver och se till att rätten till en bra och välfungerande välfärd alltid tillgodoses.

Med denna tidsplan kan välfärden under mandatperioden avkommersialiseras och befrias från vinstintresset. Vi är i dag ett parti vant att samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och att arbeta fram gemensamma lösningar. Vi diskuterar gärna tidsplanen och utformningen av våra förslag om hur vi tar bort vinster i välfärden, men de nödvändiga besluten för att ta bort vinster i välfärden ska tas under nästa mandatperiod.

Stödet bland befolkningen för detta är massivt, och andra partier närmar sig stegvis vår position. De senaste åtta åren har präglats av privatiseringspolitiken och i spåren av den de allt mer uppenbara negativa konsekvenserna. Det är dags att avsluta vinstexperimentet och bygga en välfärd att lita på.

Verkligheten tränger sig på

affisdcher2Frågan om privata vinster i välfärden är på väg att bli en stor valfråga. Även om vi i Vänsterpartiet har drivit frågan hårt och länge så kan vi inte ta åt oss det mesta av äran för det. Det är verkligheten som tränger sig på.

Häromveckan var det Attendo i Helsingborg som skämde ut sig med nya avslöjanden om misskötta vårdtagare samtidigt som företaget gör enorma vinster. Igår gick fyra privata vårdcentraler i Småland i konkurs. ETC rapporterar om att risken för nedlagda och konkursade skolor är akut i samband med årets skolstart. Bland de som arbetar i skolan är stödet för att ta bort vinsterna mycket kraftigt rapportera DN.

Vänsterpartiet kommer att göra frågan om privata vinster i välfärden till vår stora valfråga. DN och SvD skriver om upplägget på vår kampanj på ledarplats. Andra partier verkar göra det bästa för att undvika frågan, högerpartierna flyr både debatten och sitt eget ansvar. Socialdemokraterna lägger försiktiga förslag som inte löser det grundläggande problemet. Det hänger på oss i Vänsterpartiet om det ska bli en verklig förändring.

 

 

Uselt SJ

Jag åker massor med tåg. När jag kan väljer jag tåget före flyget, främst av miljöskäl, men också för att jag gillar tåget i sig. Personalen på nattågen till/från Norrland brukar känna igen mig och prata en stund.

Men SJ och järnvägen är i kris i Sverige. Ofta är tågen försenade. Ofta är banorna eller ledningarna trasiga. Nattågen till norr är slitna. Om jag är ensam gör det inte så mycket, men att stå med små barn och vänta på sena tåg sent på kvällarna är inget nöje.

Resandet har ökat, men järnvägen hänger inte med. Allt för lite pengar läggs på underhåll och nya banor. Det är trångt på spåren. Men istället för att satsa privatiserar regeringen. Underhållet är uppdelat i småbitar. Byråkrati och brist på helhetsansvar är resultatet. Stationer, spår och tåg tillhör olika företag. De privata operatörerna ska få plocka russinen ur kakan och ta trafik på de mest lönsamma sträckorna. SJ har, tyvärr med rätta, dåligt rykte. Företagets mål är att göra vinst, inte att köra tåg, trafikera hela landet och öka resandet – som det borde vara. Ofta är det billigare att flyga än att ta tåget. Framgångsrika järnvägsländer som Schweiz gör precis tvärtom. Allt detta kan och ska vi ändra på om vi vinner valet i höst.

Klimatkrisen är uppenbar och akut. Att öka resandet och godset på järnvägen är helt nödvändigt för att minska utsäppen. Det kräver långsiktighet och politiskt ansvar. SJ måste vara en del av en sådan strategi. Företaget ska trafikera hela landet och ha förtur till de bra tiderna på spåret. Finland har gett sin statliga järnväg ensamrätt på fjärrtågen.

Det tar emot att kritisera SJ, för jag vill ju så gärna att företaget ska fungera bra och att folk ska välja tåget. Jag vet hur personalen kämpar. Men det måste ändå sägas. Det senaste beslutet är katastrofalt uselt, att sluta sälja utrikes biljetter. SJ vill inte längre sälja tågbiljetter till andra länder till oss. Det borde vara precis tvärtom. Vi borde uppmuntras att ta tåget om vi ska till Hamburg, Oslo eller Berlin. Förbindelserna behöver bli bättre och snabbare, samarbetet mellan länderna borde öka. Men SJ väljer istället att ge upp och att inte ta ansvar. SJ gör det svårt för den som vill ta miljöansvar. Det är uselt och oansvarigt. Efter valet är det dags att ändra målen i SJs bolagsordning, självklart ska företaget sälja utandsbiljetter. Så svårt är det inte, den tyska järnvägen DB gör det utmärkt. Lär av dem!

Skärp er SJ!